Subutex används vid behandling av heroinmissbrukare. Syftet med Subutex är att man skall ge missbrukaren en chans att få kontroll på sitt liv, samt hålla denne vid liv så att andra behandlingsmetoder kan få bukt med det bakomliggande problemet. Det vi försökt belysa med denna rapport är de för- och nackdelar som Subutexbehandlingen innebär. Vi har inhämtat information från internet och från litteratur om vårt ämne. Vi har även intervjuat två personer med kunskap och erfarenhet av Subutex och Subutexbehandling.

Enligt oss är en stor del av kriminaliteten i Sverige drogrelaterad. Vi har därför valt att i detta examensarbete inrikta oss på behandling av narkotikamissbruk. Då vi ser Heroin som den tyngsta drogen man kan missbruka, valde vi att undersöka hur en Subutexbehandling går till här i Umeå. Vi har med detta arbete fått kunskap om behandlingen så att vi och andra får en möjlighet att få kunskap om hur man, på åtminstone ett sätt, kan få hjälp med att bli kvitt sitt heroinberoende. I arbetet har vi valt att först skaffa kunskap om själva preparatet Subutex genom fakta från bl.a.

Läkemedlet Subutex är ett preparat som används vid behandling av opiatmissbruk. Behandlingen innebär att man i ett speciellt utformat program får detta preparat som medicin för att minska suget efter narkotika. Vårat syfte med arbetet har varit att ta reda på information om programmets utformning samt att belysa samhällets olika synsätt på behandlingen genom bl.a. att se på dess för- och nackdelar. Detta har vi gjort genom att använda oss utav faktaböcker och litteratur som finns inom ämnet, samt att vi har även intervjuat personer som är insatta i problematiken kring Subutex.

Sedan starten av Subutexprogrammet vid Beroendeenhetens Opiatmottagning på Skellefteå lasarett år 2002, har Subutexmissbruket i staden ökat avsevärd och nått en jämförlig nivå med haschmissbruk. Syftet med vårt arbete är att ta reda på varför problemet med Subutexmissbruk är så stort i Skellefteå. Information i ämnet har vi bland annat hämtat genom att studera kurslitteratur, Internetsidor och föreskrifter. Vi har intervjuat ansvariga på Subutexprogrammet samt polisen i Skellefteå. I resultatdelen presenterar vi dessa intervjuer och en verklig bild över hur problemet ser ut, dess omfattning och vad man i dagsläget gör för att motverka detta.

Underhållsbehandling. En redogörelse för de olika faktorer som haft en avgörande rollför behandlingsformen..

This thesis deals with the ethical attitudes of professionals working with Methadone or Subutex assisted rehabilitation, concerning the constructed guidelines and directions from the Swedish National Board of Health and Welfare. The central themes in the thesis are: 1. What do professionals think of the rules concerning admissions to the rehabilitation programme? 2. What do professionals think of the rules/criteria for being excluded from the programme? 3.

Det här är en studie om fem kvinnor som innan de blev gravida haft ett opiatmissbruk under flera år och som nu underhållsbehandlas med det syntetiska opiatpreparatet Subutex. Studiens empiriska underlag utgörs dels av intervjuer med de fem kvinnorna, dels av intervjuer med fyra professionella aktörer inom missbruks- och barnavårdsområdet. Intervjuerna med kvinnorna spänner över deras totala livssituation, deras historia och hur de ser på framtiden ? medan de fyra professionella delar med sig av sina erfarenheter av underhållsbehandling med Subutex ihop med inträdandet i föräldrarollen.Med Subutex slipper de intervjuade kvinnorna den nedbrytande jakten på heroin och får uppleva en relativt snabb kroppslig återhämtning. Att dessa faktorer underlättar vid graviditet var något behandlarna inte tänkte på till en början.

Studien bygger på på intervjuer med 32 narkotikamissbrukare (20 män och 12 kvinnor). Samtliga var opiatmissbrukare. Dreas sociala situation var komplex. Metoden var en halvstrukturerad temainriktad intervju. Q-faktoranalys beskriver fyra tydliga subgrupper..

