Denna C-uppsats handlar om ljus- och iscensättningar i delar av tre filmer av regissören Gregg Araki. Syftet med denna uppsats är att genom filmanalytiska tillvägagångssätt undersöka hur Gregg Araki som queerfilmsskapare använder ljus- och iscensättningar för att etablera generella Arakiska Stildrag.Mina analyser avser filmerna The Living End (1992), Nowhere (1997) och Mysterios Skin (2004). 50% av min undersökning har skett i skriftlig form och 50% genom visuell gestaltning, där jag skapat en musikvideo inspirerad av Gregg Arakis filmkonstnärsskap. Det jag kom fram till var att Araki genom återkommande specifika Stildrag som t.ex. sex, sexualitet, utanförskap, dominering, droger och ett nihilistiskt förhållningssätt till samhället, förankrar sin auteurstil genom att plocka fram dessa teman i ljus- och iscensättningarna..

Undersökningen i den här uppsatsen behandlar stil i den vetenskapliga genren i gymnasieskolan. Materialet som undersöks är nio elevlösningar, tre vardera från betygen A, C och E, från det nationella provet i Svenska 3, delprov A. Syftet är att undersöka om det finns några skillnader i stil mellan texter som fått betygen A, C eller E och vilka skillnader som finns i sådana fall. Genom kvantitativa och kvalitativa stilanalyser av texterna studeras Stildragen personlighet, formalitet och användning av referatmarkörer.Undersökningen visar att användningen av personliga pronomen är likvärdig oavsett betyg. De texter som fått A uppvisar dubbelt så många opersonliga Stildrag som texterna med E och C i betyg.

Uppsatsen behandlar Anne B. Ragdes roman Berlinerpopplarna (2007) och Alice Munros novell ?Kärlek, vänskap, hat? (2009). Båda verken är skrivna i modern tid av kvinnliga författare och innehåller en rad liknande Stildrag, bland annat intern fokalisation inifrån flera olika karaktärer.Mitt syfte har varit att se vad som skiljer två verk med liknande drag och därigenom påvisa hur de stilgrepp och val författaren gör påverkar slutresultatet. För att finna svaret har jag använt komparation och jämfört varje aspekt av böckerna noggrant.

Nina Fredriksson: Nils Lindbergs körmusik. Analys av tre stycken ur O Mistress mine. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002.Uppsatsens syfte är att studera Nils Lindbergs sätt att komponera för kör. En central fråga är hur de framträdande Stildragen i musiken skapar och påverkar musikens expansion och avspänning. Som analysmaterial har använts tre stycken ur körsviten O Mistress mine.

Uppsatsen syftar till att lyfta fram bilderboksillustratören som konstnär och framförallt peka på Sven Nordqvists stil. Detta görs genom tre olika analyser. Först en ikonotextuell analys där text-och bildsamspelet undersöksi Nordqvists böcker.En bildanalays försöker utröna speciella Stildrag i böckernas illustrationer och ytterligare en analys försöker se sambandet mellan omslag, försättsblad, titelsida och själva berättelsen..

Uppsatsen syftar till att lyfta fram bilderboksillustratören som konstnär och framförallt peka på Sven Nordqvists stil. Detta görs genom tre olika analyser. Först en ikonotextuell analys där text-och bildsamspelet undersöksi Nordqvists böcker.En bildanalays försöker utröna speciella Stildrag i böckernas illustrationer och ytterligare en analys försöker se sambandet mellan omslag, försättsblad, titelsida och själva berättelsen..

Uppsatsen syftar till att lyfta fram bilderboksillustratören som konstnär och framförallt peka på Sven Nordqvists stil. Detta görs genom tre olika analyser. Först en ikonotextuell analys där text-och bildsamspelet undersöksi Nordqvists böcker.En bildanalays försöker utröna speciella Stildrag i böckernas illustrationer och ytterligare en analys försöker se sambandet mellan omslag, försättsblad, titelsida och själva berättelsen..

Denna undersökning analyserar ett urval Stildrag och språkaspekter i tre av Hjalmar Söderbergs fyra romaner: Förvillelser (1895), Martin Bircks ungdom (1901) och Doktor Glas (1905) och relatera resultatet till Peter Cassirers motsvarande analys av stilen och språket i novellsamlingen Historietter (Cassirer 1970).Undersökningen är av stilistisk karaktär och studerar huruvida texter i olika genrer av en och samme författare kan skilja sig, eller visa sig överensstämma, med den övriga produktionen. Metoden är kvalitativ när det gäller de motiviska aspekterna och berättarsynvinkeln och kvantitativ när det gäller de språkliga och allmänt stilistiska aspekterna.Resultatet visar att somliga stilaspekter sammanfaller mellan novellerna i Söderbergs Historietter och hans romaner, speciellt vad gäller de språkliga aspekterna. Andra Stildrag är inte gemensamma, men detta beror huvudsakligen på att noveller och romaner har skilda format, såsom längd och uppbyggnad. Detta gäller till exempel aspekterna på miljö och persongalleri. Det beror även på att Söderbergs flanörstil är tydligare i hans romaner än i hans noveller.

