Syftet med mitt examensarbte var att skapa en medvetet planerad språkmiljö, som ledde till ett framgångsrikare andraspråkslärande. Detta inbegrep bl.a att upprätta en generell handlingsplan samt individuella Studieplaner för andraspråkseleverna, att arbeta enligt Studieplanerna samt att undersöka berörda elevers och lärares upplevelser av planernas betydelse för framgångsrikare andraspråkslärande. För den undersökningen valde jag kvalitativa intervjuer med fenomenologisk ansats. Undersöknngsgruppen bestod av fyra elever, samtliga pojkar, från samma land med samma modersmål. Som förundersökning gjordes en inledande gruppintervju med eleverna om hur de upplevde sin nuvarande lärande-/skolsituation.

Vi har uppmärksammat den variation av individer som finns i en grupp och framförallt sett elever med behov av särskilt stöd i undervisningen på yrkesprogrammen. Att individualisera undervisningen innebär att den ska anpassas för elevernas individuella behov och förutsättningar. Det finns många individuella skillnader hos elever med inlärningssvårigheter, en del av inlärningssvårigheterna kan bero på olika diagnoser hos eleverna. Ett bra område att titta på det här närmare är på nya yrkesintroduktionen där det inte finns specifika kursmål eller Studieplaner..

I våra arbeten som lärare inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan stöter vi ofta på debatten om hur individuella utvecklingsplaner ska utarbetas tillsammans med våra elever. Vi har valt att göra en jämförande studie hur elever inom gymnasie- och gymnasiesärskolan upplever delaktighet i upprättande av individuell utvecklingsplan/individuell studieplan och hur vi som lärare kan underlätta så att elever ska kunna förstå, påverka och känna sig delaktig i sin individuella utvecklingsplan/individuell studieplan. Det finns inte så mycket forskning om elever inom gymnasie- respektive gymnasiesärskolan och deras individuella utvecklingsplan/individuella studieplan. Eftersom det nu har gått en tid sedan reformen infördes så kan det vara av intresse att studera hur elevernas delaktighet i upprättandet kan se ut idag och då även göra en jämförelse mellan gymnasieelever och gymnasiesärskoleelever. Wennbo (2005) skriver i sin D-uppsats att delaktighet ökar motivationen för eleven vilket ofta leder till bättre studieresultat.

Då målen i nuvarande läroplan, Lpo 94 inte preciserar vilka avsnitt som ska tas upp i kemiämnet i grundskolan har jag i denna studie undersökt detta. Studien omfattar en enkätundersökning som besvarats av lärare i årskurserna 7-9 och en litteraturstudie. I litteraturstudien har jag studerat läromedel och kemiundervisningen i gamla styrdokument såsom läroplaner, Studieplaner, undervisningsplaner och kursplaner från 1919 och framåt. Resultatet från enkätstudien visar bl.a. att de flesta skolorna som deltagit i min studie läser kemi som ett separat ämne och utgår från någon lärobok när de lägger upp undervisningen.

 Syftet med studien är att undersöka några elevers uppfattning av sin studiegång på det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utsträckning utbildningen individanpassas. En kvalitativ forskningsmetod användes. Sju elever intervjuades som går sitt första år på det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs på IV och vad de tycker om sin utbildning.

Title: Spykist ? of course, what then? - A study of the future plans of young music students in a Swedish high school. This study is dedicated to examine in what direction music students on a Swedish high school are planning to continue their education. The students, mainly 18-19 years old, are in different ways influenced in their specialised music studies by the arts program offered by their school. Will they aim for future higher musical studies or are they satisfied to have music only as a leisure pursuit? This study is based on a survey which included 99 students from grades 2 and 3 in a high school in the south of Sweden, called "Spyken".

En elevs karriärutveckling hänger samman med hur dennes utbildning och arbetsliv formas i relation till varandra. Syftet med studien var att få mer kunskap om hur lärare och studie- och yrkesvägledare vid skolor tillhörande skolformen Lärvux förbereder elever i övergången från studier till arbetsliv och vad som eventuellt kan hindra och begränsa deras arbete. En kvalitativ ansats har utförts där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med både studie- och yrkesvägledare samt lärare på Lärvux. Resultatet visar att skolorna använder olika arbetsformer i förberedelserna. Detta utmärks vid upprättande av individuella Studieplaner, vägledningssamtal med eleven, erbjudande av lärlingsutbildningar, marknadsföring av eleven och skolan, samt samverkan med olika aktörer i och utanför skolan.

