Det bästa alternativet för Kiruna, som hotas av markdeformationer från LKAB:s malmbrytning, är att genomgå en Stadsomvandling där Kiruna centrum omlokaliseras mot en östlig riktning, till stadsdelen/förorten Tuolluvaara.Finns stor risk att markdeformationerna kan sprida sig dit inom en tidsrymd på 50-60 år när malmbrytningen fortskrider, men under denna tid kan man ha ett väl fungerande samhälle och det går att undvika markdeformationer genom att skifta brytningsmetod i gruvan..

Mitt examensarbete går ut på att ge förslag till Stadsomvandling av ett industriområde i centrala Malmö, även kallat Varvsstaden. Förslaget skall framförallt fungera som underlag och inspirationskälla till exploatering av området under förutsättning att industriföretagen flyttat ut. En inventering av området har gjorts, där de befintliga och planerade förutsättningarna studerats. Tyngdpunkterna i förslaget bygger på strukturen och kopplingarna mot omgivningen, men målet är också att skapa en funktionsblandad, integrerad och attraktiv stadsdel med ett varierat utbud av bostäder, verksamheter och service. En viktig aspekt i projekteringen av området är bevarandet av den äldre bebyggelsen inom området och hur man förhåller sig mellan gammalt och nytt.

Mitt examensarbete går ut på att ge förslag till Stadsomvandling av ett industriområde i centrala Malmö, även kallat Varvsstaden. Förslaget skall framförallt fungera som underlag och inspirationskälla till exploatering av området under förutsättning att industriföretagen flyttat ut. En inventering av området har gjorts, där de befintliga och planerade förutsättningarna studerats. Tyngdpunkterna i förslaget bygger på strukturen och kopplingarna mot omgivningen, men målet är också att skapa en funktionsblandad, integrerad och attraktiv stadsdel med ett varierat utbud av bostäder, verksamheter och service. En viktig aspekt i projekteringen av området är bevarandet av den äldre bebyggelsen inom området och hur man förhåller sig mellan gammalt och nytt. Även den frågan har jag utrett, dock i en mindre omfattning..

Kiruna är idag mitt uppe i den process som kallas Kiruna Stadsomvandling. Till följd av den utökade gruvbrytningen måste stora delar av staden omlokaliseras och ett nytt centrumområde byggas. Som start för denna process utlystes 2012 en arkitekttävling vars resultat kommer att ligga till grund för den nya stadsstrukturen. Inför tävlingen upprättades ett tävlingsprogram som beskriver hur Kiruna kommun ser på stadens framtid och utvecklingsmöjligheter. Kiruna kommun har i samband med denna process uttryckt vikten av att arbeta utifrån ett tydligt genusperspektiv för att skapa ett mer jämställt och långsiktigt hållbart samhälle.

I dagens samhällsplanering strävar man ofta mot att utforma kommunikativa planeringsprocesser där skilda intressenter är delaktiga i planeringsförfarandet. Avsikten med en kommunikativ planeringsprocess är att inbjuda aktörerna i processen till samverkan och dialog i syfte att få till stånd ett gemensamt agerande. Syftet med min uppsats är att studera hur samverkan mellan två av aktörerna i planeringsprocessen för Kiruna Stadsomvandling, Kiruna kommun och LKAB, fungerar. Aktörerna i planeringsprocessen för Stadsomvandlingen har tidigare i processen uppfattats som två olika grupper som agerat ur ett ?vi och dom?-perspektiv.

I Kiruna pågår i detta nu en enorm Stadsomvandling. Delar av staden, bland annat stadens centrum, ska flyttas cirka tre kilometer i östlig riktning. Anledningen till detta är att gruvbrytningen som pågår i Kiirunavaaragruvan, väster om staden, orsakar markdeformationer vilket gör att marken i de berörda delarna av staden snart inte längre kommer att vara beboeliga. Denna uppsats undersöker hur Stadsomvandlingen påverkar Kiruna, samt hur staden arbetar för att den ska klara av en framtid där det inte längre finns någon gruvverksamhet i staden. Näringslivsfrågor är något som står i centrum för uppsatsen, framförallt vilka försök som görs för att kunna differentiera stadens näringsliv.

I Kiruna planerar kommunen en stadsflytt på grund av gruvdriftens påverkan på staden. Vid Stadsomvandlingen är bevarandet av byggnaderna ett problem eftersom markdeformationerna vid gruvbrytningen gör att all bebyggelse måste flyttas eller rivas. Uppsatsen är därför skriven med syftet att se hur planerna kring bevarandet av både gamla och nya byggnader ser ut. Huvudfrågan som ställs i uppsatsen är: ?Vilka hus är värda att bevara i Kiruna?? Inför skrivandet av uppsatsen skrevs en lista med frågor, personer som kunde ge ett bra perspektiv på hur planeringsarbetet ser ut letades upp och tider för intervjuer bokades.

