Klenare dimensioner än 360mm av H13 varmöverförs idag från smidet till mjukglödgning, vilket troligen är orsaken till att Sprickor uppstår i materialet stundvis. Detta leder till kassation samt sämre utbyte, vilket gör att en optimering av varmöverföringen är nödvändig. Materialet har ett temperaturintervall runt Mf som det då bör befinna sig i innan det ska mjukglödgas för att minska risken för Sprickor. Detta temperaturintervall underskrids ibland beroende på att ugnskapaciteten kan vara otillräcklig när en stor mängd material produceras i ett kort tidsintervall. Sprickbildningen i materialet gynnas av en dålig kapyta, där ojämnheter i ytan agerar brottanvisningar som låter spänningar i materialet resultera i en spricka.

Examensarbetet syftar till att hitta samband mellan ytliga Sprickor hos virke, i form av dimensioner och karaktärer, som dagens maskinella avsyningssystem inte klarar av. Tyngdpunkten i projektet har legat på att identifiera eventuella samband mellan verkligt djup hos Sprickor och de ytliga sprickmått som kan uppmätas med automatisk avsyning av WoodEye. I huvudsak har projektets praktiska undersökningar gått ut på att bestämma Sprickors ytliga dimensioner, djup, typ och position med hjälp av automatisk avsyningsutrustning (WoodEye) samt genom manuell uppmätning i ett antal itusågade sprickzoner. Det provmaterial som använts i utförda försök och som legat till grund för efterföljande sprickanalyser har varit av sådan karaktär att det kunnat jämställas med konstruktionsvirke som normalt sett hållfasthetssorteras enligt europasstandard SS-EN 14081-1.I projektet har 568 Sprickor, fördelade över 8 olika spricktyper, analyserats. Av erhållna resultat har det konstaterats att störst respektive minst medelbredd uppvisades hos kådlåpor respektive kantSprickor, störst respektive minst medellängd uppvisades hos splintsideSprickor respektive kådlåpor, samt att störst medeldjup uppvisades hos fäll-, kap- och stormSprickor.

Antalet järnvägstunnlar i tätbebyggda områden kommer att öka de närmaste 20 åren. Därför finns behov av bra förutsägelser om vibrationer och ljud orsakade av tåg i fastigheter utmed de planerade tunnelsträckningarna. Förståelsen för hur tåginducerade vibrationer propagerar i bergmassan är i dagsläget begränsad. Eventuella för- och nackdelar med bergets och Sprickors egenskaper kan då inte utnyttjas optimalt. Syftet med detta examensarbete är att studera hur lågfrekventa vågor propagerar genom (i) en godtyckligt orienterad spricka samt (ii) multipla parallella Sprickor.

Arbetet har gjorts för att få reda på hur mycket mekaniska skador som den nya råsorteringen på Tunadal tillför virket. Utvärderingen skall även tjäna som verifikation av ställda garantier från maskintillverkaren. Med mekaniska skador menas kanturslag, klämskador, Sprickor, bräckage och nedsmutsning. Mätningarna gjordes på skador större än 3mm. Resultaten av studien visar att före förbättringsåtgärderna var resultatet följande: • Råsorteringen tillförde skador på 24% av sidoutbytet • Råsorteringen tillförde skador på 41% av centrumutbytet.

I Törnskogstunneln, Stockholm som är en del av det pågående vägprojektet Norrortsleden ska de sista delarna injekteras (dvs. man pumpar in ett material i berget genom borrade hål i tunnelkonturen för att täta vattenförande Sprickor för att förhindra inläckage i tunneln) med ett nytt injekteringsmedel i tunneldrivning, nämligen silikasol, eftersom en teststräcka på 100 m under 2005 ansågs vara lyckad. Denna rapport har följt upp den nya sträckan som är ungefär 400 m lång för två tunnelrör, för att se om silkasol tätar bättre än cementen som blev utbytt. De grunddata som beräkningarna och slutsatserna bygger på är vattenförlustmätningar som gjorts före och efter injektering. 22 stycken skärmar analyserades, 6 av dem var förinjekterade med cement på grund av att det var för höga vattenförluster.

Fissurer och odislocerade frakturer hos häst kan ibland vara svåra att upptäcka utan avancerad bilddiagnostik. Det är dock viktigt att diagnostisera dem i tid för att hindra att skadorna förvärras. Röntgen, datortomografi, magnetresonanstomografi och scintigrafi kan ge bra information men metoderna är relativt dyra, inte alltid tillgängliga, innebär en del säkerhetsrisker och kräver erfarna tolkare. Ultraljud är en mobil metod som anses ofarlig men dagens teknik är inte så användbar för att undersöka skelett. Inom industrin har nya ultraljudsmetoder utvecklats som tar hänsyn till olinjära egenskaper hos ljudvågorna.

