Sök:

Sökresultat:

5 Uppsatser om Spetsar - Sida 1 av 1

Kvinnor i spetsen : Kvinnokultur och klasstillhörighet

Arbetet med textilier går som en röd tråd genom kvinnors historia, och den textila kunskapen ingår i kvinnlig tradition och kvinnlig kultur.Vadstena med omnejd har under århundraden varit centrum för knyppling. Här knypplade man inte bara för husbehov, utan försäljning av knypplade alster utgjorde ofta ett viktigt bidrag till hushållet. Knyppling och knypplad spets kan främst förknippas med tre områden. Här återfinns själva knypplingen och knypplerskorna, försäljningen via förläggare och spetsgångare, och till sist de som köpte alstren.Knyppling har både en kulturell och social historia. Det finns mycket litet dokumenterat kring de kvinnor som producerade knypplade Spetsar.

Textila ytor och volymer

Bakgrund:Det som några av mina senaste projekt bottnar i är min fascination för att skapa ytor i textila material. Jag strävar efter att skapa en spänning eller en rörelse i materialet men det är också mitt sätt att uttrycka mig i. Det som jag verkligen uppskattar är att en yta kan innehålla egenskaper eller kvalitéer som står i opposition till varandra. Det gäller både den känslomässiga undertonen och ytans fysiska uppenbarelse. Många gånger föreställer jag mig att relieferna i textilen är som en blindtext som man skulle kunna läsa genom att stryka med fingerSpetsarna över ytan.

Vadstenaknyppling : Dess utveckling och hur den används i undervisningen i textilslöjd

Syftet med den här undersökningen varatt ta reda på hur knypplingen kom till Vadstena och hur den har utvecklats där. Jag ville också veta på vilka olika sätt textillärarna i och omkring Vadstena belyser Vadstenaknyppling i sin undervisning i textilslöjd, hur stor vikt textillärarna lägger vid tekniken respektive historiken och hur många som prioriterar tekniken framför historiken eller tvärtom. För att få vetskap har jag gjort en litteraturstudie och en enkätundersökning. Resultatet av litteraturstudien visar att Vadstenaknypplingen härstammar från Flandern. Troligast är att invalidiserade soldaters hustrur förde knypplingen med sig till Vadstena i och med krigsmannahusets öppnande år 1647.

Skola i Mariehäll

Mitt projekt har handlat om att gestalta en skola som ska utstråla harmoni. Samtidigt vill jag att den ska upplevas spännande och lekfull. Skolans system är ordnat, tydliga riktningar och har influenser från klassiska skolor.Byggnaden har en introvert sida och en extrovert. Den extroverta är glasad och riktar sig mot grönområdet vilket var en utgångspunkt i projektet, att skolans elever ska ha en utsikt på natur. Den extroverta sidan vinklar sig runt parken, likt en människa som omfamnar.På motsats sida finner man dess kontrast, en introvert fasad.

En studie av uteluftkonvektor som komplement till bergvärmepump

Idag finns det många alternativ för uppvärmning av fastigheter, till exempel oljebrännare, elpanna och fjärrvärme. Det som har blivit populärt på senare tid är de energieffektiva värmepumparna, framförallt bergvärmepumpar. En bergvärmepump tar till vara på värmen som finns lagrad i berget som sedan används till husets värmesystem. I de flesta fall fungerar ett sådant system felfritt, men när allt fler fastighetsägare i tätbebyggda områden installerar bergvärmepumpar finns det risk att berget inte hinner återhämta sig under sommarhalvåret. Följderna blir att medeltemperaturen i berget sjunker och sänker prestandan på bergvärmepumpen och i värsta fall orsakar driftstopp.Projektets syfte är att ta reda på om det är ekonomiskt och energimässigt försvarbart att återladda bergvärmepumpens borrhål med en uteluftkonvektor vid varma perioder under året då effektuttaget är lågt.