Syftet med denna uppsats är att ge en bild av tre lokala bibliotek, Degerfors sockenbibliotek, ett Studiecirkelbibliotek tillhörande IOGT-logen Vindelns hopp, samt ABF-biblioteket i Granö, i nuvarande Vindelns kommun vid 1900-talets första decennier och deras bokbestånd sett i ljuset av den sociala och historiska kontext som de befann sig i. I denna kontext ingår de olika ideologier och diskurser som präglade de olika bibliotekstyper som de tre biblioteken representerade, men också de lokala förhållandena. Uppsatsens frågeställningar är: hur såg den sociala och historiska kontexten ut på ett nationellt plan? Hur såg den regionala och lokala kontexten ut? Och slutligen hur avspeglas dessa förhållanden i de tre undersökta bibliotekens bokbestånd? De tre biblioteken var lokaliserade i Vindelns kommun, tidigare Degerfors socken, i Västerbottens inland. De olika bibliotekstyperna som biblioteken representerar är sockenbiblioteket samt två former av Studiecirkelbibliotek; det ena drivs av IOGT som är en del av nykterhetsrörelsen och det andra drivs av ABF, som är en del av arbetarrörelsen.

The aim of our Master´s thesis is to investigate the development of the different libraries in the former communities of Flisby and Lofta during the former part of the twentieth century. We ask the following questions:How did the libraries in Flisby and Lofta develop between the years of 1905 and 1952?How can we understand the libraries? dependency of funding of different kinds? We have used case study as a method, and we have adopted a source criticism approach. We have mainly used our local archives and among other things we have investigated various sorts of protocols, annual reports, auditor?s reports and the accounts that were sent to the Board of Education.

This Master?s thesis is about the public library development in a rural district, in this case Bergunda, a large rural district in Kronoberg?s County in Småland in Sweden, existing 1952 ? 1970. The main question is; how the public library develops in Bergunda large rural district 1951-1970. The main question is divided up in sub-questions: the district uniting in 1952 and 1971; personnel; lending; library housing and the public library structure. In 1952, there is one public library, Bergunda public library, and four study circle libraries.

The purpose of this Master?s thesis is to describe and analyse the development of the public and the study circle libraries in the district of Kolbäck during the period of 1913-1954. The factors important for the library development described in sub-questions are: financing, locality, staffing, stock of books, book-lending level and uniting district effects. I use a hermeneutic interpretation model of interaction between the parts and the wholes, between reasons and results. This research leans mainly upon material which is sent to be deposited in archives in Hallstahammar, Västerås and Grängesberg.