Trots att sportintresset är stort i Sverige och tidningarna lägger stora resurser på bevakningen av sport har Sportjournalistik alltid varit försummat som forskningsområde. I den här uppsatsen har jag undersökt kritiska omdömen i svensk Sportjournalistik genom en kvalitativ analys av krönikor skrivna i Dagens Nyheter (DN), Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och Expressen efter att det svenska landslaget förlorat en tävlingsmatch. Det jag velat ta reda på är hur språket har sett ut, vilka som tillskrivits ansvar för förlusten och vilka skillnader och likheter som finns mellan de olika tidningarna. Jag har gått tillbaka till VM 1990 och granskat sammanlagt 28 matcher, cirka 112 artiklar. I vissa fall har inte alla tidningar haft en opinionsartikel om matchen, i andra fall har någon tidning haft mer än en.

Within the journalistic profession lays a commonly accepted normative view stating that objectivity is an ideal to seek. The aim of this bachelor is to study Swedish sportswriters on local newspaper and their views of journalistic objectivity, and themselves in comparison to the traditional ideals. We want to study how local sportswriter work against their ideal and if factors like age and education affect their view of themselves and ther ideal.We have done eight semistructured deepinterviews that all build on theories and studies of the traditional ideal of journalists. The interviewed are all sportreporters, at four different newspapers. We have done active selection of participants based on age and education.

Det här är en studie i hur män och kvinnor avbildas och  beskrivs i bilder på sportsidorna under tre olympiska spel, OS i Amsterdam 1928, OS i Melbourne 1956 och OS i Los Angeles 1984, mot bakgrund av Anja Hirdmans uppsats Male Norms and Female Forms. Hon har i sin studie endast studerat nyhetsplats och inte idrottssidor och den här uppsatsen är ett försök att problematisera hennes resultat. I uppsatsen har vi valt att studera de båda svenska tidningarna Dagens nyheter och Idrottsbladet genom att använda semiotisk analys och textanalys. Vi kan visa att det råder en dikotomi i beskrivningen och avbildningen av män och kvinnor men att resultaten skiljer sig i detaljer mot Hirdmans studie eftersom sportsidor har en annan nyhetslogik än övriga sidor. På många sätt avbildas män och kvinnor på sportsidorna över tid mer jämlikt än på övrig nyhetsplats. Män och kvinnor får ungefär lika stor bevakning i förhållande till antalet deltagare, beskrivs ofta efter sina resultat och avbildas som ungefär lika aktiva och ungefär lika ofta som individer. Men på andra sätt är det tvärtom; kvinnor omnämns oftare med sitt kön, de ler oftare mot kameran, avbildas oftare som poserande och det saknas helt kvinnliga ledare under vår undersökningsperiod. Män avbildas oftare i helkropp, oftare som narcissistiska och begrundande på ett sätt som förefaller ikoniskt, i det att bilden av en allvarlig man som funderar är en viktig del av vår bildkultur och ofta återkommer som manligt ideal. .

En studie av svensk e-Sportjournalistik. Undersökning av DN, GP, AB. Vi har genomfört en kvalitativ studie av Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Aftonbladet. Genom att använda oss av Mediearkivet och dess sökfunktion plockade vi fram de artiklar som behandlade e-sport och dataspel..

Den här uppsatsen har undersökt och jämfört rapporteringen av dam- respektive herrlandslaget i fotboll under varsitt mästerskap i tv-kanalerna SVT och TV4. Uppsatsens frågeställningar var hur mycket utrymme vardera landslag fick och vad som kännetecknade rapporteringen av de båda landslagen.För att besvara frågeställningarna användes en kombination av kvantitativ undersökning och kvalitativ innehållsanalys. I den kvantitativa undersökningen studerade vi 128 inslag medan 16 inslag valdes ut för den kvalitativa innehållsanalysen. Uppsatsen utgick från två teoretiska utgångspunkter, en genusteori som innebär att genus är en social konstruktion och en medieteori om att medier kan påverka samhällets genusbild.Den kvantitativa undersökningens resultat var att herrlandslaget nyhetsvärderades som viktigare och fick mer utrymme än damlandslaget i båda kanalerna. Båda kanalerna hade fler inslag och längre sändningstid för herrlandslaget.

I ett snabbt förändrande medielandskap finns det fog för att undersöka vilken plats de gamla journalistiska idealen har i dagens journalistiska arbete. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska sportjournalister med fokus på fotbollsjournalistik ser på objektivitetsidealet och hur de anser att deras förhållande till objektivitet ser ut i arbetet.Varför just fotbollsjournalistik? För att Sportjournalistiken är en genre som har ansetts haft ett speciellt förhållande till objektivitet och för att det saknas forskning som beskriver området. Eftersom det handlar om en kandidatuppsats vore det orimligt att ge sig på att försöka beskriva all Sportjournalistik, varför jag har begränsat mig till fotbollsjournalistik som är den största subgenren inom Sportjournalistiken. Uppsatsen bygger på fem kvalitativa intervjuer med fem olika journalister från fem olika medier. De har i längre semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor som kretsar kring objektivitet, hur de själva anser att man borde bete sig och hur de anser att andra fotbollsjournalister agerar.

Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring Sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer.

