Uppsatsens syfte var att nå en större teoretisk förståelse av samkönat partnervåld, genom att analysera olika forskningsartiklars narrativa konstruktioner av våldet. De två frågeställningarna var: 1. Hur diskuterar forskningslitteraturen samkönat partnervåld med fokus på temana relationsdynamik, karaktär hos parterna, kön, genus och sexualitet samt betydelsen av social kontext? 2. Hur diskuterar forskningslitteraturen det professionella bemötandet av samkönat partnervåld? De 21 valda primärdokumenten som analyserats är artiklar som granskats vetenskapligt via peer-review och författats av forskare och professionella terapeuter och behandlare.

En genomgång av Malmö FF mellan åren 1999 och 2004 ur ett socialpsykologsikt perspektiv. Arbetets syfte är att ta reda på vilka synergieffekter Malmö FF:s förändring har gett..

Vi har gjort en Socialpsykologisk undersökning där vi har studerat barnavårdscentralssjuksköterskornas erfarenheter av meningsfullt arbete i barnavårdscentralen. Vårt syfte med studien är att öka förståelse kring hur BVC-sjuksköterskorna går tillväga för att känna arbetet meningsfullt och samtidigt mår bra. Resultatet visar att meningsskapande har en stor betydelse för sjuksköterskorna när det gäller deras välbefinnande. Den visar att sjuksköterskorna känner meningsfullhet i sitt arbete när de som person och deras roll stöder varandra och när det finns harmoni mellan dessa två. Sjuksköterskorna mår bra av det och arbetet flyter på utan ansträngning, de vill hjälpa och det hör till deras roll att hjälpa och på det sättet stöder deras roll och de som personer varandra.

Denna uppsats är en Socialpsykologisk och kvalitativ undersökning som syftar till att förstå hur man kan, utifrån ett Socialpsykologiskt perspektiv förstå varför vissa individer ansluter sig till en huliganfirma och varför de stannar kvar. Fotbollshuliganism blev som störst i Sverige på 1990-talet och det pågår ett arbete i samhället för att försöka minska detta samhällsproblem då huliganismen innebär våld och vandalisering. Uppsatsen grundar sig på tio intervjuer med personer som har varit eller är aktiva i olika huliganfirmor i Sverige. Den vetenskapsteoretiska ansats som använts är hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följande Socialpsykologiska teorier och begrepp: sociala band, skam och stolthet (Scheff 1994), interaktionsritualer och emotionell energi (Collins 2004), avvikande beteende (Becker 2005), maskulinitetsteori (Connell 2008), beroende och kickar (Giddens 1992), ungdomsfaser (Erikson 1988).

Sammanfattning Uppsatsen är en Socialpsykologisk studie med syfte att försöka tolka och förstå några personers berättelser om hur deras psykosociala arbetsmiljö formats, förändrats och utvecklats vid lärosätet i Växjö som varit deras arbetsplats under närmare trettiofem års tid inom vilken det skett två stora organisationsförändringar dels vid bildandet av Växjö universitet och dels fusionen med Högskolan i Kalmar och bildandet av Linnéuniversitetet. Jag var intresserad att få veta något om deras upplevelser av att arbeta inom de tre organisationerna samt erfarenheter av de båda organisationsförändringarna.I studien redovisas vad som framkommit ur berättelser från fyra personer med en mycket lång anställningstid och som dessutom är mycket respekterade och har hög kompetens inom sina områden vilket enligt min bedömning, kan symbolisera något av trygga ankare inom universitetet. Upplevelsen av att arbeta inom Högskolan i Växjö 1977-1998 beskrivs av samtliga respondenter som en positiv tid.  Av intervjusvaren framgår en samstämmighet som enligt min tolkning innebar en demokratisk anda och mycket bra ledarskap. Upplevelsen av att arbeta inom Växjö Universitet 1999-2009, beskrivs inte lika samstämmigt som föregående.  Det framkommer åsikter som att det innovativa övergick till mer byråkratisk ordning och att man byggde på det som redan var och det som tillkom var forskningen.Den psykosociala arbetsmiljön inom  Linnéuniversitetet 2010 fram till våren 2012 beskrivs av merparten av respondenterna som stram hierarki, rätt utbildning är viktigt, alienation, osäkerhet, bekymmer, frågetecken, likgiltighet, passivitet, kulturkrock och personalflykt samt avsaknad av ledarskap.

Denna studie har utförts i syfte av att söka förstå hur fyra universitetsstudenter subjektivt upplever och reflekterar över sin sociala verklighet, i synnerhet när de befinner sig i gråzonen mellan utbildning och arbetsliv. För att söka komma åt dessa subjektiva berättelser har vi utfört narrativa temaintervjuer med fyra programstudenter vilka närmar sig sin examen. Det empiriska materialet har visat att alla fyra studenter följer vissa sociala handlingsmönster i sina reflektioner över utbildningen och föreställningar om det framtida arbetslivet men att deras skilda erfarenheter i livet har påverkat hur de förhåller sig olika till sin sociala verklighet..

