Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva dagligvaruhandelns lokalisering och Strukturomvandling i Gävleregionen (A-region 56). Att studera dagligvaruhandeln ger en bild av samhällsförändringen över tiden och en föraning av framtida tendenser.Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av data tillhandahållet av Handelns utredningsinstitut (HUI). Dagligvarubutikernas lokalisering visas i geografiska kartor och de olika butikstypernas marknadsandelar studeras för att belysa Strukturomvandlingen.Resultat & slutsats: Det presenterade resultatet visar ett allt glesare butiksnät med färre och större enheter.Förslag till fortsatt forskning: Uppsatsen begränsas till att endast undersöka dagligvaruhandelns lokalisering och Strukturomvandlingen i Gävleregionen (A-region 56). En liknande studie över ett större geografiskt område skulle ge en än bättre bild över dagligvaruhandelns utveckling.Uppsatsens bidrag: Uppsatsen kan med fördel studeras av intressenter inom samhällsplanering, fastighetsekonomi och handel..

Svalstedt, Tobias (2008): Från militär till civil. Omställningen för tolv yrkesofficerare efter nedläggningen av Dalregementet [From officer to civilian. The adaptation for twelve officers after the discontinuation of Dalregementet]D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Gunnel ForsbergSpråk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUndersökningen handlar om yrkesofficerare som lämnat Försvarsmakten i samband med nedläggningen av Dalregementet i Falun. Syftet är att ta reda på hur officerarna lyckats anpassa sig till en civil arbetsmarknad och vilken betydelse synen på officersyrket som manligt ideal haft för omställningen, vilken betydelse militär grad och ålder haft samt vilken betydelse den nya inriktningen som Försvarsmakten tog på 80-talet, NBO, haft. Metoden som använts är kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt tolv officerare.

Bakgrund:Den svenska detaljhandeln har de senaste tjugo åren präglats av en Strukturomvandling och andelen enskilda och oberoende detaljhandlare har stadigt minskat. Orsaken till detta har främst varit de stora kedjornas expansion och tillväxt inom framförallt sällanköpshandeln. Syfte:Syftet med denna uppsats är dels att utveckla kunskap i hur de enskilda detaljhandlarna kan differentiera sig mot de stora professionella kedjorna och på så sätt kunna konkurrera mer rättvist mot kedjorna samt att ge rekommendationer till en enskild detaljhandlare. Metod:För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat en enskild detaljhandlare och en professionell kedja och sedan jämfört hur dessa arbetar med sitt sortiment och sin marknadsföring. Slutsats:För att den enskilda detaljhandlaren ska kunna differentiera sig mot en professionell kedja är en slutsats att den enskilda detaljhandlarens kunskap inom området är av stor vikt.

Uppsatsen undersöker hur utbud stämmer överens med efterfrågan på högutbildad arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Därefter granskas allokeringen av de högutbildade samt deras arbetslöshet och löneutveckling. Resultaten visar tendenser i riktning mot ett överskott på högutbildade, trots en överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan. Detta i form av ökad överutbildning, högre arbetslöshet bland högutbildade som inte motsvaras av samma ökning hos lägre utbildade grupper samt sänkta löner för nyexaminerade akademiker. Efter uppdelning i åldersgrupperna 25-44 år respektive 45-64 år visar det sig att överutbuds-tendenserna främst återfinns bland de yngre.

Tidigare forskning har visat att skillnaderna i arbetslösheten mellan olika regioner inom ett land kan vara stora och bestående över tid. Även mellan svenska kommuner är skillnaderna i arbetslöshetsnivå stora. I denna uppsats undersöks om skillnaderna i arbetslöshet mellan svenska kommuner ökat eller minskat mellan 2008 och 2014 samt om det går att urskilja några andra mönster i utvecklingen av arbetslöshetsnivåerna i Sveriges kommuner under perioden.Med hjälp av data över arbetslöshet och andra variabler i kommunerna görs regressionsanalyser över perioderna 2008-2010 samt 2010-2014. Resultaten visar att det inte går att belägga några ökade skillnader i arbetslöshet mellan kommunerna under perioden. Däremot kan man konstatera att arbetslösheten 2008-2010 ökade mer i kommuner som hade en högre arbetslöshet 2008 men också att minskningen av arbetslöshet under perioden 2010-2014 var större i kommuner som hade högre arbetslöshet 2010.

De externa köpcentrumen har haft en stark utveckling i storstäderna och framförallt har de externa köpcentrumen utvecklats ännu bättre i de mindre städer. Under 1990-talet har externhandeln vuxit med hela 85 procent i Sverige. Att handeln har samlats till färre platser, mest till externa köpcentrum, beror dels på att det skett en urbanisering och dels på att bilanvändningen har ökat. Förr byggdes städerna vid åmynningar, där handelsleder korsades och så småningom vid järnvägsknutar. Numera utvecklas bostäder och service oberoende av varandra.

De externa köpcentrumen har haft en stark utveckling i storstäderna och framförallt har de externa köpcentrumen utvecklats ännu bättre i de mindre städer. Under 1990-talet har externhandeln vuxit med hela 85 procent i Sverige. Att handeln har samlats till färre platser, mest till externa köpcentrum, beror dels på att det skett en urbanisering och dels på att bilanvändningen har ökat. Förr byggdes städerna vid åmynningar, där handelsleder korsades och så småningom vid järnvägsknutar. Numera utvecklas bostäder och service oberoende av varandra.

