Den här uppsatsen bidrar till debatten om hållbara Statsfinanser genom att utvärdera olikamått på statsskulden. Uppsatsen består av två delar: en litteraturstudie och en empirisk undersökning. Litteraturstudien diskuterar olika definitioner av statsfinansiell hållbarhet såvälsom problem relaterade till att mäta statsskulden. Den empiriska undersökningen är baserad på regressionsanalyser, och utmynnar i slutsatsen att nettostatsskulden är en bättre indikatorpå hållbara Statsfinanser än vad bruttostatsskulden är. Följaktligen bör ett lands nettostatsskuld och nettoförmögenhet - vilka ofta bortses från - få större utrymme i debatten.

Håller Sveriges Statsfinanser över tiden? Annika Lignell och Oskar BuhreInledning: Om några år har vi anledning att misstänka att den svenska välfärden kommer att försämras om inget görs den närmast tiden. När 1940- talets baby-boom går i pension kommer troligtvis underskottet i Sveriges Statsfinanser att vara högt och framtidens arbetskraft, alltså vi, får betala för 50 procent fler pensionärer än idag. Med fler sjukskrivningar, ett nytt pensionssystem och fler förtidspensionärer är det intressant att följa utvecklingen eftersom finansieringen av välfärdssystemet baseras på skatteintäkter. Syfte: Vi avser att analysera om Sveriges Statsfinanser är hållbara i framtiden genom att beräkna kostnaderna för de åtaganden som kan bli följden med dagens politik och beräkna en eventuell obalans i statsbudgeten.

Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbättras. De svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket påverkar flera aktörer.Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan få på de svenska storbankerna och deras privatkunder.Resultat av studien visar att likviditetskrav är nödvändigt för att banker skall ha tillräckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lågkonjunktur.

Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbättras. De svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket påverkar flera aktörer.Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan få på de svenska storbankerna och deras privatkunder.Resultat av studien visar att likviditetskrav är nödvändigt för att banker skall ha tillräckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lågkonjunktur.

SammanfattningTitel: Rollator som en konsumentprodukt ? Strategier för framgång Författare: Oscar Arp, Sebastian Brömer, Carl Ivarsson Handledare: Ola Matisson, Ulf Ramberg Ämne/Kur's: FEK 583, Magisteruppsat's, 10p Problemformulering: Sverige's allt sämre Statsfinanser leder till budgetrestriktioner för kommuner och landsting. Restriktionerna leder i sin tur till förändringar inom den kommunalt kontrollerade äldrevården då den drabba's av besparingar. Denna förändring öppnar upp nya marknader och affärsmöjligheter inom hjälpmedelsbranschen för de entreprenörer som har lösningar på de problem som uppkommer. Det uppstår även problem för dagen's etablerade företag då de måste förändra sina verksamheter för att möta hotet från den omstrukturering som kommer att ske inom äldrevården.