I denna uppsats undersöks om terminspriset på el är snedvridet jämfört med det framtida Spotpriset. Undersökningen har fokuserats på elmarknaden och den prissättning som sker på den Nordiska elbörsen, Nord Pool. Först presenteras en teori om varför det finns en derivatamarknad och vilken betydelse den har. Vidare så förklaras vad som menas med spot- respektive terminspris och därefter förklaras hur de förhåller sig till varandra utifrån ekonomisk teori. Sedan introduceras hur marknaden fungerar på Nord Pool och hur prissättningen sker av spot- och terminspriset.

Uppsatsen undersöker empiriskt om avregleringen av naturgasmarknaden inom EU har haft någon effekt på Spotpriset för naturgas. Vidare avser studien att undersöka om avregleringen har haft önskad effekt, nämligen att skapa en mer konkurrenskraftig marknad och en mer transparent prissättning. Studien använder sig av regressionstekniken Two-Stage Least Squares för att kunna undersöka avregleringens effekt. Till grund för studien står teoretiska antaganden om en avreglerings effekt och hur en sådan ska påverka pris och konkurrens på den avreglerade marknaden. Vidare har marknadsformer som fullständig konkurrens och monopol används som teoretisk referensram för att kunna dra slutsatser om avregleringens effekt på naturgasmarknaden inom Europa.

I uppsatsen undersöks hur prisområdesstrukturen på Nordpool samt överföringskapaciteter mellan Sverige och Nordpools övriga prisområden påverkar det svenska Spotpriset på Nordpools spotmarknad. Problemet med hög grad av marknadskoncentration hos svenska elproducenter motverkas av att Sverige ingår i en större marknad via Nordpool. Uppsatsens frågeställning har besvarats genom att isolera effekten av ansträngda överföringskapaciteter och prisområdesstruktur i en regressionsanalys. Resultatet visar att det svenska Spotpriset stiger när storleken på den svenska importen närmar sig den tillgängliga importkapaciteten. Det svenska Spotpriset sjunker som en effekt av att Sverige utgör ett gemensamt prisområde tillsammans med övriga Nordpool.

Elcertifikatssystemet har funnits i Sverige sedan år 2003 med syftet att ge ekonomiskt stöd till producenter av förnybar el och lägga kostnaden på elkonsumenter. Elkonsumenternas kvotplikt uppfylls av elleverantörer som för över kostnaden till konsumenterna. Elcertifikatspriset fluktuerar på en öppen marknad och därmed uppstår en möjlighet för elleverantören att med rätt strategi minimera kostnaderna för kvotplikten.Kandidatarbetet ämnar att utveckla en optimal strategi för inköp av elcertifikat till Spotpris, synnerhet i syfte att minimera Elverket Vallentunas kostnader för elcertifikat. För att lyckas med strategin utförs modellering och prognostisering av elcertifikatspriset och då en prognostisering av priset bryter mot effektiva marknadshypotesen analyseras även hur elcertifikatsmarknaden förhåller sig till hypotesen.Kandidatarbetets litteraturstudie och analys visar att elcertifikatsmarknaden är ineffektiv på grund av illikviditet, irrationalitet och höga transaktionskostnader. Ineffektiviteten möjliggör prognostisering av elcertifikatspriset med en ARIMA(1,1,0) modell som bedömer prisrörelsens riktning nästkommande vecka med en precision som är skild från slumpen med en signifikansnivå på 0,03 %.

Syftet med den här uppsatsen är att studera vad som har påverkat Spotpriset på el i Sverige mellan åren 1996 och 2002. För att besvara syftet har de variabler som påverkar utbudet respektive efterfrågan, och därmed också Spotpriset på el, identifierats med hjälp av traditionell ekonomisk teori. Därefter har en modell utformats och lösts med hjälp av Two-Stage Least Square metoden. De inkluderade variablerna i modellen är disponibel inkomst, pris på olja, teknologisk utveckling, kapacitet samt importerad kvantitet el. Förklaringsgraden på regressionen blev cirka 82 procent vilket tyder på att det kan finnas variabler som påverkar Spotpriset på el som utelämnats från modellen.

Sammanfattning Titel: Aktivt prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag ? kan det ge förbättrad lönsamhet? Datum för seminarium: 14 Januari 2005 Ämne/Kurs: FEK 591, Magisterseminarium, 10 poæng Författare: Martin Olsvenne / Tobias Björklund Handledare: Hossein Asgharian Fem Nyckelord: Hedging, Option, Aluminium, Rexam, Tidsserieanalys. Syfte: Uppsatsen undersöker om vi genom statistisk och ekonomisk analys kan förbättra det brittiska Aluminiumföretaget Rexams inköpskostnader vid inköp av råvaran aluminium, genom användning av olika kontraktuella avtal. Metod: En kvantitativ metod har tillämpats, med tanke på att stora datamängder har använts, men starka kvalitativa inslag finns med i studien då det enbart är ett företag som studerats för att nå fram till vårt resultat. Vi har jämfört de olika prissäkringsalternativen terminer, option och Spotpriser för att genom statistisk analys presentera det alternativ som givit bäst resultat gällande fördelaktigast råvarupris för aluminium.

Bakgrund och problem: Naturgas utgör omkring 24 procent av den totala energiförbrukningen i Europa och användningsområdena är framförallt till produktion av elektricitet (Percebois, 2008). Naturgas har historiskt sett varit oljeindexerat, men marknaden har allt eftersom blivit avreglerad och en spotmarknad för naturgas har uppkommit. Trots avregleringen har oljepriset och naturgaspriset varit väl korrelerat, naturgas har prissatts efter oljan. 2008 började dock oljepriset stiga kraftigt vilket kom att leda till en så kallad ?supply and demand shock? (Melling, 2010).