Syftet med studien är att få kunskap om hur bankernas rekryteringsprocess ser ut och om den är anpassad efter de förhållanden som råder i dag.Inför studien har vi antagit en hermeneutisk verklighetssyn. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi har fokuserat på teorier rörande behov, gruppdynamik, traditionella bedömningsmetoder samt olika tester.Intervjuer med sju respondenter har genomförts, varav fyra arbetar inom HR-funktioner, två är avdelningschefer och en facklig representant.En viss anpassning efter rådande förhållanden finns hos bankerna i form av ökade krav på individerna som söker. Annars ser bankernas rekryteringsprocesser ut som de i princip alltid gjort, vilket betyder att de använder sig av traditionella bedömningsmetoder samt kompletterande tester..

Den här kandidatuppsatsen i ämnet landsbygdsutveckling beskriver det små-skaliga kustfiskets förändring från efterkrigstiden fram till idag med exempel från Södra Marsö, i Misterhults skärgård på Smålandskusten. Det småskaliga kustfisket står inför många utmaningar i form av sin små-skalighet samt påverkan från regleringar inom dagens fiskeripolitik, som är anpassade till storskaligt fiske. Jag har intervjuat tre kustfiskare och genom deras upplevelser tagit del av hur fiskeripolitiken blivit en allt större del av deras vardagsliv. Fiskarna har lågt förtroende för myndigheter, vilket tar sig olika uttryck. Analysen görs utifrån ett perspektiv där expertsamhällets inverkan på poli-tiker och fiskare är central. Fiskarnas ontologiska trygghet påverkas, och systemets kolonisering av fiskarnas livsvärld visar sig. Myndigheternas relation med fiskare har utvecklats till vad som kan kallas en social fälla..

När IT-kraschen inträffade under 2001 fick den påtagliga konsekvenser för svensk ekonomi. Tillväxten, som tidigare varit hög, fick negativa värden och sysselsättningsökningen avstannade. När sedan tillväxten återhämtade sig, efter knappt ett år, förblev sysselsättningsnivån oförändrad. Ännu idag (dec 2005) har sysselsättningen inte visat några markanta förbättringar. Vi vill med vår uppsats närmare kartlägga var denna tillväxt utan nyanställningar uppkommer.

Den här studien beskriver tre brytpunkter som inte bara påverkat Sveriges historia utan även gjort Tomelilla kommun till det moderna samhälle det är idag. Jag har fokuserat på följande brytpunkter: när skiftesreformerna moderniserade jordbruket, när kommunikationer och då främst järnvägen banade vägen för handel och nya möten, och sist har jag diskuterat effekterna av den rationalisering och Strukturomvandling som skedde efter andra världskriget. Utifrån olika begrepp som exempelvis expertsystem och modernisering, som jag lånat av sociologerna Anthony Giddens och Håkan Thörn, har jag undersökt på vad brytpunkterna lett till för Tomelilla kommun. Idag är jordbruket ett avancerat företagande där lantbrukarna blir allt färre och arealen större. Tåget har utvecklats från att vara en produkttransport till en pendlingsmöjlighet för människor som vill bo på landet och ha ett arbete i staden. Strukturomvandlingen som sedan skedde med rationaliseringen skapade ett samhälle byggt på effektivitet och storproduktion..

I och med den ökade konkurrensen och den Strukturomvandling som idag råder på marknaden söker detaljhandelsföretag ständigt medel för att effektivisera och förbättra sin verksamhet och dess lönsamhet. Ett sätt som flera forskare anser vara det optimala verktyget för att höja sin lönsamhet på, är att ge kunderna en bättre service och på så sätt även skapa sig lojala och trogna kunder. En forskare som gör anspråk på detta och som även har skapat en modell av detta fenomen är Mark Stevens (2002). Denna modell utgår från att en motiverad och tillfredställd personal ger kunderna en bättre service och den förbättrade servicen ger i sin tur fler nöjda och lojala kunder. Lojala kunder skall enligt service-vinst-kedjan även till sist generera en högre lönsamhet och tillväxt.

This thesis is a critical discourse analysis of the vision of Malmös contemporary urban development. By analysing official documents produced by Malmö municipality our aim is to make discursive and sociolcultural practices in the constitution and construction of the city visible and problematicize them. To do so we use critical discourse analysis and theories on Urban Studies. Malmö is a city historically labeld as a ?labour- city?, with heavy industry as its main labourmarket.

Det nya arbetslivet har blivit alltmer komplicerat och kravfyllt. Nya kunskapskrav har växt fram i takt med arbetsmarknadens Strukturomvandling och samhällets individualisering (Allvin, 2006). Individer förväntas bli ?sin egen agent? och ständigt sträva efter att hålla sig anställningsbara och ?anställningsbarhet? har således blivit ett policybegrepp som används flitigt inom den politiska debatten kring utbildning och arbete (Berglund & Fejes, 2009). Som blivande karriärvägledare är det relevant att förstå vad det innebär att vara anställningsbar för att på bästa sätt se till individens behov.

Sverige har genomgått en Strukturomvandling inom stadsplaneringen, från att vara ett samhälle där främsta transportmedlet skedde med muskelkraft till att bli ett samhälle där bilen dominerar stadsrummen. Att behöva dela yta med alla trafikslag kan tänkas skapa en otrygg upplevelse för såväl fotgängare, cyklister som bilister. Idag är det självklara valet av transportmedel bilen i många fall, vilket i sin tur kan leda till att man blir bekväm och man behöver inte längre röra sig allt för mycket för att ta sig någonstans. Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningar för cykeltrafik i stadskärnor. Uppsatsen kommer att utreda planeringsprinciper och riktlinjer som uppmuntrar rörelse med muskelkraft i staden.