Denna studie är en kombinerad uppsats och utvärdering. Med utgångspunkt i Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling i Malmö syftar denna utvärdering ta reda på vad de utexaminerade studenterna arbetar med. Utvärderingen tar stöd i grundläggande utvärderingsteori, bland annat ett vedertaget punktprogram för utvärdering. En annan teoretisk utgångspunkt är New public management som samhällsfenomen och teoretisk idéströmmning. Utvärderingen utförs genom en enkätundersökning bland de studenter som har studerat på Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling. Utvärderingen visar att en stor del arbetar med verksamhetsutveckling, som chefer, ledare eller någon typ av organisationsutvecklare. En mindre del arbetar med klientnära socionomyrken. Denna studie fördjupar sig och beskriver de yrken som kan relateras till verksamhetsutveckling.

Syftet med denna studie är att genom en enkätundersökning utreda huruvida studenterna på Göteborgs universitets socionomprogram, termin 4, någon gång under sin studietid upplevt kränkning eller särbehandling utifrån kön, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet. Syftet innefattar även en granskning av universitetets arbete för likabehandling enligt Diskrimineringslagen. Jag har utgått från fyra frågeställningar:? Hur implementeras Diskrimineringslagen i högskolan på Göteborgs universitet och institutionen för Socialt arbete?? Hur uppfattar studenterna på Socionomprogrammet, termin 4, Göteborgs Universitet sina studier ur ett likabehandlingsperspektiv?? Har studenterna på Socionomprogrammet upplevt särbehandling eller kränkningar utifrån kön, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet?? Hur arbetar institutionen för socialt arbete och Göteborgs universitet för likabehandling?Undersökningen har genomförts genom en enkätundersökning med 96 svaranden, majoriteten kvinnor. Studien är avgränsad till diskrimineringsgrunderna kön, sexuell läggning och könsöverskridande identitet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka studenters upplevelser av interpersonella konflikter mellan student och handledare som inträffat under den verksamhetsförlagda utbildningen på Socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: - Hur beskriver studenterna att interpersonella konflikter förekommer? - Vilka strategier upplevde studenterna var framgångsrika vid interpersonella konflikter? - Vilka konsekvenser upplevde studenterna att interpersonella konflikter gav? Studien baseras på kvalitativ metod och tio semistrukturerade intervjuer med studenter som genomfört kursen Handledd studiepraktik SQ1451 på Socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Materialet har analyserats med tematisk analysmetod och tolkats med stöd av begreppet erkännande och med teorin om maktbaser. Huvudresultaten var att samtliga studenter kunde redogöra för konfliktsituationer, men som aldrig ledde till öppna konflikter i huvudsak på grund av att handledarna aldrig blev varse att en konfliktsituation ens förelåg eller att handledarna var lyhörda så att det istället blev lärorika diskussioner.

Vid campus Skellefteå är två universitet verksamma, Luleå Tekniska Universitet och Umeå Universitet. Här studerar cirka 2600 studenter på fristående kurser och program däribland datorgrafik, nätverksteknik, sjuksköterskeprogrammet och Socionomprogrammet. Enligt bibliotekslagens paragraf sex ska det vid varje högskola finnas ett högskolebibliotek. Campusbibiblioteket i Skellefteå kallas Skeribi och ligger på campusområdet.Syftet med min undersökning är att kartlägga studenternas användning av Skellefteås campusbibliotek. Undersökningen begränsas till att gälla studenterna vid fyra olika program; datorgrafik och nätverksteknik vid LTU Skellefteå samt sjuksköterskeprogrammet och Socionomprogrammet vid UMU Skellefteå.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka attityder till könsneutralt språk, med fokus på könsneutrala pronomen som ?hen? och yrkestitlar.- Vilka attityder har studenter på Socionomprogrammet till könsneutralt språk?- Hur medvetna är studenter på Socionomprogrammet om relationen mellan språket och könsmaktsordningen?Datainsamlingsmetoden har varit fokusgrupper, där deltagarna läst igenom ett stimulusmaterial i form av två versioner av samma text, dels i original och dels med ett könsneutralt språk. Detta har analyserats dels efter en dekonstruktion i tre komponenter av attitydbegreppet, samt med en diskursteoretisk ansats som utgår från antagandet att det existerar en könsmaktsordning i samhället idag och att denna är en diskursiv ordning som informanterna förhåller sig till i talet om och kring kön och språk. I resultatet framkommer att det finns en positiv inställning till ett könsneutralt språk, men också att det finns en vaksamhet för hur det kommer att påverka nyanserna i det språk vi har dag, samt hur man ska förhålla sig till människor då det blir svårare att i förväg ta reda på könet hos en person. Här finns också exempel på hur informanterna lägger makten över könsmaktsordningen, och språket, utanför sig själva.

Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad. På arbetsmarknaden utgör kvinnor med utbildning från social omsorg alternativt socionomutbildning 85 procent av arbetsdeltagarna. Detta är bakgrunden till studiens syfte som är att undersöka vad som påverkat studenternas yrkesval och vilka föreställningar som förekommer om yrket. Vidare är syftet att undersöka om det finns likheter och skillnader i männens och kvinnornas tankar och upplevelser om yrkesvalet. En kvalitativ metod har tillämpats i undersökningen.

Syfte Syftet med uppsatsen är att se om socionomstudenters yrkesplaner påverkas under studietiden. Hur målinriktade är socionomstudenterna vad gäller karriär och yrkesval? Vet man vad man vill jobba som? Flera personliga val görs under studietidens gång. Kan man se en röd tråd genom dessa?Metod Författaren har använt sig av en kvantitativ metod i form av en enkätstudie.