I den här studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat på samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgångspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framträdande på vissa avdelningar i detta företag. Med hjälp av Asplunds (1987) teori har vi ställt oss frågan: hur ser de sociala relationerna ut på detta företag? Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsättningarna för upprätthållandet av sociala relationer och att skapa förståelse för gemenskapens betydelse på den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrågan undersökte vi, utifrån en induktiv ansats och ett Socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck på företaget samt hur de inverkar på relationerna bland personalen.

En kvalitativ Socialpsykologisk uppsats med syfte att belysa betydelsen av gemenskap och detsociala i missbrukares process av tillfrisknande. Det empiriska materialet grundas i tio nyktramissbrukares livsberättelser, med vilka vi kommit i kontakt med genom organisationen VågaVa. Parallellt med vårt huvudsyfte vill vi också spegla denna stödorganisation. Den övergripande analytiska ramen diskuterar social aktivitet, etik, gemenskap i förhållande till kampen mot missbruket, vi lyfter även fram vikten av stöd- och samtalsgrupperna Nyktra Narkomaner och 12-stegsprogrammet. Teorierna som appliceras på materialet är R.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställningsintervjun, i egenskap av socialinteraktion, kan tolkas ur ett Socialpsykologiskt perspektiv. Den fråga som styrt arbetet är: ?Hur kandet sociala samspel som uppstår och framskrider i anställningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstås Socialpsykologiskt med utgångspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta på rollframträdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former??Genom att använda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjälp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att både anställningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv..

Studiens syfte är att skapa en socialkonstruktionistisk och symbolisk interaktionistisk förståelse för samt beskriva den bildkommunikativa metoden MSP. Studiens syfte är också att föra på tal möjligheten att använda bildskapande som instrument inom socialpsykologin. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och synen på varandet och människan är existentialistisk och det analyspraktiska teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation och uppbyggnad, samt språket och bildskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med fyra respondenter.

Utgångspunkten för den pjäs som utgör en del av mitt magisterarbete är från första början egentligen en grundläggande Socialpsykologisk iakttagelse. Det rör sig om det inte ovanliga (såvida jag inte fått allt om bakfoten) mänskliga draget att säga en sak och göra en annan, ett drag som tycks gälla mer som regel än undantag åtminstone på teatern. Jag utgår från att de ord som sägs alltid har en avsikt och en riktning, medveten eller omedveten. En person vill något med det den säger. Däremot är avsikten med de uttalade orden inte alltid densamma som den orden först låter oss tro.

SammanfattningI denna studie undersöks föräldrars attityder till kläder på små barn ur ett genusperspektiv. Nio föräldrar, sex med döttrar och tre med söner, intervjuades med en semistrukturerad intervju och intervjuerna analyserades tematiskt utifrån Socialpsykologisk och genusvetenskaplig teoribildning. Föräldrarna visade sig navigera genom ett komplext nät av föreställningar om kläders betydelse för barnets identitet och klädernas genussymbolik hade stor betydelse för de intervjuades beslutsprocess i påklädningen. Vilken genuskodning klädesplagg hade antogs ha betydelse för barnens identitetsskapande process, både genom sin fysiska utformning och hur de påverkade andras bemötande av barnet. I resonemanget framstod föräldrarnas syn på kön som ett kontinuum, där både kläderna men också barnet i sig kunde tillhöra ett kön i högre eller mindre grad..

Syftet med denna studie är att utifrån samtal med gymnasieelever få en bild av deras upplevelser kring muntliga examinationer. Den genomförda undersökningen består av fyra gruppintervjuer med tre elever i varje, vilka vid tiden för intervjun gick i årskurs två på gymnasiet. Studiens teoretiska utgångspunkter vilar på Socialpsykologisk grund och människans samspel med miljön intar en framträdande roll. Resultatet av undersökningen visar att eleven, läraren och gruppen bildar ett helhetsperspektiv i situationen då en muntlig examination hålls. För eleven är dennes inställning och förberedelse inför momentet lika betydelsefullt som lärarens och kamratgruppens förhållningssätt i avseendet hur muntlig examination upplevs.

AbstractGroup processes within the free play- in a socialpsychology perspective In our socialpsychology study we have demonstrated how children?s free play is by observing 2-5 years old children in preschool. We have also interviewed two preschool teachers. The major subject in this study is how children?s group processes expresses in their free play.

This study´s focus was a group of participants of a social movement called The Zeitgeist Movement. The purpose of this study was to understand and convey what causes participants of this movement to engage despite that the prevailing culture teaches them otherwise.With qualitative methodology of participatory observation and semi-structured interviews with ten participants, our objective has been to answer the following questions: What are the driving forces that make these people act, which approach do they have to ?reality? and how do they relate to it, and what are the potential consequences with this approach?The study has shown that their critical and questioning attitude towards their perception of reality and their social constructivist view of it lead to conflicts between them and their fellowmen. The data was then analyzed with Alfred Schütz phenomenological theories in synthesis with Zygmunt Baumans critical societal analysis and theories.The study's focus was on the Gothenburg chapter of the Swedish Zeitgeist Movement. We did not make any comparisons with other national or international chapters of the movement..