Titel: En studie av enskild firma, handelsbolag och aktiebolag - Vilka fördelar och nackdelar finns inom respektive företagsform?Nivå: C-uppsats i företagsekonomiFörfattare: Camilla Köhler och Petra Alperud WennemyrHandledare: Markku PenttinenDatum: 2013-februari Syfte: Syftet är att utreda skillnaderna mellan enskild näringsverksamhet, handelsbolag och aktiebolag och dess fördelar och nackdelar. Genom den empiriska forskningen presenteras för- och nackdelar med respektive företagsform, sett ur företagarens perspektiv utifrån beskattning, finansiering, risker, bransch och storlek.    Metod: I denna uppsats har en deduktiv ansats använts. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har utnyttjats.

Syftet med denna uppsats har varit att se över konsekvenserna av det nya förslaget som lagts fram gällande en sänkning av minimikapitalet. Kravet på minimikapital gäller för Sveriges mest förekommande associationsform, nämligen aktiebolag. Kännetecknet för den här associationsformen är dels att aktieägarna är fri från personligt betalningsansvar och dels att det finns ett krav på ett lägsta Startkapital, för privata aktiebolag ligger det för närvarande på 100 000 kr. Regeringen har nu kommit med ett förslag på att minska aktiekapitalet i privata aktiebolag i syfte att underlätta för nybildandet av småföretagandet. Därför har uppsatsens vikt legat på privata aktiebolag.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstå under resans gång och vilka fördelar och nackdelar som det är med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen påbörjades år 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med ägarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information från Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). Därefter skedde sammanställning och bearbetning av materialet. Uppdatering och färdigställande av arbetet har gjorts under år 2008. Många av de kaféer jag vände mig till har bytt ägare, några hade samma ägare och några existerade inte längre.

ABSTRACTTitel: Ekonomisk förening ? en fallstudie hos fyra ekonomiska föreningar i Gävleborg Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Ingela Jansson & Maria Stolt Handledare: Stig Sörling Datum: 2011 - Maj  Syfte: Syftet med denna studie är att belysa villkoren samt fördelar och nackdelar med att bedriva en ekonomisk förening. Information om ekonomiska föreningar under vår utbildning har varit sparsam i förhållande till andra bolagsformer och vår studie har visat på att detta gäller allmänt i samhället.Våra forskningsfrågor är:Vad bidrar till att man väljer att bedriva en ekonomisk förening?Vilka är fördelarna och nackdelarna med en ekonomisk förening? Metod: Vi har utgått ifrån den kvalitativa metoden med öppna intervjuer, där fyra stycken ekonomiska föreningar har studerats. Vi har även utfört två intervjuer med anställda på två olika banker för att få information om vilka villkoren är för ekonomiska föreningar vid företagsbelåning.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstå under resans gång och vilka fördelar och nackdelar som det är med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen påbörjades år 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med ägarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information från Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). Därefter skedde sammanställning och bearbetning av materialet. Uppdatering och färdigställande av arbetet har gjorts under år 2008. Många av de kaféer jag vände mig till har bytt ägare, några hade samma ägare och några existerade inte längre.

I uppsatsen undersöks hur integration av invandrare i de areella näringarna (växtodling, djurhållning och skogsskötsel) och på landsbygden kan underlättas, med fokus på Västra Götalands län. Det sker dels genom en litteraturstudie i ämnet, dels genom att beskriva erfarenheter av några projekt inom grön integration som genomförts i Västra Götaland, finansierat av landsbygdsprogrammet 2007-2013. Flyktingar med olika bakgrund intervjuas också om sin syn på landsbygden och intresse av att bo på landsbygden och arbeta inom de gröna näringarna. Litteraturstudien täcker olika aspekter på integration, såsom integration på landsbygden jämfört med i städerna, kommuners och myndigheters roll, möjligheter för invandrare att etablera sig som företagare inom de gröna näringarna, och nischer inom de gröna näringarna som kan vara lämpliga/möjliga för invandrare att etablera sig inom. Invandrare i Sverige bor i hög utsträckning i städer. Svensk landsbygd domineras av etniska svenskar och åldersstrukturen på landsbygden är ogynnsam för de gröna näringarna. För att utvecklas behöver landsbygden attrahera unga människor, entreprenörer och barnfamiljer. Invandrare är entreprenörer i högre utsträckning än etniska svenskar, och det finns många invandrade barnfamiljer som vill bo och arbeta på landsbygden.