Uppsatsens syfte: Att undersöka hur föräldrar idag påverkas av hälsodebatten kring Socker. Frågeställning: Hur kan föräldraskap och föräldraidentitet konstrueras i förhållande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet består av tematiskt öppna intervjuer med föräldrar inom fem familjer (sammanlagt åtta personer och fem intervjuer). Intervjuerna är gjorda med föräldrar i Stockholms innerstad och när-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur föräldraskap och föräldraidentitet görs i förhållande till olika aktörer och sociala kontexter.

Den här undersökningens syfte är att granska sockrets varande i förskolemåltiderna. Data till undersökningen har samlats in genom enkäter som besvarats av 65 pedagoger i 10 förskolor i en kommun. Samtliga pedagoger anser att Sockerdebatten har påverkat förskolemåltidernas innehåll så att frukosten och mellanmålets Sockerinnehåll har minskat, medan en majoritet ser lunchens som oförändrat. Resultaten av svaren från pedagoger i centralorten respektive de i småorter skiljer sig åt vad gäller vissa enkätfrågor. Denna skillnad är statistiskt säkerställd och innebär att fler pedagoger i centralorten än i småorterna anser att alla måltider är bra, mellanmålet innehåller acceptabel mängd Socker, frukostens Sockerinnehåll har minskat och att Socker påverkar hälsan negativt. Socker och dess varande debatteras flitigt i vårt samhälle och nya forskningsrön presenteras emellanåt. För att försäkra sig om aktuella kunskaper i ämnet erfordras ett kunskapssökande och sovrande bland faktakällorna. .

Den arena där Socker och sötma förstärs har förändrats i och med att Socker har gått från en global handelsvara, endast tillgänglig ett fåtal, till en lokal som når de stora massorna. Detta kanske kan ses som en mindre revolution i mathållningen. Men varför äter människan Socker och varför finner hon smaken så åtråvärd?Syftet med studien var att ur ett evolutionärt samt kulturellt perspektiv undersöka varför människan finner den söta smaken åtråvärd.Metoden som har använts i föreliggande studie var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar där artiklar som berör hälsoaspekter som Socker och sötma orsakar diskuteras emot bakgrundens evolutionära samt kulturella aspekter.Resultatet visade att människan fann den söta smaken åtråvärd baserat både på medfödda samt kulturellt inlärda preferenser.Av diskussionen framgick att det fanns en medfödd preferens för sötma men att den kulturellt betingade preferensen tog över genom den inlärning hon får från sin första måltid av modersmjölk och framåt. Människan förknippade därför sött med både trygghet, lugn, belöning, tröst men framförallt med mat.

Den här undersökningens syfte är att granska sockrets varande i förskolemåltiderna. Data till undersökningen har samlats in genom enkäter som besvarats av 65 pedagoger i 10 förskolor i en kommun. Samtliga pedagoger anser att Sockerdebatten har påverkat förskolemåltidernas innehåll så att frukosten och mellanmålets Sockerinnehåll har minskat, medan en majoritet ser lunchens som oförändrat. Resultaten av svaren från pedagoger i centralorten respektive de i småorter skiljer sig åt vad gäller vissa enkätfrågor. Denna skillnad är statistiskt säkerställd och innebär att fler pedagoger i centralorten än i småorterna anser att alla måltider är bra, mellanmålet innehåller acceptabel mängd Socker, frukostens Sockerinnehåll har minskat och att Socker påverkar hälsan negativt. Socker och dess varande debatteras flitigt i vårt samhälle och nya forskningsrön presenteras emellanåt. För att försäkra sig om aktuella kunskaper i ämnet erfordras ett kunskapssökande och sovrande bland faktakällorna. .

Sett till Livsmedelsverkets kostrekommendationer är intaget av läsk och andra söta livsmedel idag alldeles för högt bland Sveriges befolkning. Flera studier visar ett samband mellan intag av läsk sötad med Socker och övervikt. Som gymnasieelev idag är det ingen svårighet att få tag i läsk. På många skolor säljs läsk i skolcaféterian och det finns ofta butiker i närheten av skolorna som säljer läsk. Baserat på detta valde vi att göra en undersökning om konsumtion av läsk bland gymnasieungdomar, var och varför de dricker läsk och deras uppfattningar om läsk, Socker och hälsa.

Sockerberoende är ett omtvistat ämne då det vetenskapligt inte existerar hos människan. Det finns människor som förespråkar att Sockerberoende är en ärftlig beroendesjukdom. Om man gömmer, smyger och ljuger om sitt intag av sötsaker kan detta vara ett symptom på ett så kallat Sockerberoende. Ett beroende bygger om belöningssystemet i hjärnan och får man inte drogen uppstår abstinens. Andra faktorer som kan påverka vårt intag av mat och sötsaker är aptitreglering och stress.Syftet med vårt arbete var att öka förståelsen för hur några personer som ansåg sig vara Sockerberoende upplevde och hanterade sin vardagliga situation samt om det fanns behov av kostrådgivning för den här gruppen.

