Uppsatsen handlar om de nya kursplanerna för naturkunskap på gymnasiet (gymnasieskolan 2011). Syftet med studien var att ta reda på hur lärare talar om de nya kursplanerna och hur lärarna konstruerar kursen, eleverna och sig själva när de får tala om kursplanen.Fokus i kursplanen har lagts på ämnets syfte som är övergripande för hela naturkunskapen och på kursen naturkunskap 1a1 vad gäller centralt innehåll och kunskapskrav.Den tidigare forskning studien knyter an till rör läroplansteori och ?det professionella objektet?. Läroplansteorin sammanfattas i de delar som är relevanta för studien och dessa är: läroplansformulering och makt, läroplanskoder, transformering av läroplanen och läroplanens fem ansiktenArbetet var en Socialkonstruktionistisk studie med ett diskursanalytiskt angreppssätt. Metoden för datainsamling har varit kvalitativ och har rent praktiskt genomförts via två gruppintervjuer av lärare.Resultatet av undersökningen visade att lärarna konstruerade sig själva som de som ska ?ge? undervisning och eleverna blir således ?mottagare?.

I april 2009 började media uppmärksamma influensautbrott i Mexico och USA, och i loppet av veckor kom ämnet att dominera den svenska nyhetsbilden och det allmänna vardagstalet. De huvudsakliga nyhetsrubrikerna konstruerade influensan i ett brett spektra av definitioner i allt ifrån yttre hot med hög dödlighet och stor spridningsrisk, till uttryck för olika ekonomiska och politiska vinstintressen. Genom diskursanalys undersöker denna uppsats hur fenomenet svininfluensa konstruerats i media och myndighetspublikationer under våren, sommaren och hösten 2009. Analysen och den teoretiska referensramen bygger på Michel Foucault och Ernesto Laclau & Chantal Mouffes diskursteorier. Resultatet visar att svininfluensan konstrueras som en offentlig angelägenhet, som sjukdom, som hot och fara, och som skrämselstaktik genom ett antal diskurser.

The purpose of this study was to examine the discourses that can be identified in medias representation of social services. To answer the purpose we made a critical discourse analysis using Faircloughs three-dimensional model. The choice to focus our study on a local newspaper was based on earlier research that found it possible that a local paper has a greater impact on readers than a national newspaper. Readers can more easily connect with what's happening in the immediate environment than what is written nationally. We used articles published in 2013 containing ?social services?.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på huruvida kill- och tjejgrupperna når upp till resultat inom gruppverksamheten. Vidare vill jag också belysa eventuella skillnader mellan dessa två grupper samt diskutera kön som utgångspunkt för verksamheterna. Frågeställningarna som försöker besvaras i den här undersökningen är således: - Huruvida upplever killar och tjejer att de uppnått resultat inom gruppverksamheten? - I vilken utsträckning besöker gruppverksamhets ungdomarna ungdomsgården/ar utöver de gruppträffarna? För att samla in relevant data har jag använt mig av en enkätundersökning med öppna och stängda frågor som kan sägas belysa kvantitativa och kvalitativa aspekter av ungdomarnas deltagande i gruppverksamheterna. Analysen av informationen sker utifrån ett måluppfyllelseperspektiv samt en diskussion där kön, jämställdhet och sociala konstruktioner utgör viktiga utgångspunkter.

The purpose of our master?s thesis is to study the diversity discourse, used in Sweden, particularly the so-called ethnic diversity at the work place discourse.Our aims are to map and analyze the conceptualization of difference used in the diversity rhetoric. We intend to pursue our aim by studying the rhetoric of diversity, used for diversity promotion in the private and public sectors. Also, we will investigate into what conceptualizations of difference are used in the organizations in the name of ?diversity?.

Public libraries are mainly employing women and have female managers. According to theories based upon so-cial construction we create our roles together in our society. The role of a manager has for a long time been viewed as the role of a man. The objective of my thesis is to gain knowledge on how a few women that work as managers in public libraries perceive and describe their roles. A parallel aim is to let a few future librarians de-scribe their managers and their own views on leadership, with a focus on gender issues.

Bakgrund: Det finns skilda uppfattningar om var skolan skall ha skolavlutning inför sommarlovet. Kyrkan som plats för skolavslutning skapar debatt när anhängare och motståndare vill definiera vad skolavslutning i kyrkan är, bör vara och/eller kan innebära. Olika uppfattningar och tolkningar av skolans styrdokument har mynnat ut i att skolavslutning i kyrkan har diskuterats flitigt i media.  Bakgrunden, eller det så kallade forskningsproblemet uppstår just i oenigheten över skolavslutning i kyrkan. Åsiktsströmningar om skolavslutning i kyrkan öppnar upp för att undersöka vilka diskurser som finns i media. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur skolavslutning i kyrkan konstrueras och vilka diskurser som framträder i artiklar i dagstidningar. Metod: Studien innefattar analys av texter i utvald nyhetsmedia. Kritisk diskursanalys som specifik teori med ansats av Socialkonstruktion. Resultat: Resultatet visar att det finns meningsskillnader i frågan där ställningstagandet producerar föreställningar och kategoriseringar av motståndarna.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att fördjupa den specialpedagogiska diskussionen kring särskiljande undervisningsformer. Närmare preciserat är syftet med studien att undersöka hur särskiljande lösningar legitimeras i beslutsfattarnas tal samt vilka identiteter deras tal konstruerar. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Vilka identiteter konstrueras/tillskrivs elever i behov av särskilt stöd i beslutsfattarnas tal? Hur legitimerar beslutsfattarna särskiljande lösningar? I vilken mån framträder den ideologiska respektive den restaurerande diskursen? Hur samspelar fenomenen styrning-makt-identitet-governmentality?Teoretiska utgångspunkter: Studien har sin teoretiska bas inom Socialkonstruktionismen och diskursanalysen med utgångspunkt i en foucaultiansk diskursteori. Den teoretiska ramen utvidgas med teorier om identitet såväl som resonemang kring identitet ur ett Socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", påverkar individen till att försöka upprätthålla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhälle. Den ökade ohälsan skapas av problem som otrygga arbetsförhållanden, en stressigare arbetsmiljö för både fast anställd och tillfällig arbetskraft. Personalens arbetsätt utkristalliseras på många olika sätt i verksamheterna, vilket får konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mål. Följden blir att var och en arbetar utifrån sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvårar arbetet mot gemensamma mål, visionen om den teoretiska kunskapen har gått förlorad.