The horse is an animal that often becomes humanized. Despite domestication, the horse still has a need to interact with other horses, be able to move for the most of the day, and being able to graze. If these needs cannot be fulfilled, the horse can be negatively affected and develop abnormal behaviours. An example of abnormal behaviours is weaving; the horse performs a swinging motion in the front area of the body during a long time. This literature review aims to investigate how different stabling forms (box/stall) affect the incidence of weaving, and also how this behaviour can be prevented or limited.

Box- och spiltstallen uppkom under militärtiden, de har sedan följt med till dagens samhälle och klassas som det traditionella inhysningssystemet. Box- och spiltstall är det vanligaste inhysningssystemet som används på svenska ridskolor. Under senare tid har fler inhysningssystem börjat komma fram, så som lösdrift med Active stable. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) anser inte att lösdrift är lämpligt som inhysningssystem på ridskola. De tycker att det inte är tillräckligt säkerhetsmässigt och att ridskolan ska stå tillgänglig som fritidsgård för eleverna, vilket de inte anser är möjligt med lösdrift som inhysningssystem.

Idag är det vanligaste inhysningssystemet ett traditionellt stall med boxar och spiltor. Förutom detta system finns det även andra system som skulle kunna vara av intresse för hästägare som funderar på att bygga nytt eller bygga om befintligt stall. För att ge en helhetsbild av de olika inhysningssystemen så tas regler för dessa upp. Även en beskrivning av vad varje inhysningssystem innebär och enkla skisser på planlösningarna för att lättare se hur systemen ser ut och fungerar finns med i arbetet av samma anledning. I en tidigare undersökning i ämnet hästhållning och inhysning av häst framkom att de flesta av hästhållarna hade ett traditionellt stall med boxar och spiltor.

Hästen har länge varit ett användbart och uppskattat djur av människan. Ända sedan domesticeringen för 6000 år sedan har hästen använts till krig, som draghjälp och för nöje. Hästen började sin utveckling som en mindre bladätande fyrtåad häst till dagens större entåade gräsätande häst. Denna utveckling var nödvändig för hästens överlevnad med anledning av ökad konkurrens av betet och förändrat klimat. Dagens hästhållning skiljer sig från den miljö hästen levde i som vild.