Detta fördjupningsarbete har vi skrivit som ett examensarbete på polisutbildningen i Umeå. Syftet har varit att belysa skillnader i utbildningen i självskydd mellan polisutbildningen i Umeå och polishögskolan i Bodö, Norge. Vi anser oss själva inneha en hel del kunskap och erfarenhet om självskyddet på polisutbildningen i Umeå, då vi snart har genomfört fyra terminer på polisutbildningen. Vi har utgått från intervjuer med två ansvariga lärare på respektive skola samt sex elever (tre kvinnliga och tre manliga) på respektive skola. Vi har dessutom tagit del av de båda skolornas Studieplaner samt kurslitteratur i ämnet.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader, i matematikbetyg samt matematisk och allmän självuppfattning, mellan flickor respektive pojkar och mellan elever som väljer studie- respektive yrkesförberedande program på gymnasiet. I studien deltog 174 elever från sju klasser i årskurs 9 från två utvalda skolor, en på en mindre ort och en på en större, båda med närliggande storstad. Eleverna svarade på frågor om betyg och självuppfattning genom en enkät. Huvudresultaten i studien har visat att flickor har lägre självuppfattning än pojkar i matematik och att elever som väljer yrkesförberedande program har ett genomsnittligt lägre värde i självuppfattning än elever som väljer studieförberedande program till gymnasiet. Studien kunde inte påvisa någon större könsskillnad i matematikbetyget för samtliga elever men däremot att pojkar har högre betyg än flickor bland dem som valt studieförberedande program och att det motsatta gäller för elever som valt yrkesförberedande program.

Detta fördjupningsarbete har vi skrivit som ett examensarbete på polisutbildningen i Umeå. Syftet har varit att belysa skillnader i utbildningen i självskydd mellan polisutbildningen i Umeå och polishögskolan i Bodö, Norge. Vi anser oss själva inneha en hel del kunskap och erfarenhet om självskyddet på polisutbildningen i Umeå, då vi snart har genomfört fyra terminer på polisutbildningen. Vi har utgått från intervjuer med två ansvariga lärare på respektive skola samt sex elever (tre kvinnliga och tre manliga) på respektive skola. Vi har dessutom tagit del av de båda skolornas Studieplaner samt kurslitteratur i ämnet.

En elevs karriärutveckling hänger samman med hur dennes utbildning och arbetsliv formas i relation till varandra. Syftet med studien var att få mer kunskap om hur lärare och studie- och yrkesvägledare vid skolor tillhörande skolformen Lärvux förbereder elever i övergången från studier till arbetsliv och vad som eventuellt kan hindra och begränsa deras arbete. En kvalitativ ansats har utförts där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med både studie- och yrkesvägledare samt lärare på Lärvux. Resultatet visar att skolorna använder olika arbetsformer i förberedelserna. Detta utmärks vid upprättande av individuella Studieplaner, vägledningssamtal med eleven, erbjudande av lärlingsutbildningar, marknadsföring av eleven och skolan, samt samverkan med olika aktörer i och utanför skolan.

Den här studien tar utgångspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlända. Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan användas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlända ur ett lärarperspektiv. En fråga som behandlas är om digitaliseringen påverkat lärarnas syn på individanpassning. Studien besvarar också frågorna om digitaliseringen förändrat lärarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen.En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lärare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant.

Syftet med denna undersökning är att belysa den psykosociala sidan av skolmiljön i ett barnperspektiv. Genom gruppintervjuer med 30 elever i en årskurs sex har undersökningen försökt kasta ljus på elevernas egna uppfattningar i ämnet. Till intervjuerna finns också en viss förförståelse och kunskap om lärarnas syn på elevernas skolmiljö genom en verksamhetsförlagd utbildning som ägt rum i den aktuella klassen.Studien visar att eleverna värderar de relationer de har i klassen, främst till kamrater men också till lärare, mycket högt. Det socialiserande uppdrag som finns inbyggt i skolsystemet upplevs av eleverna som viktigare än det utbildande trots att många av de intervjuade oroar sig för sina bristande ämneskunskaper.Vidare visar studien att man kan hos eleverna, se och höra hur beslut rörande skolan tagna på riksdagsnivå, via skolan och läraren, påverkar dem, i detta fall negativt. Den senaste tidens många och relativt stora förändringar i grundskolan med en ny läroplan, nya sätt att planera och dokumentera den dagliga verksamheten och striktare krav på dokumentering genom individuella Studieplaner och åtgärdsprogram ställer fler och högre administrativa krav på lärarna.

Syftet med denna studie är att med en kvalitativ ansats beskriva hur skolgången kan se ut för särskolans elever som går inkluderade i grund- och gymnasieskolan. Studiens frågeställningar syftar till att belysa skolpersonalens erfarenheter av särskoleelevernas skolgång. Studien är indelad i två delar. Studiens första del har genomförts i en lärargrupp som undervisar särskoleelever i grund- och gymnasieskolor. Träffarna med dessa lärare innehöll litteraturstudier, litteraturseminarier, diskussioner om arbetssätt, metoder, individuella Studieplaner, portfolio, samverkan, sociala aspekter på inkludering, anpassning av läromedel, föreläsningar och studiebesök.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter på vägen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har också velat påvisa vilka vägar och strategier som kan ge framgångsrika resultat. Genom våra intervjudeltagares erfarenheter har vi fått fram vad de tycker kan förbättras för att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig. Vårt mål med undersökningen har varit att fokusera på positiva resultat, då vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete. Vi har i bakgrundsavsnittet visat på hur sysselsättningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som är bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden.