I dagens svenska skogsbruk är Snytbaggeskador på planterade plantor av gran och tall ett stort problem. Syftet med detta examensarbete vara att efter den första tillväxtsäsongen utvärdera Snytbaggeskador och planttillväxt i 15 praktiska planteringar med tre olika markberedningsmetoder där plantorna behandlats med Conniflex. Fältundersökningen skedde på färska hyggen belägna i norra Uppland och södra Gästrikland. Medelvärdet för andelen snytbaggeskadade plantor låg på drygt 8,5 % per lokal. Risken för Snytbaggeskador minskar rejält då planteringspunkten är i ren mineraljord eller humusblandad mineraljord.

Snytbaggen (Hylobius abietis) är en stor skadegörare i syd- och mellansvenska skogsplanteringar. Senaste studier visar att snytbaggen ställer till stora problem även i norra delarna av Sverige, speciellt längs kusten. Det vanligaste sättet idag för att skydda plantor mot snytbaggeangrepp är att behandla plantor med insekticider i plantskolan. I FSC finns en överenskommelse att kemiska medel för behandling av plantor mot Snytbaggeskador ska avvecklas. SCA behandlade 2011 cirka 8 miljoner plantor. SCA har som mål att få fram lyckade föryngringar i Norrland utan användning av insekticider.

Detta arbeta har utförts för att undersöka hur höstplantering av täckrotsodlad gran (Picea abies) och tall (Pinus sylvestris) överlever och utvecklas jämfört med vårplanterad. Detta i ett led för att se om man kan utöka planteringssäsongen för att få en jämnare arbetsbelastning över säsongen både i plantskolorna och ute i fält. Man har undersökt hur en planteringstidpunkt på sensommaren och hösten påverkar granplantors överlevnad jämfört med plantering på våren. Studien är utförd som en survey studie i södra Sverige på täckrotsplantor av gran som planterats på medelboniteter 2007-2009 och inventerats 2010. Höst och vårplanterade granplantor är jämförda parvis med samma planttyp, ålder, proveniens och geografiskt område.

Future climate changes may lead to an interest of alternative and foreign forest tree species in order to spread the risks in forestry. Douglas fir, Sitka spruce, Freemont cottonwood and hybrid aspen are examples of popular foreign tree species that along with western red cedar could have a future in the Swedish forests.Södra Skogsägarna and SLU have collaboration in establishment of foreign species in Swedish forests.The purpose of this study was to analyze and present the establishment of western red cedar, and to survey and illustrate injuries of freeze drying and other damages like deer browsing, vegetation and insect attacks. The study included four different provenances, and spruce as a reference, planted in two locations ? Asa and Släne.Western red cedar is despite its name a conifer of the cupressaceae family with defined secondary characteristic and gets along well with an overstory. Western red cedar grows often in mixed stands with similar conifers and its natural habitat is within and in the area near to British Columbia.The study included two series of field inventories, one made in the summer and one in the autumn 2013, three growing seasons after plantation.