Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förändras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i närliggande bebyggelse kommer att användas. Det offentliga rummets användande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tätort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden står inför två spännande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, är ett väldefinierat stadscentrum, som är tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.

Mitt intresse för senmodernismens och rekordårens strukturer vaknade till liv när jag gjorde min praktik i Avesta i Södra Dalarna. Med en stadskärna starkt influerad av rekordårens strukturer hade man i Avesta börjat fundera över hur en centrumomdaning skulle gå till. Då arvet efter senmodernismens strukturer återfinns i nästan alla svenska städer blev jag intresserad av att studera hur man hanterat den här typen av stadsomvandlingar på andra platser i landet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur man som stadsplanerare kan förändra en stadskärna, influerad av senmodernismen, till dagens planerings- och stadsmässighetsideal. I uppsatsens teoridel beskrivs bakgrunden till modernismens arkitektur genom 1900- talets historia. Därefter övergår uppsatsen i en fallstudie där två stycken kvalitativa intervjuer genomförts med två respondenter avseende tre platser.

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förändras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i närliggande bebyggelse kommer att användas. Det offentliga rummets användande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tätort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden står inför två spännande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, är ett väldefinierat stadscentrum, som är tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.

Ett konstmuseum på 3000 m² i Uppsala vid Fyrisån. En utmejsling i det kulturella och historiska stadslandskapet i Uppsala där besökaren kan vandra längs museumet alla tider på dygnet. Genom att ge små glimtar lockas besökaren att besöka de samlingar av modern och klassisk konst samt den samling av grafiska tryck som finns på utställning. Formen tillåter rörelse i alla riktningar och förlänger kajen. Byggnaden är utformad i trä som är konturskuren på ytterskiktet med en stomme av ett rymdfackverk i stål.

Tre projekt; två bostadsprojekt i Stockholm ( Marievik och Årsta) och ett ubåtsmuseum i Karlskrona. Bostadsprojekten visar två olika förhållningssätt till Stockholms förortbebyggelse. Marievik projektet lokaliserat i ett företagsområde i Liljeholmen med närheten till Hornstulls kvartersstad, har som utgångspunkt Stenstaden. Räta gator och kvarter får utgöra sinnebilden av Stenstadens funktioner. Därav också stadens krav på att den första våningen skall utföras som en sockelvåning ? även om sten och tegel sedan länge lämnat byggnadskonstuktionen för dessa typer av bostadshus.Årsta projektet ligger i utkanten av ABC-staden med fem höga punkt/skivhus som granne i norr och trevånings lameller i söder.

Cityuniversitetet är ett begrepp på vår samtids universitetsmodell som innebär att universitetets lokaler ligger utspritt, helst på ett fåtal samlade platser i staden. Universitetsmodellen är nära knutet till den funktionsblandade staden, med Stenstaden som ideal. Staden ser på universitet som en stor fördel i konkurrensen med andra städer och regioner och universiteten används i marknadsföringen av kunskapsregioner/städer. Uppsatsen undersöker vad ett cityuniversitet är, om det finns ett samband mellan olika stadsbyggnadsideal och hur ett cityuniversitet skapas. Detta undersöks av en studie av litteratur och fallstudier av Göteborgs universitet och Malmö högskola som analyseras av en SWOT-analys.

Cityuniversitetet är ett begrepp på vår samtids universitetsmodell som innebär att universitetets lokaler ligger utspritt, helst på ett fåtal samlade platser i staden. Universitetsmodellen är nära knutet till den funktionsblandade staden, med Stenstaden som ideal. Staden ser på universitet som en stor fördel i konkurrensen med andra städer och regioner och universiteten används i marknadsföringen av kunskapsregioner/städer. Uppsatsen undersöker vad ett cityuniversitet är, om det finns ett samband mellan olika stadsbyggnadsideal och hur ett cityuniversitet skapas. Detta undersöks av en studie av litteratur och fallstudier av Göteborgs universitet och Malmö högskola som analyseras av en SWOT-analys.

Sammanfattning En stad och dess stadsdelar kan planeras på olika sätt, mycket beroende på tidens ideal och politik. Stadens planering kan ses som ett skelett, den struktur som ska vara stadens ryggrad. Utan ett skelett växer staden som ett ryggradslöst djur, en amöba. Ett skelett kan ha olika utseenden och strukturer beroende på hur det ska användas, fågel, fisk eller mitt emellan. På samma sätt kan stadsplanering fungera med olika strukturer och utseende.

Sammanfattning En stad och dess stadsdelar kan planeras på olika sätt, mycket beroende på tidens ideal och politik. Stadens planering kan ses som ett skelett, den struktur som ska vara stadens ryggrad. Utan ett skelett växer staden som ett ryggradslöst djur, en amöba. Ett skelett kan ha olika utseenden och strukturer beroende på hur det ska användas, fågel, fisk eller mitt emellan. På samma sätt kan stadsplanering fungera med olika strukturer och utseende. Tanken med detta arbete är att på ett område i Karlskrona kommun, göra olika planförslag enligt mitt sätt att se på de olika planeringsidealen.

Parker utgör med sina gröna lungor en kontrast till Stenstaden och är en ovärderlig resurs för storstadsmänniskan för att finna avkoppling, ro och stimulans. För att kunna erbjuda detta krävs att parkerna upplevs som trygga. Frågan om vad som skapar känslan av trygghet är komplex men en av de viktigaste faktorerna är att parken upplevs som befolkad. För att attrahera besökare krävs att parken är välskött med en gestaltning som utstrålar omsorg i kombination med intressanta, lekfulla och stimulerande, gärna ?gröna? aktiviteter. För att kunna skapa detta behöver landskapsarkitekter, politiker och tjänstemän bli medvetna om problemställningarna och de möjligheter till gestaltningslösningar som påverkar upplevelsen av trygghet. Teoridelen baseras på information och studier som behandlar trygghet i offentliga utemiljöer.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trädgårdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trädgårdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas. Däremot tycker jag att man i områdenas utformning och med hjälp av planhandlingar kan utläsa strömningar och tendenser i stadsbyggandet.