Vid årsskiftet 2003/2004 ställdes Kirunaborna inför det omvälvande faktum att Kiruna stad måste flyttas. Vid denna tidpunkt informerade LKAB kommunen om att beräkningarna över markdeformeringen inte stämde överens med den verkliga deformeringsutvecklingen. Staden skulle behöva flyttas på grund av malmbrytningen som är av avgörande betydelse för staden och dess befolkning. Det blev en rivstart för att snabbt arbeta fram en ny plan för Kiruna centralort. På ett tidigt stadium stod det klart att många intressenter och aktörer, samt inte minst medborgarna, skulle komma att beröras av flytten.

Although being recognized as holding great cultural-historical significance by local officials, numerous parts of the functionalistic development along Friggagatan became demolished in 2008.This bachelor thesis have surveyed how the planning process proceeded through various municipal committees, and moreover, how different interest groups gathered around certain discursive attitudes. As a consequence of various paradigm shifts in society, e.g. that local government gradually are depending on private economic initiatives, there are to some extent a fear among politicians that cultural-historical demands can risk economic growth.Nevertheless, a building or a development are in fact bearing different value-perspectives, such as economic, functional and cultural-historical. Due to the fact that the heritage-sector has limited resources, in combination with sometimes vaguely and obsolete conservation documents, the sector have difficulties of responding common economic arguments, which leads that the real estate-owner gets total interpretative prerogative.However, despite a sometimes suspicious political attitude towards an improved conservation document, e.g. with continuously updates concerning a building?s technical and economic status, there are some political initiatives working towards it..

Kiruna stad kom till år 1900 då kronan antog stadsplanen. Stadens grundare är gruvföretaget LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag). Det är tack vare järnmalmen i Kiruna som gruvföretaget etablerade sig där och samhället växte fram. LKABs förste disponent Hjalmar Lundbohm anses vara skaparen av Kiruna då han såg till så att samhället blev ett mönstersamhälle.Järnmalmen bryts i en av världens största underjordiska gruva, denna gruva lutar in mot staden vilket har gjort att sprickor och deformationer har drabbat marken. Detta har lett till att det måste ske en Stadsomvandling, nya Kiruna flyttas österut mot Tuolluvaara.

Mitt examensarbete utförde jag åt LKAB i Kiruna. I denna rapport redovisas några av de problem med lösningar jag ställts inför som byggledare i ett tidspressat projekt med att iordningställa beslutade installationer, gång cykelvägar, träffplats mm inom Iggesundsparken. Det första delprojektet mellan LKAB och Kiruna Kommun inom Kirunas Stadsomvandling. Ett unikt projekt. Uppdraget låg i att bevaka och stödja genomförandet med hjälp av anlitade entreprenörer i min roll och befattning som byggledare.

Detta kandidatarbete syftar till att belysa några av de problem som uppstår vid omvandling av centralt belägna industriområden. Fokus ligger på de problem som uppstår när ett industriområde som fortfarande är aktivt står inför en omvandling och hur det påverkar de företag som är verksamma i området. Problematiken diskuteras utifrån en fallstudie i Slakthusområdet i Södra Stockholm som idag är föremål för Stockholms stads planering som en del i en större framtida stadsdel ? Söderstaden. Undersökningen genomförs genom studier av Stockholms stads plandokument som berör Slakthusområdets utveckling, intervjuer med nyckelpersoner samt studier av genomförda inventeringar och undersökningar i Slakthusområdet.

Detta kandidatarbete syftar till att belysa några av de problem som uppstår vid omvandling av centralt belägna industriområden. Fokus ligger på de problem som uppstår när ett industriområde som fortfarande är aktivt står inför en omvandling och hur det påverkar de företag som är verksamma i området. Problematiken diskuteras utifrån en fallstudie i Slakthusområdet i Södra Stockholm som idag är föremål för Stockholms stads planering som en del i en större framtida stadsdel ? Söderstaden. Undersökningen genomförs genom studier av Stockholms stads plandokument som berör Slakthusområdets utveckling, intervjuer med nyckelpersoner samt studier av genomförda inventeringar och undersökningar i Slakthusområdet.

Tycho Hedéns Väg in Uppsala has evolved from being a through fare passage and highwayto the oversized road frame running through the city it is today. At the present time, dueto the relocation of the E4 highway east of Uppsala, Tycho Hedéns road creates a barrierbetween the north eastern area of Uppsala and the remaining parts of the city centre. Theroad is designed to endure heavy traffic and high speed limits, generating a surrounding urbanarea were inhabitants are complied to follow the standards set for a high traffic-accessibleenvironment. Furthermore, the heavy traffic has led to the turning of both urban roadsidesaway from the actual road. The aim of this project and proposal is to show the possibilities ofhow the innate features of Tycho Hedéns road can be used more advantageously to mend thecity area of Uppsala.

Syftet med studien är att undersöka och belysa synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, föräldra- samt skolledarperspektiv, det vill säga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvändande i förskolan är marginell, varför ambitionen med studien är att i någon mån bidra till kunskap inom området. Ljung-Djärfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan har använts som inspirationskälla då delar av hennes resultat har legat till grund för våra frågeställningar: Vilken syn har aktörerna på datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna på datorns tillgänglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts på en förskola i Mellansverige med hjälp av intervjuer, enkäter samt observationer. Resultatet pekar på tre synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lärande.