Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare på en högskola är speciellt då avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt är begränsat i både tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer där tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick åt till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervägande del vara vad som enligt Luthans (1988) är ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare än ett karriärinriktat ledarskap..

Huvudsyftet med min undersökning var att beskriva hur det är på ett högstadium för elever som är i behov av särskilt stöd. Jag har undersökt hur man som lärare på bästa sätt ska hjälpa dessa elever så att de känner sig delaktiga och synliga i klassrummet samt få dem att nå de olika kunskapsmålen. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer när jag undersökte min studie och intervjuade fem olika pedagoger och en Studierektor. Resultaten var relativt lika då de flesta av pedagogerna menade att fler resurser borde finnas på skolan, eftersom det är skolans ansvar att ge stöd till de elever som har svårigheter. Pedagogerna menade även att man som lärare måste hitta sitt eget arbetssätt som fungerar för alla elever samt att det måste finnas en god sammanhållning mellan de olika pedagogerna på skolan så att man inte får dra ett alltför tungt lass.

De sista 90 åren har omkring 35 poliser dödats i tjänsten i Sverige, varav 2 stycken de sista åren. De flesta av dessa har skjutits ihjäl, 2006 beslagtog polisen 1243 vapen. Från år2000-2006 var 7344 poliser borta från jobbet en dag eller mer p.g.a. våld eller hot om våld. Detta har i sin tur gett ett intresse för hur poliser från utryckningsenheten och elever från polisutbildningen ser på ett av det materiella skydd som ska skydda dem från en del av detta nämligen polisens skyddsväst.

Undersökningen visar de attityder olika aktörer, på och kring komvux i Blåmåla, harangående sitt skolbibliotek. De tillfrågade har fått ge sina åsikter i fråga om skolbiblioteketsegentliga funktion, personalen, lokal och bestånd, datorisering, användning, samarbetemed andra kommunala enheter och spekulera i andra aktörers tankegångar ombiblioteksverksamheten.Syftet är att visa på problematiken kring biblioteket i vuxenutbildningen, samt ge vissaförslag och idéer angående utveckling av verksamheten. En kvalitativ metod har använts,i avsikit att klargöra hur aktörerna, på just denna komvuxenhet, tänker. De intervjuade ärbl a rektor, Studierektor, bibliotekarier och elever.Resultaten tyder på att man anser funktionen som referensbibliotek vara den viktigaste.Att ha en yrkesutbildad bibliotekarie, ses dock inte som en nödvändighet, aven om manefterlyser någon som kan visa fram de möjligheter skolbiblioteket har att ge. Samtliga äröverens om att lokalen är för liten och att litteraturbeståndet borde vara betydligt större.Datorisering är erforderligt för verksamheten.

Titel: ?Postfacken där nere är ju mer för syns skull? ? En studie av kommunikation på lärplattformer vid skolor med en-till-enFörfattare: Johannes Dyplin och Alexander EnglundUppdragsgivare: Lärarutbildningsnämnden (LUN), Göteborgs universitet.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2011Handledare: Mathias FärdighSidantal: 38 sidor exklusive bilagorSyfte: Syftet är att undersöka hur lärplattformar används för internkommunikation på gymnasieskolor med en-till-en-satsningar.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer och en kvantitativ enkätundersökningMaterial: Fem lärare och en Studierektor på tre olika skolor, samt sammanlagt 99 eleverHuvudresultat:Lärplattformar används främst för kommunikation via E-post och dokumentdistribution. Sändarna och mottagarna har näst intill samma möjligheter för kommunikation och strukturen av denna är mycket lik den vi finner i ett vanligt klassrum. Lärplattformen utesluter inte heller på något vis den personliga kontakten, trots den bekvämlighet som finns, utan blir en kanal i mängden. Vilken information som färdas och i vilken kanal bestäms av sändaren vilket kan få negativa konsekvenser för mottagaren; utan fastställda rutiner kan eleverna behöva anpassa sig till varje enskild lärares lösning, vilket kan bidra till en förvirring och omotivation.Användarnas inställning till lärplattformer över lag tycks generellt sett vara god men önskemål om att funktioner som ligger utanför systemet skall integreras står högst på listan.