Varje år föds barn runt om i världen som ett resultat av ägg- och Spermiedonation. I Sverige är äggdonation laglig sedan 2003. Spermiedonation är reglerat i lag sedan 1984. Syftet med denna studie var att undersöka graden av oro och nedstämdhet som rapporteras från heterosexuella par som genomgår behandling med ägg- eller Spermiedonation. Deltagarna i studien var män och kvinnor som genomgått ägg- eller Spermiedonation vid ett av de sju infertilitetscentra som finns i Sverige.

Syftet med denna studie var att undersöka vikten av ett genetiskt föräldraskap hos par som genomgick infertilitetsbehandling i Sverige med donerade ägg eller spermier, samt att jämföra attityder till genetiskt föräldraskap mellan kvinnor och män samt personer med eller utan möjlighet till genetiskt föräldraskap. Denna delstudie ingår i ett större projekt som heter Långtidsuppföljning av IVF, ägg- och Spermiedonation i Sverige. Den grupp som har undersökts i föreliggande studie är par som genomgått behandling med donerade ägg eller spermier under 2005-2006. Antalet recipienter i denna studie var 277 personer. Information har samlats in i form av enkäter.

Involuntary childlessness is a big problem around the world. One way to solve the problem is to receive oocytes or semen from a donor. In Sweden, semen donation has been regulated by law since 1985 and oocyte donation since 2003. The aim of this study was to investigate what motivations women and men in Sweden have to donate gametes, if they feel any ambivalence to donate, and to compare if there is any difference in motivation and ambivalence between women and men. Motivation was measured with eight statements based on previous results and clinical experience.

Syftet med studien var att beskriva vilka attityder som finns bland recipienter och donatorer angående de riktlinjer som bör efterföljas för ägg- och Spermiedonation. Syftet var även att undersöka om det finns skillnader i attityder inom grupperna recipienter kvinnor respektive män och donatorer till huruvida barnet har rätt att få kunskap om sitt ursprung.Studien blev en del av ett stort nationellt projekt. Data samlades in med enkäter som berörde de tidigare beskrivna områdena. Enkäterna var utformade med påståenden att ta ställning till som ?instämmer? eller ?instämmer inte?.

Denna uppsats syftar till att beskriva den psykosociala kuratorsutredning som görs vid ägg- och spermadonation av heterosexuella par. Studien avser den metod som kuratorerna använder vid denna utredning och görs på uppdrag av kurator Viveca Ekdahl ? Lindgren, enhetschef för kuratorsverksamheten ? OSS SU/Sahlgrenska. Utifrån syftet är frågeställningarna följande:? Vad använder kuratorerna för metod när de arbetar med den psykosociala utredning som görs i samband med ägg ? eller Spermiedonation? ? Vad syftar denna utredning till?Jag ville också undersöka:? På vilket sätt värderingar påverkar utredningenStudien har en deskriptiv ansats då den syftar till att beskriva metoden och utgår från en kvalitativ metod.