Examensarbetet är en studie om inlärningsstilar där även en jämförelse görs med andra sätt att se på inlärningen. I min litteraturgenomgång går jag igenom hur man tidigare såg på inlärning och hur inlärningsstilar ser på inlärningen idag. Jag har valt att begränsa mig till att skriva om de främsta och mest betydande pedagogiska inriktningarna. I avsnittet om inlärningsstilar utgår jag från Dunn och Dunns inlärningsstilsmodell vilken anses vara den mest omfattande och bäst utforskade av alla modeller. Intervjuerna som genomförts tar i första hand upp lärarnas uppfattning om att arbeta med inlärningsstilar i skolan.

Mitt syfte med föreliggande uppsats är att peka på vilka Stildrag som kan sägas vara typiska för Bodil Malmsten utifrån Det är fortfarande ingen ordning på mina papper från 2003. Bodil Malmstens genreövergripande författarskap kommer väl till uttryck i denna bok. Den innehåller drag av både prosa och lyrik, vilket medför att det är svårt att placera boken i en enda genre. Malmsten tar sig an stora som små livsfrågor och ämnet skiftar mellan det privata och det allmängiltiga. Jag ämnar därför även se om, och i så fall hur, hennes stil skiljer sig åt beroende på vilket ämne som tematiseras.

Denna uppsats är en studie av eventuella likheter mellan Pär Lagerkvist tidiga prosa och Stildrag hos den tyska expressionismen, som hade sin blomstringstid samtidigt som Lagerkvist publicerade sina första samlingar med prosa och poesi. Jämförelser har tidigare gjorts, främst gällande lyriken och har då visat på flera gemensamma drag. Denna uppsats jämför prosatexter ur Lagerkvists tre tidiga samlingar Motiv (1914), Ångest (1916) och Kaos (1919) med centrala drag för den tyska expressionismen. Dessa omfattar nutidskänslan, fokuseringen på det subjektiva, verkligheten som mardröm och kritik mot det borgerliga. Andra motiv som behandlas är de groteska inslagen, vitalismen, sinnessjukdomen, Fader-Son-konflikten och kriget..

Denna studie behandlar de svårigheter som kan uppstå vid stil- dialogöversättning. Dialog används ofta av skönlitterära författare för att ge de litterära karaktärerna egna röster, både i specifika situationer och genom hela verket. Därför innehåller fiktiv dialog ofta Stildrag som saknas i den berättande texten, såsom ett säreget reg-ister eller en innovativ interpunktion och anföringsteknik. Sådana Stildrag kan vara problematiska för en översättare då de ofta är specifika för källspråket och således inte alltid har stilistiska motsvarigheter med samma effekt i målspråket.Till denna studie producerade jag en egen översättning av den ryske författaren Andrej Gelasimovs kortroman ?a?da (Törst, min översättning).

SammanfattningSyftet med denna studie har innehållit flera aspekter. De mest centrala var att fördjupa mig i Fernando Sor och verket Mozartvariationerna. Vidare innefattade syftet att utveckla mig som gitarrist och musiker. Att skriva en såväl mångsidig som detaljerad studie och genom denna process utvecklas som interpret var ännu en aspekt. Att klargöra vilka Stildrag som är wienklassiska respektive förromantiska var också ett syfte.

Detta examensarbete grundar sig på en översättning av boken "Pays de malheur!". Arbetet är indelat i tre delar; en översättning, en förberedande textanalys och slutligen en djupanalys. Syftet med arbetet har varit att åstadkomma en god översättning som uppfyller mottagargruppens krav men som samtidigt respekterar källtexten och dess författare. Utmärkande för e-breven som boken grundar sig på är deras talspråkliga, ungdomsspråkliga och informella stil och det var även dessa drag som ställde till mest svårigheter vid översättningsarbetet. Talspråk och ungdomsspråk visade sig vara relativt olika språken emellan vilket föranledde en kompensationsstrategi på textbindnings-, syntax- och lexikonnivå.

Denna uppsats studerar det normavvikande språkbruket i fem av Astrid Lindgrens romaner med hjälp av en uppdelning på tre kategorier: 1) dialektalt språkbruk, 2) talspråkigt och vardagligt språkbruk samt 3) egenbildade ord. Min hypotes är att det i Astrid Lindgrens böcker finns ett språkbruk som skiljer sig från standardsvenskan, detta genom att hon använder sig av dialektalt, vardagligt eller ålderdomligt språk men även ord som författaren själv har hittat på.I uppsatsen görs två studier på antalet normavvikande ord i böckerna, först i hela boken men även mer detaljerat på de tjugo första sidorna, där även tabeller uppfördes för att visa på vilka normavvikande förekomster som observerats. Därefter gjordes en uppdelning för att se vilken typ av avvikelse som var mest frekvent i verken.Resultatet visar på att de studerade verken uppnår ett procenttal mellan 0,3 % till 1,4 % avvikande förekomster och att det är mer ett språkbruk som delar likande Stildrag med talspråket som framförallt är förekommande i böckerna. Det finns trots en olikhet mellan vilka ordformer som förekommer i de studerade verken ett mönster som följer det muntliga berättandet. Språkbruket är anpassat efter den berättelse som återges och detta har även påverkat förekomsten av normavvikelser i dialog och berättarröst..