I både den svenska och den danska kursplanen för historia på grundskolan står det att eleverna ska känna till det egna landets kulturarv respektive historia. Men vad är kulturarvet och hur förmedlas det? Syftet med denna uppsats är att undersöka det svenska och det danska kulturarvet under en tidsperiod då länderna har många gemensamma beröringspunkter, d.v.s. svensk Stormaktstid. Undersökningen jämför tre svenska och två danska historieläroböcker.

Sjötåget sommaren 1676 blev ett svenskt misslyckande. Efter regalskeppet Kronans förlisning och förlusten av sjöslaget den första juni 1676 tillsatte kungen Karl XI en kommissorialrätt med syfte att ställa de ansvariga för misslyckandet till svars. Kommissorialrättens protokoll har utgjort den här undersökningens grund. Syftet har varit att dels undersöka kommissorialrättens arbete, dess organisation, retorik och metod, men också att analysera de tankemönster och värderingar som präglade och styrde dess handlingsmönster. Det står klart att kommissorialrättens ledamöter, samt de berörda officerarna, i stor utsträckning delade ett antal föreställningar om mod och manlighet, plikt och trohet, samt heder och ära.

Studieobjektet för detta kandidatarbete är Stortorget vilket är beläget mitt på Trossö i centrala Karlskrona. Staden är sedan 1600-talet starkt färgad av en omfattande militär aktivitet, något som påverkat stadsbilden påtagligt. Detta är en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets är att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrån platsens roll som offentligt rum i staden. Avgränsningen sträcker sig till att omfatta Stortorget med dess närmaste omnejd, dock sätts Stortorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av torgets relation till den övriga centrala staden.

Studieobjektet för detta kandidatarbete är Stortorget vilket är beläget mitt på Trossö i centrala Karlskrona. Staden är sedan 1600-talet starkt färgad av en omfattande militär aktivitet, något som påverkat stadsbilden påtagligt. Detta är en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets är att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrån platsens roll som offentligt rum i staden. Avgränsningen sträcker sig till att omfatta Stortorget med dess närmaste omnejd, dock sätts Stortorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av torgets relation till den övriga centrala staden. Gestaltningsförslaget i detta kandidatarbete utgår från renässansens syn på form, individ och stadsrum. Några av de teorier som använts för att underbygga denna strävan är Vitruvius tankar om form och proportion, Camillo Sittes stadsrumsteorier och Gordon Cullens Serial Vision för att nämna några.