Bakgrund: För de flesta framgångsrika företag är det viktigt att ha en leveransförmågasom är konkurrenskraftig för att kunna uppnå den servicenivån som marknaden kräver.Ledtid är benämning på den tid det tar från att företaget har lagt sin order till dess attordern har levererats. Den tidsskillnad som uppkommer mellan den planerade ledtidenoch den faktiska ledtiden gör att det uppstår en osäkerhet kring leveransplaneringen.Den största orsaken till osäkerheter eller variation i transportledtiden utgörs avtransporterna av konsumentprodukterna.Syfte:Syftet med studien är att identifiera vad det kan finnas för bakomliggande orsakertill variationer som uppstår under transportledtiden då konsumentproduktertransporteras från en leverantör fram till ett distributionscenter eller varuhus. Det skaäven undersökas ifall det finns några åtgärder för att kunna begränsa variationer itransportledtiden.Metod: Detta är en fallstudie med en deduktiv inriktning, ett positivistiskt perspektivoch med en kvalitativ undersökningsdesign. Den vetenskapliga trovärdigheten är byggdpå de sanningskriterium som tillhör fallstudien; trovärdighet och äkthet.Slutsats: De största bakomliggande orsakerna till variation är, konsolidering,volymskillnader över åren, transporter kommer förtidigt eller försenat, färjeförseningar,Strejker, väderförhållanden, Strejker, byte av transportör eller transportsätt, omlastning,kontroller i tullen, felaktiga dokument, hantering av stora volymer, IT-system. Deåtgärder som finns för att kunna begränsa variationer är, automatiserade terminaler,bättre kommunikation, ökad flexibilitet, semi-trailrar, elektronisk deklaration,säkerställa korrekt tulldokumentation, koppla samman container till enheter, flexibeltIT-system..

Arbetare har under många årtionden kämpat för sin föreningsrätt och när proletarismen till slut mynnar ut i kapitalism är organisering nödvändig. Mitt arbete är därför vigt åt de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets slut kämpat för rätten till facklig organisation. Uppsatsens syfte är att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvändiga kamp mot kapitalismen. Tanken är att med hjälp av lokala Strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgångspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrågor kommer vara av denna karaktär och inrikta sig på Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31.

Arbetare har under många årtionden kämpat för sin föreningsrätt och när proletarismen till slut mynnar ut i kapitalism är organisering nödvändig. Mitt arbete är därför vigt åt de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets slut kämpat för rätten till facklig organisation. Uppsatsens syfte är att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvändiga kamp mot kapitalismen. Tanken är att med hjälp av lokala Strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgångspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrågor kommer vara av denna karaktär och inrikta sig på Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31.

I denna uppsats undersöks dislokationer hos en pojke på drygt tre år. Dislokationer omfattar konstruktioner som: I morgon, då kan hon nog vara med, din syster, vilket är ett exempel som innehåller både en initial och en final dislokation. Sådana konstruktioner har inte undersökts i svenska barns språk tidigare.Undersökningen är en fallstudie. Materialet består av nio timmar videoinspelningar av samtal inom familjen under gemensamma aktiviteter, i första hand leksituationer. Materialet har analyserats och excerperats med avseende på sekvenser som innehåller dislokationer, initiala och finala, samt tveksamma fall av båda.

Denna uppsats är en komparativ studie mellan Sverige och Norge där syftet har varit att utröna hur de båda länderna har valt att reglera frågan kring ?samhällsfarliga konflikter?. Då stridsåtgärder vidtas av parterna på arbetsmarknaden under en tvist kan väsentliga samhällsintressen lida skada. Arbetskonflikterna kan komma att utgöra en fara för liv och hälsa eller orsaka betydande ekonomiska förluster. I uppsatsen har fokus legat på de konflikter som vidtas på den offentliga sektorn då denna verksamhets särskilda beskaffenhet gör att konflikter på ett direkt sätt kan leda till samhällsfara.

Genom historien har människor runt om i världen stått upp mot ett beteende de har ansett vara orättvist. Det har förkroppsligats i Strejker, kravaller och rentutav revolutioner och statskupper. Lika länge har ordningsmakt, men även politiker, behövt hantera dessa typer av samhällsuppror. Syftet med denna studie är att, utifrån ett policyorienterat perspektiv, undersöka vilka lärdomar Londonpolisen drog av kriser under tidsperioden 1985-2011. Vidare ska det undersökas vad som hände med dessa lärdomar när den brittiska inrikespolitiska agendan förändrades.  Det intressanta ligger i att undersöka vilka lärdomar som kan dras och huruvida sådana lärdomar kan bestå utan underhåll från den politiska sidan och när frågorna på agendan förändras.