Sprickor i två nya freivorbau broar gav anledningen att undersöka om det finns brister i de svenska normerna BBK 94. Många kunniga inom området har skrivit om problemet. De har också genomfört beräkningar och jämfört de svenska med andra normer för att se om det finns grund att tro att de svenska inte uppfyller de krav på säkerhet som man förväntar sig. Under-sökningarna har centrerat sig kring beräkningen av tvärkraftkapaciteten, utan någon ingående analys av sprickbreddskriterier. Därför har detta examensarbete koncentrerat sig på sprick-breddberäkningar med hjälp av BBK 94 och jämfört dessa med andra normer.Utvecklingen av freivorbau broar går hand i hand med framsteg inom spännbetong och konsolutbyggnadsmetoder.

I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är Sprickor [2]. I Sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.

I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är Sprickor [2]. I Sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.

I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är Sprickor [2]. I Sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.

IKEA grundades 1943 av Ingvar Kamprad och återförsäljs idag i 44 länder runt om i världen. Med den 25-års garanti på kök som IKEA erbjuder har det blivit allt viktigare för dem att bekräfta kvaliteten på kökssortimentet och hur tillfredsställd kunden är.Syftet med detta examensarbete har varit att identifiera de mest kritiska faktorerna för köksfronter och bänkskivor baserat på nuvarande kundklagomål och vilka testmetoder som kan användas för att testa dessa faktorer i produktutvecklingsprocessen. Därutöver har IKEAs hantering av kundklagomål studerats för att undersöka om den skulle kunna förbättras för att stödja utformningen av nya produkter.Examensarbetet delades upp i tre steg. Först identifierades de kritiska faktorerna genom intervjuer med kundservice och analys av kundklagomål. De mest kritiska faktorerna för köksfronter är fuktskador och färg som flagnar eller spricker på lackerade luckor.

SSAB Tunnplåt AB i Luleå tillverkar höghållfasta stål och ett viktigt processteg är stränggjutningen, där flytande stål gjuts till så kallade slabs: stålstycken som sedan valsas till plåt. Under gjutningen rör sig den första delen av anläggningen i en oscillerande rörelse som är viktig för processen, men denna rörelse genererar också intryck i det nybildade stålskalets yta, varpå stålet riskerar att spricka. Dessa inre och yttre Sprickor försämrar slabsens kvalitet. Sprickförekomsten kan påverkas genom att styra oscillationsrörelsen under gjutningen. Sprickfrekvensen skattas genom att mäta det så kallade oscillationsmärkesdjupet.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa Sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa Sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Huvudmålet med det här arbetet var att öka utbytet av första klassens ytterbeklädnad genom att förbättra torkprocessen. Delmålen var att undersöka hur torkprocessen på AB Hilmer Andersson fungerar idag och hur den kan förbättras så att bättre torkningsresultat och utbyten kan åstadkommas. Arbetet har utförts på AB Hilmer Andersson som är ett sågverk/hyvleri beläget i västra värmland. Slutprodukten som utbytet mättes på var finsågad rektangulär granpanel 19x148 sågad ur plankor med dimensionen 63x150. Arbetet påbörjades med intervjuer för att få reda på vad som är problematiskt med torkningen samt vilka torkskador som är de vanligaste på AB Hilmer Andersson.

Sandwichväggar med ett bärande skikt dimensioneras vanligen så att enbart innerskalet bidrar till bärförmågan, medan klimatskärmen (isolering, armeringsstege och ytterskalet) statiskt sett uteslutande betraktas som en last. I denna uppsats undersöks möjligheten att utnyttja klimatskärmens förstyvande effekt på innerskalet vid dimensioneringen av bärförmågan. Arbetet har delvis genomförts medelst en litteraturstudie som har undersökt material som behandlar sandwichväggar och inbegrep även en kunskapsfördjupning inom betongens egenskaper som konstruktionsmaterial. En beräkning av exempelväggens bärförmåga utförs initialt utan klimatskärmens förstyvande effekter som därefter genomförts separat. Resultaten för ett antal väggvariationer redovisas i form av diagram och analyseras. Beräkningen ger relativt små förstyvningstillskott samtidigt som litteraturstudien visar att utnyttjandet av förstyvningen ökar risken för Sprickor i fasadskivan. Således dras slutsatsen att det ej är rekommendabelt att försöka utnyttja eventuella tillskott..