Syftet med uppsatsen är att belysa brukares syn på en framgångsrik underhållsbehandling utifrån deras egna betraktelsesätt, uppfattningar och berättelser. Vi har utifrån ett brukarperspektiv undersökt anledningarna till varför en del opiatmissbrukare som erhåller underhållsbehandling lyckas bibehålla sin drogfrihet. I vår analys har vi valt att använda Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) som teoretisk bas. KASAM omfattar termerna begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och som i kombination med erhållandet av underhållsbehandling tros ha inverkan på resultaten att hålla sig drogfri. Arbetet redogör för vad underhållbehandling innebär samt dess historiska drag då underhållsbehandling som metod i Sverige anses kontroversiell.

Studiens syfte var att undersöka om naturläkemedlet Ibogain kunde vara en bra behandling för missbruk. För att kunna besvara detta har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra personer som genomgått Ibogain-behandling och en psykolog/psykoterapeut på en beroendeklink, Lars Lundell. Utöver dessa intervjuer har en klinik i London besökts som utför Ibogain-behandling. På kliniken gjordes en observationsstudie av behandlingen, samt intervjuer med klinikchefen Dr Brackenridge och en av hans patienter, i uppsatsen kallad Will. Studiens perspektiv utgår från informanterna och våra egna observationer om Ibogain-behandling.

The aim of this study is to take note of  social worker´s views on opiate addiction and medication-assisted treatment. The definition of social workers in this paper, is people who are involved with individuals  who have an opiate addiction and have therefore been in contact with drug assisted treatment. Data was collected through interviews with social workers. The interviews were based on an interview questionnaire on four explicit themes: Motivation, Medical Assisted Treatment (LA) Other complementary treatment and expenses and its meanings. These are analyzed and discussed through the theory of harm reduction and the theory of labeling..

The aim of the study was to get a deeper understanding of how social workers at the welfare office think and act when it comes to methadone or buprenorphine treatment. What role does the welfare office take when it comes to methadone- or buprenorphine treatment, what does the welfare office think about this form of treatment, what possibilities does the welfare office have when it comes to decide the selection to this kind of treatment and what consideration does the welfare office take to the separate individuals demands when it comes to methadone- or buprenorphine treatment. The study is done in the perspective of society as a social construction. The method that was used was qualitative interviews with professionals at the welfare office and professionals at the reception of methadone- and buprenorphine treatment. The result of the study is that the attitude towards methadone- and buprenorphine treatment is complicated and the opinions are partly divided..

ABSTRACTIn this study, five people were interviewed who are involved in a drug-assisted program for opiate addiction, also called substitution program. The meaning of substitution is that these clients' drug addiction is replaced with substitute preparations, either methadone or Subutex in an orderly manner. The clients of the researcher decided to study the substitution program have all been a heavy opiate addiction for years. Their participation in the replacement program is more than two years, and those who have been around the longest have been in the program for six years, so long as the substitution program has existed in Visby.This is a qualitative study in which interviews are conducted face to face with each individual client, and the interview was unstructured in the sense that no specific issues made in advance. The interviews have been themed, and the researcher has gone through various areas of life around the respondent.

Title: Consequences of diversion ? a qualitative interview study regarding illicitbuprenorphine use.In year 1999 buprenorphine was introduced in Sweden and is used in treatment for opioiddependence. An issue concerning substitution treatment programmes is the occurrence ofdiversion and the following illegal sails of buprenorphine on a black market. The aim of thisstudy was to explore how people who have used illicitly obtained buprenorphine describessuch abuse. The study was conducted using qualitative method, where a total of fiveindividuals were interviewed about past experiences of having used illicitly acquiredbuprenorphine.

This thesis discusses the attitudes versus methadone assisted rehabilitation ad modum Dole Nyswander in Sweden during the period 1972-2004. This is done by means of a Foucault inspired discourse analysis applied on the directions issued by the Board of Health and Social Affairs. The context in which these directions were created is also described, in which scientific achievements on methadone treatments during the period, and the main actors struggling to establish and define the discourse on narcotics and narcomania, are juxtaposed to the effects of the work of the Board. It is stated that the directions were largely affected not by scientific results and knowledge on methadone, but by the symbolic connotations of narcotics in Sweden established in the discourse already in the mid 1960´s. Also during the end of the studied period, after the occurence of AIDS had begun making methadone more broadly accepted, the findings of this thesis showed that the legacy of the 1970´s symtomtheory and its severe antagonism against methadone, was still present, in effect, in the discourse around methadone and Subutex assisted rehabilitation, and so in the directions issued by the Board of Health and Social Affairs..