Trots att sportintresset är stort i Sverige och tidningarna lägger stora resurser på bevakningen av sport har Sportjournalistik alltid varit försummat som forskningsområde. I den här uppsatsen har jag undersökt kritiska omdömen i svensk Sportjournalistik genom en kvalitativ analys av krönikor skrivna i Dagens Nyheter (DN), Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och Expressen efter att det svenska landslaget förlorat en tävlingsmatch. Det jag velat ta reda på är hur språket har sett ut, vilka som tillskrivits ansvar för förlusten och vilka skillnader och likheter som finns mellan de olika tidningarna. Jag har gått tillbaka till VM 1990 och granskat sammanlagt 28 matcher, cirka 112 artiklar. I vissa fall har inte alla tidningar haft en opinionsartikel om matchen, i andra fall har någon tidning haft mer än en.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur sportjournalister förhåller sig till sin publik och till de ökade möjligheterna till interaktivitet som ny teknik har gett upphov till. Jag ville också undersöka hur yrkesrollen påverkas av publikkontakt och hur de ser på sin egen yrkesroll. För att göra det utgick jag ifrån tre dimensioner för att undersöka förhållningssätt mot publiken ? publikkontakt, publikorientering och publiksyn ? och skapade frågeställningar som gick ut på att beskriva dessa så bra som möjligt. Jag gjorde kvalitativa forskningsintervjuer med sju sportjournalister på Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, och en innehållsanalys där jag undersökte hur interaktiviteten ser ut på webben idag.Min undersökning visar att sportjournalister har en daglig kontakt med sin publik och att de i regel uppskattar att föra en dialog med sina läsare.

Syftet med uppsatsen var att undersöka var gränsen mellan professionell journalistik och medborgarjournalistik går inom området Sportjournalistik, om det nu finns någon. För att få ett så bra resultat som möjligt använde vi oss av en kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehållsanalys. Vi valde 21 texter under en veckas tid, som varit toppnyheter. 13 texter var med i den kvalitativa textanalysen och alla 21 texter i den kvantitativa innehållsanalysen. Teorierna som sätter prägel på uppsatsen är professionsteorin och de pressetiska reglerna.Vi använde oss av texter från webbplatserna; Aftonbladet/Sportbladet, Dagens Nyheters sportbilaga och Svenskafans.com.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka varför och hur svenska små och medelstora företag engagerar sig och utvecklas på den mexikanska respektive brasilianska marknaden. Dessutom ämnar studien undersöka vilka barriärer som företagen har stött på och vilka faktorer som kan underlätta företagens affärsverksamhet på de berörda marknaderna.Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är baserad på Uppsalamodellen, nätverksmodellen samt tidigare forskning om små och medelstora företags internationalisering.Metod: Studien bygger på ett deduktivt angreppssätt. En kvantitativ och en kvalitativ datainsamlingsmetod har använts. Bland de undersökta företagen har det empiriska materialet samlats in med hjälp av en enkätundersökning. Dessutom har tre djupintervjuer genomförts med personer som är väl insatta i området som studien behandlar.Slutsats: Resultatet har visat att de undersökta företagen antingen var reaktiva eller proaktiva när de sökte sig till den brasilianska eller mexikanska marknaden.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur mycket utrymme olika sporter har i Sportbladet, Aftonbladets sportbilaga, och att söka efter förklaringar till hur utrymmet i tidningen fördelas mellan olika sporter. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvantitativ innehållsanalys och dels en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet från den kvantitativa delstudien visar att fotboll är den sport som får absolut störst utrymme i Sportbladet. Ishockey får också mycket plats i tidningen. Övriga sporter får, jämfört med fotboll och ishockey mycket liten plats i Sportbladet.

The purpose of this essay, entitled ?Heja Sverige! Heia Norge?, was to study the difference in nationalistic tendencies between Swedish and Norwegian news coverage of the 2015 FIS Nordic World Ski Championships in Falun, Sweden, which took place between 18 February and 1 March 2015. It was the fourth time the event took place in Falun, previous games having been held in 1954, 1974 and 1993.I performed a critical discourse analysis of a total of twelve articles split over two race days ? one where Swedish athletes outperformed Norwegian athletes and vice versa. I did this order to study if the news coverage in each of the two countries? most promininent sports papers; Sportbladet in Sweden and VG Sport in Norway, was charaterized by a nationalistic discourse, as well as comparing the two to find similarities and differences between them.Having based my analysis on theories and previous research regarding media events, nationalism, national identities, ?us and them?, imagined communities et cetera, I came to the conclusion that a nationalistic discourse is, without a doubt, present in the news coverage ? something very unique for sports journalism as a genre.

Syftet med denna uppsats är att analysera sportkrönikan ur ett genusperspektiv för att på så sätt dels belysa de skrivstrategier som sportjournalister använder för att skriva krönikor och andra texter, dels uppmärksamma och belysa de strukturer och traditioner inom genren och i samhället som styr journalisternas arbete.För att göra detta har tre sportkrönikörer intervjuats, en kvantitativ undersökning av sammanlagt 114 av deras texter har utförts, och totalt sex texter (två av varje journalist) har djupanalyserats utifrån en modell för kritisk diskursanalys.Resultaten visar bland annat att den manliga traditionen dominerar genren och att krönikörernas uttalade ambitioner inte alltid syns i deras texter..

AbstraktTitel: ?Jag tänkte bara: ?Inte här, inte här, inte här?? - En kvalitativ studie om upplevelsen av självmordsbombningen i Stockholm 2010Författare: Irene Danielsson och Sandra WågerKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CTermin: Våren 2011Handledare: Ulrika OlaussonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur publiken minns, känner och påverkas av självmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar.Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuerTeorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ?vi och dom?.Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av händelsen låter sig inte summeras på något enkelt sätt, men fem av de mest förekommande känslouttrycken var: ?Oro/rädsla?, ?Medkänsla/sympati?, ?Distansering/likgiltighet?, ?Ilska? och ?Lättnad?. Resultatet visar att det skapas ett ?vi och dom? genom att respondenterna sätter in sig själva i sammanhanget ?nationen Sverige? där det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. På samma sätt tar de avstånd från ett utländskt ?dem? och de inbillade egenskaper som kommer med dem.