The aim of this thesis is to examine the fear of crime in old peoples lives. Notwithstanding that the age category is exposed to crime to a low degree, old people are experiencing a great fear of crime relative younger people. This is the paradox of fear, also recognized in gender studies. The question is how this paradox can be understood. To answer this, twelve elderly men and women have been interviewed and the reports about crime in the local newspaper, Norrköpings Tidningar, has been analyzed, through discourse analysis.The discursive construction of fear is here discussed in terms of discourses of a fearful society, and stereotypes of old age.

Vilken plats har lantraskor i dagens rationaliserade och högproducerande lantbruk och hur bidrar de till försörjningsmöjligheterna på landsbygden? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lantraskors egenskaper beskrivs, och hur detta positionerar dem som lämpliga för olika typer av produktion. Uppsatsen grundas i en intervjustudie med lantbrukare som bedriver produktion med lantraskor. Detta kompletteras med intervjuer med representanter från de respektive avelsföreningarna för lantraserna Fjällko, Rödkulla, Fjällnära ko samt allmogekor (Bohuskulla, Ringemålako och Väneko). Genom att analysera materialet med kritisk diskursanalys identifieras centrala teman i diskursen om lantrasernas produktion.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka handlingsmöjligheter och motiv som knyts till individen i Världsnaturfonden WWF:s hemsidematerial om klimatförändringarna, samt utvärdera hinder för dessa handlingsmöjligheters förverkligande. Den huvudsakliga undersökningsmetoden består av Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys i kombination med begreppen interpellation och Subjektpositionering, hämtade från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Övriga teoretiska utgångspunkter utgörs av nedslag i i Ulrich Becks teori om "reflexiv modernisering", samt perspektivet "governmentality". Undersökningen visar att materialet huvudsakligen konstruerar positionerna privatperson, företagare och politiker. Privatpersonens handlingsmöjligheter består i att inkorporera en klimatrationalitet i sin vardag samt förmå politiker och företagare att agera.