Empati är att kunna uppleva och förstå andra människors känslor. Tre studier gjordes för att undersöka socialsekreterares empati för sina klienter och hur de upplever sin professionella och genuina empati. Två studier var kvantitativa och en var en mixed design. Deltagarna var 26 socialsekreterare och 57 socionomstudenter. Studie 1 och 2 visade att socialsekreterare och studenter på Socionomprogrammet hade mer empati för en sympatisk person än för en osympatisk.

Studien var en kvantitativ undersökning om hur socionomstudenter vid Socialhögskolan påverkas av att det finns studenter som förvärvsarbetar samtidigt med studierna. Syftet med denna uppsats var att försöka öka kunskapen och förståelsen för om och i så fall hur förvärvsarbete kan vara ett hinder eller en möjlighet för att genomföra studierna på Socionomprogrammet. Problemställningen var: Hur påverkas socionomstudenterna vid Socialhögskolan av att studenter arbetar samtidigt som de studerar? För att besvara frågeställningen gjordes en enkätundersökning av studenterna vid allmänna socionomlinjen som går termin fem. Enkäten besvarades av sextio studenter.

Uppsatsens syfte är att undersöka och jämföra hur tre socionom-, lärar-, och läkarprogram konkretiserarExamensordningens (Högskoleförordning 1993:100, bilaga 2) krav att studenten för examenmåste ?visa självkännedom och empatisk förmåga?. Frågan ställs också hur dessa egenskaperformuleras som fasta eller utvecklingsbara hos studenterna. Genom att kvalitativt analyseradokument från utbildningarna (utbildningsplaner, kursplaner och relevanta styrdokument) drasslutsatsen att metoderna för att kontrollera och sättet att se på studenternas självkännedom ochempatiska förmåga har väldigt olika karaktär, först och främst hos de olika utbildningarna, men ävenhos olika lärosäten. Läkarprogrammen har ofta en tydlig bedömning och progression;socionomprogrammen en tydlig tanke om utveckling genom relation; och lärarprogrammen vagaformuleringar men en tydlig kontroll av studenterna genom verksamhetsförlagd utbildning.

Forskning har visat att vår primära tolkning samt graden av self-efficacy påverkar hur vi hanterar nya situationer och relaterar även till vårt psykiska välmående. Genom vår primära tolkning utvärderar vi en ny situation som hotfull, utmanade eller som en förlust.  I föreliggande studie var syftet att undersöka hur studenter från det beteendevetenskapliga programmet samt Socionomprogrammet ser på sina möjligheter att få arbete efter avslutade studier kopplat till self-efficacy och deras primära tolkning av situationen som framtida arbetssökande. En enkätstudie genomfördes och det var 122 deltagare varav 57 socionomer. Resultatet visade att det inte fanns någon skillnad mellan programmen i den primära tolkningen som var relaterat till studenternas grad av self-efficacy.

En del av de klienter som är aktuella inom kommunernas socialtjänst är i behov av tolk i mötet med socialsekreterare, eftersom saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Detta är något som inte tas inte upp på Socionomprogrammet och det tycks som om åsikterna om tolkanvändning inom det sociala arbetes praktik går isär. Syftet med detta examensarbete är att, utifrån ett professionellt perspektiv, förstå socialsekreterares uppfattning om tolkanvändning i kommunikationen med de klienter som inte behärskar det svenska språket. Frågeställningarna är vad som är utmärkande för det tolkade samtalet samt vilken betydelse tolkens egenskaper har. Empirin i examensarbetet har samlats in genom informella, tematiserade intervjuer med socialsekretare som handlägger försörjningsstöd eller utreder barn- och familjeärenden inom socialtjänsten.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur grupparbete upplevs som undervisningsform och grupprocess av studenter och lärare på institutionen för socialt arbete. För att få en djupare förståelse för hur grupparbete går till och hur det påverkar studerandes lärande valde vi att använda oss av följande frågeställningar: ? Hur har studenterna upplevt grupparbete under utbildningen?? Har kunskaper om grupp och grupprocesser någon betydelse för genomförande av grupparbete?? Hur upplever lärarna studenternas grupparbete? Metoden för studien är kvantitativ och som undersökningsinstrument har vi använt oss av två olika enkäter. Med hjälp av statistik försöker vi att testa hypoteser utifrån den empiri vi inhämtat med hjälp av enkät och webbenkät från studenter och lärare vid institutionen för socialt arbete. Analysen utgår ifrån Lennéer-Axelsson och Thylefors teorier om grupper och Svedbergs psykodynamiskt perspektiv.Resultatet visar att studenter överlag upplever grupparbete på utbildningen som någonting positivt, även om det relativt ofta förekommer konflikter.

Denna studie syftade till att undersöka varför de män som deltagit i våra intervjuer valt att utbilda sig till socionomer, vilka motiv som påverkat valet av utbildning och om de var medvetna om de eventuella fördelar socionomyrken kan innehålla. Kvalitativa forskningsintervjuer har använts som metod. Resultaten visar att män sökte utbildningen på grund av egna erfarenheter som gjort dem intresserade av socialt arbete. Informanterna såg socionomyrket som könsneutralt. De ansåg det önskvärt med en mer representativ bild av samhället där båda könen var representerade.

Du är ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med män som utsatts för våld i nära relationer och hur de hanterar föreställningar som finns i samhället om mänFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om våld mot män i nära relationer och syftet är att undersöka hur föreställningar om män som finns i samhället påverkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med våldsutsatta män. En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgångspunkterna är genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhäver att respondenterna är medvetna om de föreställningar som finns i samhället. Detta är något som de måste förhålla sig till i mötet med de utsatta männen.