Syftet med föreliggande studie var att undersöka varför kvinnor som gått militär grundutbildning väljer att vidareutbilda sig till Specialistofficerare. Respondenterna utgjorde fem kvinnliga Specialistofficerare i åldrarna 22 till 34. Tre av dem hade gjort allmän värnplikt och två av dem hade gått grundläggande militär utbildning (GMU). Av demografiska skäl genomförde jag telefonintervjuer med respondenterna. Jag följde principerna för induktiv tematisk analys när jag analyserade intervjuerna.

Introduktion: Socialstyrelsen (2013) visade i sin senaste rapport att 24,3 % av Sveriges befolkning använde sig av tobak dagligen i åldern 16-84. Tobaksbrukets inverkan på den orala hälsan visade på en ökad risk för parodontit. Internationella studier har visat att tobaksbruket hos meniga och Specialistofficerare är omfattande och dess form varierar beroende på anställningsgrad och livsstilsfaktorer. Den orala hälsan påverkar individens livskvalitét och den allmänna hälsan i övrigt.Syfte: Beskriva tobaksbruket och upplevelsen av den orala hälsan bland en grupp meniga och Specialistofficerare vid en försvarsenhet i Sverige.Frågeställningar: Vilken tobaksform förekommer? Finns det speciella tillfällen för tobaksbruk? Hur upplevs den orala hälsan?Metod: EnkätstudieResultat: Av de 52 som deltog i studien brukade 24 (46 %) tobak.

Försvarsmakten har ett förmågedokument framtaget som beskriver ett antal förmågor och kompetenser som officeren efter grundläggande specialistofficersutbildning och efterföljande praktisk tjänstgöring skall inneha. Arbetet med att ta fram förmågedokumentet påbörjades under 2006 och skall enligt plan fastställas i slutet av 2009.Syftet med denna uppsats är att utifrån förmågedokumentet, undersöka om de förmågor som där beskrivs kan tolkas på olika sätt, beroende på var i det militära systemet frågan ställs. Samt klara ut vilken syn och vilka förväntningar som finns på specialistofficersutbildningen och specialistofficeren efter avslutad grundläggande specialistofficersutbildning.Jag har valt att i uppsatsen avgränsa mig till den del som beskriver förmågor för Specialistofficerare med lednings- och sambandsinriktning.Utifrån förmågedokumentet har jag genomfört intervjuer på olika nivåer av personal från Lednings- och sambandsbataljonen och Ledningsskolan på Ledningsregementet och på den centrala nivån där förmågedokumentet utformades.I uppsatsen har jag använt mig av en deskriptiv metod, för att kunna beskriva och presentera synen på vad specialistofficeren skall kunna utifrån förmågedokumentet.Det som i huvudsak har diskutterats i undersökningen är på vilken nivå som specialistofficeren skall tjänstgöra. Vad specialistofficersutbildningen ska syfta mot samt vad som förväntas av specialistofficeren då han lämnar skolan efter den grundläggande utbildningen och tar anställning vid förbandet.I undersökningen påvisas vissa skillnader i synen på specialistofficeren i allmännhet. Det har i intervjuerna givits uttryck för att man saknar styrningar för hur specialistofficerens karriär ska utvecklas samt på vilken nivå denne skall arbeta på..