För att skydda den europeiska produktionen av bränsleetanol har EU satt upp höga tullar på importerad etanol. Vi har analyserat hur marknaderna för Socker och etanol fungerar i Brasilien och EU, därefter försökt förutse vilka samhällsekonomiska effekter ett borttagande av importtullen i EU kan ha. Vi finner att etanolpriset i EU sjunker, därmed ökar efterfrågan. Bensinkonsumtionen ökar på kort sikt i både EU och Brasilien, då ett lägre etanolpris medför ett lägre pris på bensin via den inblandningskvot av etanol som finns i vanlig bensin. På längre sikt kan så kallade ?flex fuel?-bilar bli allt vanligare och bensinkonsumtionen kan avta.

The subject for our bachelor thesis is how sugar is portrayed in Aftonbladet. By analyzing newspapers from 1995 and 2013 we wanted to research if the portrayal of sugar has changed during the years. We have noticed that there is a trend of being healthy and fit today. ?Strong is the new skinny? is a quote we can see in social media and on blogs today.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur föräldrar idag påverkas av hälsodebatten kring Socker. Frågeställning: Hur kan föräldraskap och föräldraidentitet konstrueras i förhållande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet består av tematiskt öppna intervjuer med föräldrar inom fem familjer (sammanlagt åtta personer och fem intervjuer). Intervjuerna är gjorda med föräldrar i Stockholms innerstad och när-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur föräldraskap och föräldraidentitet görs i förhållande till olika aktörer och sociala kontexter.

Fetma och övervikt i samhället ökar trots en växande medvetenhet om hälsa. Introduktionen av lightprodukter har fått konsumenten att välja produkt efter fetthalt och därmed har de fått i sig en stor mängd Socker som ofta tillsätts lightprodukter för att bibehålla den goda smaken. Dagens debatt om dolt Socker i livsmedel har kommit att uppmärksamma konsumenten om faran med ett ökat Sockerintag. Med de många hälsolarm som idag utfärdas kan det vara svårt för konsumenten att ta åt sig innebörden av alla. Dock verkar Sockerdebatten ha fått fäste i konsumentens medvetande.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur föräldrar idag påverkas av hälsodebatten kring Socker. Frågeställning: Hur kan föräldraskap och föräldraidentitet konstrueras i förhållande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet består av tematiskt öppna intervjuer med föräldrar inom fem familjer (sammanlagt åtta personer och fem intervjuer). Intervjuerna är gjorda med föräldrar i Stockholms innerstad och när-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur föräldraskap och föräldraidentitet görs i förhållande till olika aktörer och sociala kontexter.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur föräldrar idag påverkas av hälsodebatten kring Socker. Frågeställning: Hur kan föräldraskap och föräldraidentitet konstrueras i förhållande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet består av tematiskt öppna intervjuer med föräldrar inom fem familjer (sammanlagt åtta personer och fem intervjuer). Intervjuerna är gjorda med föräldrar i Stockholms innerstad och när-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur föräldraskap och föräldraidentitet görs i förhållande till olika aktörer och sociala kontexter.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur föräldrar idag påverkas av hälsodebatten kring Socker. Frågeställning: Hur kan föräldraskap och föräldraidentitet konstrueras i förhållande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet består av tematiskt öppna intervjuer med föräldrar inom fem familjer (sammanlagt åtta personer och fem intervjuer). Intervjuerna är gjorda med föräldrar i Stockholms innerstad och när-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur föräldraskap och föräldraidentitet görs i förhållande till olika aktörer och sociala kontexter.

Den pågående Sockerdebatten väckte vårt intresse för ungdomars läskkonsumtion. Vårt huvudsyfte med arbetet var att se hur läskkonsumtionen ser ut hos skolungdomarna genom att ta reda på var, när och hur mycket de dricker. Tror de att deras hälsa påverkas av att dricka läsk? Vi ville även belysa Sockerintaget i läsken i relation till det totala Sockerintaget utifrån referensvärdena för energiintag för pojkar respektive flickor.Metoden vi använde oss av var en enkätundersökning. Undersökningen gjordes på två olika skolor i Göteborg i klass 9.

Korn, vatten, humle och jäst är råvarorna för att göra ett gott öl. Innan man kan använda kornet blöts det i vatten och får ligga under värme för att gro. Detta kallas mältning och enzymet för att ombilda stärkelse i kornet till Socker bildas. I kölnan torkas malten (kornet) med varmluft och transporteras till bryggeriet för bryggning. Malten krossas och blandas med vatten till en mäsk som värms upp.