SammanfattningAkademi:     Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, Mälardalens högskola.Nivå:             Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 hp.Datum:         2009-05-18Författare:   Lisa Kristin Halling och Charlotta Jokinen.Handledare: Lars Albert.Bakgrund:   I dagens samhälle är det vanligt att åka utomlands på semester och tidigare forskning har gjorts för att undersöka vilka faktorer det är som påverkar en resenär vid val av destination. Det är även vanligt förekommande att resa utomlands för att studera, det som dock inte har undersökts i någon omfattande mening är vilka faktorer som påverkar en students val av Studieort vid utlandsstudier. Många studenter runt om i Sverige åker varje år på utlandsstudier och är därmed en stor marknad och konsumentgrupp av intresse att undersöka i samma anda som en traditionell resenär.Syfte:            Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som påverkar en students val av Studieort vid utlandsstudier. Vi vill även se vilka likheter och skillnader som finns mellan vilka faktorer som påverkar en traditionell resenär och en studentresenär. Vi hoppas att genom detta kunna bidra med eventuella kompletteringar och utveckla Pizam och Mansfelds teorier om konsumentbeteende i dessa sammanhang.Metod:          En kvalitativ undersökning genomfördes genom intervjuer med svenska studenter som tidigare har studerat, eller studerar utomlands.

SammanfattningVarje högskola och universitet har ett ansvar att vara öppen för alla oavsett etnisk eller social bakgrund, könstillhörighet, funktionshinder med mera vilket har fått till följd att Karlstads universitet har fått upprätta en ny handlingsplan för breddad rekrytering. Det ska främja studenternas lika rättigheter och motverka diskriminering etc. Vi har i vår studie undersökt faktorerna som påverkar gymnasieelever med utländsk bakgrund när de ska gå vidare till högre studier och jämfört med elever med svensk bakgrund. Uppsatsen syftar även till att besvara frågan vad Karlstads universitet kan förbättra i kommunikationen med gymnasieeleverna för att göra sig mer attraktivt för elever med utländsk bakgrund.Vi angriper problemet ur marknadsföringsperspektiv där vi fokuserar teoridelen på attityder, kultur och kommunikation. Kulturskillnader kan avspegla de attityder olika grupper av gymnasieelever har gentemot högre studier.

Universitetsstudenter har ofta ett riskabelt alkoholbeteende ochupplever depressiva symtom under studietiden, vilket kan ha svårakonsekvenser. Förklaringarna till alkoholkonsumtion blanduniversitetsstudenter har ofta fokuserat på studenters motivation tillsocialisering med andra studenter. Litteraturen har också fokuserat påförstaårsstudenters övergångsfas i förklaringarna till depression.Denna studie involverade 117 universitetsstudenter i ett medelstortsvenskt universitet. Studiens huvudsyfte var att undersöka omstudenter som bytte ort för att studera dricker mer alkohol ochupplever flera depressiva symtom än studenter som studerar i sinhemort. Resultatet visar på en betydande skillnad i alkoholkonsumtionmellan de två grupperna, vilket tyder på ett samband mellan flyttenfrån hemorten och alkoholkonsumtion..

Studiens syfte var att få en bred och fördjupad bild av kvinnliga civilingenjörsstudenters planer, drömmar och mål kring sina framtida yrkesliv. Atlas Copco Construction Tools kom med förslaget på uppsatsämne då de ville kartlägga kvinnliga civilingenjörstudenters preferenser för att bättre kunna attrahera dessa till företaget. En metodtriangulering utfördes, där kvantitativ och kvalitativ metod samverkade i form av en egenkonstruerad enkät samt intervjuer. Studien inleddes med en teoretisk genomgång av tidigare forskning med fokus på organisation & kön samt hur arbetssökande attraheras till arbeten/organisationer. Enkäten besvarades av 116 kvinnliga civilingenjörstudenter från KTH, Chalmers och Linköpings Universitet.

Uppsatsen "Flytta eller stanna" är en komparativ studie om studenters inställning till att flytta från eller stanna kvar på Studieorten. Undersökningen är genomförd på Karlstads universitet och University of Limerick. Uppsatsens syfte är att undersöka vad universitetsstudenter har för inställning till att flytta från eller stanna kvar på Studieorten efter avslutade studier. Studiens respondenter är sistaårs studenter inom tekniska och humaniora ämnen. Vi vill försöka förstå och förklara studenters inställning.

Ett samhällsproblem i Sverige under de senaste åren har varit antalet studentbostäder på landets lärosäten. Idag kan enbart fyra Studieorter erbjuda bostadsgaranti för sina nytillkomna studenter, där bostadsgaranti innebär bostad inom 30 dagar. Byggandet av studentbostäder stannade av helt år 2010 då endast 125 stycken blev byggda. Från 2012 och framåt har trenden börjat vända och framtiden ser bättre ut men det är inte i närheten av att kunna mätta det behov som finns. Idag bor cirka 25-30 procent av Sveriges studenter i studentbostäder.

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap ännu större betydelse, då medarbetarna är uppdelade i fristående projekt och distansen mellan dem är större än i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har då utgått ifrån traditionell projektledning som härstammar ifrån tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som är anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka hur pendlare på sträckan Västerås ? Stockholm upplever SJ:s klagomålshantering i dagsläget och hur SJ hanterar klagomål. Vidare syftade uppsatsen till att ge förslag på hur SJ kan arbeta med klagomålshantering i framtiden.I uppsatsen presenteras hur SJ sköter sin klagomålshantering i dagsläget. Vidare presenteras teorier inom service recovery och klagomålshantering. Med utgångspunkt i teorierna skapades en bild av effektiv service recovery och klagomålshantering.

Närheten till Danmark och utvecklingen av Öresundsregionen har länge skapat positiva och dynamiska effekter för Skåne, med ökade investeringar och etableringar. Avståndet mellan Sverige och Danmark är kort vilket underlättar rörligheten för kapital, varor, tjänster och arbetskraft. På den svenska sidan om Öresund är den privata tjänstesektorn med högutbildad arbetskraft huvudsakligen koncentrerad till sydvästra delen av Skåne. Malmö är Sveriges tredje största stad med nästan 300 000 invånare, denna region är länets ekonomiska motor. Intill Malmö ligger Lund som är en av Sveriges största Studieorter.

Närheten till Danmark och utvecklingen av Öresundsregionen har länge skapat positiva och dynamiska effekter för Skåne, med ökade investeringar och etableringar. Avståndet mellan Sverige och Danmark är kort vilket underlättar rörligheten för kapital, varor, tjänster och arbetskraft. På den svenska sidan om Öresund är den privata tjänstesektorn med högutbildad arbetskraft huvudsakligen koncentrerad till sydvästra delen av Skåne. Malmö är Sveriges tredje största stad med nästan 300 000 invånare, denna region är länets ekonomiska motor. Intill Malmö ligger Lund som är en av Sveriges största Studieorter. Med omkring 30 000 studenter och 10 000 inflyttade varje år är det en snabbt växande stad.