Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

Kvalitetssystem är ett verktyg för att styra och förbättra kvaliteten på företagets verksamhet. Kvalitetsstyrning har beskrivits som en ny och viktig Styrfilosofi för företag. Användningen och tillämpningen av kvalitetssystem är idag ett vanligt inslag i många organisationer. År 2000 utvecklade Stockholms Byggmästareförening tillsammans med Sveriges Provnings- och forskningsinstitut, systemet BF9K som är en produktcertifiering för kvalitet, miljö och arbetsmiljö, speciellt anpassad till byggbranschen. BF9K har växt till ett relativt stort kvalitetssystem inom byggbranschen, med idag 61 certifierade företag och 21 företag som förbereder för certifiering.

Föreliggande uppsats har utförts under våren 2007 och utgör examensarbete på magister programmet i socialt arbete. Vi som skrivit den är båda verksamma som enhetschefer inom äldreomsorgen i Göteborgs Stad. Syftet med arbetet är att beskriva hur 1:a linjeschefer i äldreomsorgen inom Göteborgs Stad upplever sitt arbete med Balansen. Vi har studerat hur styrningen med Balansen fungerar i det dagliga arbetet. Vidare har vi undersökt hur implementeringen av styrkortet har gått till.

Bakgrund och problemdiskussion: Trots IASBs arbete med att harmoniseraredovisningen förekommer fortfarande skillnader i redovisningen mellan företag och vadgäller utvinningsindustrin har det förts diskussioner om att skillnaderna i redovisningenblivit allt större, framförallt i områden där industrin dominerar. I arbetet med framtagandeav nya redovisningsregler för industrin har det förekommit lobbyverksamhet frånföretagen som motsatt sig inskränkningar i det nuvarande tolkningsutrymmet inom detprincipbaserade regelverket. Omsättningen inom utvinningsindustrin är enorm och dettolkningsutrymme som finns kan medföra stora skillnader i resultatet. Vi ville därförundersöka ett företag inom gruvindustrin och identifiera vilka värderingsfrågor som ärbetydande för företaget och vidare undersöka om vi kan identifiera en Styrfilosofi och i såfall ta reda på vad som vill uppnås med Styrfilosofin.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett tolkningsutrymme kan tas sig iuttryck i redovisningen och hur dess redovisningsval påverkats av en eventuellStyrfilosofi.Avgränsning: Avgränsningen i vår uppsats är att den är skriven ur ettanvändarperspektiv för de grupper som de finansiella rapporterna riktar sig till. Vårundersökning behandlar de regler som är rådande för den tid vår undersökning omfattar,varför vi inte fokuserat på nya rekommendationer som utkommit efter den undersöktaperioden.Metod: En kvalitativ metod har tillämpats i vår undersökning där vi gjort en beskrivandestudie av en gruva i en viss fas i gruvans livslängd.

SammandragDet här arbetet riktar sig till ekonomer i olika företag och även blivande ekonomer som känner till den intensiva debatt som varit kring verksamhetsstyrning och som började med den så kallade Relevance Lost-kritiken. Det balanserade styrkortet som var ett av resultaten av debatten har också diskuterats men till stor del varit okritisk. Styrkortet har fått stor genomslagskraft och verkar ha kommit för att stanna, i alla fall under överskådlig tid. Debatten kring verksamhetsstyrning och det balanserade styrkortet har helt klart minskat i intensitet. Nu har det kommit en fortsättning på det balanserade styrkortet, den strategiska kartan, och den finns det inte särskilt mycket skrivet om.