De lagar som i Sverige reglerar avtal är till stor del dispositiva. Detta innebär att parterna själva kan besluta om hur avtalet ska utformas och vad det ska innehålla. För att förenkla processen vid avtalsförfattande använder sig många bolag av standardavtal. Det finns flera olika former av standardavtal och bland dessa former finns den typ av Standardkontrakt som närmast kan beskrivas som ett standardförslag. Detta standardförslag används vid avtalsförhandlingar och i majoriteten av dessa avtalsförhandlingar är det den svagare parten som måste förhålla sig till den starkare partens avtal.Denna uppsats syftar till att utreda vilka konsekvenserna blir av att utgå från motpartens avtal i jämfört med att utgå från det egna avtalet.Uppsatsen har funnit att den påverkan valet av avtal har ger olika stor påverkan beroende på vad som eftersträvas.

Virkesaffärer går idag till på olika sätt när skogföretag köper virke från skogsägare. Det finns fyra försäljningsformer, varav avverkningsuppdrag är den vanligaste. Betalningstidpunkten för en virkesaffär kan variera. Om betalningen sker först efter allt virke har blivit inmätt har ledtiden, och därmed transportledtiden, en stor betydelse för betalningstidpunkten. Huvudsyftet med studien var att undersöka transportledtiden och fastställa ränteförlusten som uppstår på grund av transportledtiden vid en virkesaffär, i de fall där betalning sker då allt virke är slutmätt. Fyra delsyften vilka även besvarades i denna studie var följande: 1. Varierar transportledtiden med avseende på årstid? 2. Varierar transportledtiden med avseende på sortiment? 3. Finns det ett samband mellan en trakts volym och transportledtiden? 4. Bör skogsägare välja olika kontraktsformer beroende på transportledtiden? Materialet till studien samlades in från skogsföretag, banker och officiell statistik.

Kommissionen presenterade år 2008 ett förslag om en ny europeisk associationsform ett s.k. SPE-bolag (Societas Privata Europaea), ett privat europabolag särskilt anpassat för små och medelstora företag. Syftet med förordningen är bl.a. att göra det enklare och mer flexibelt för små och medelstora företag att utöva sin verksamhet och etablera sig på den inre marknaden och därav stärka deras konkurrenskraft. I takt med utvecklingen av bolagsrätten på den överstatliga nivån är bolagsrätten i Sverige också föremål för utveckling och förändring.