Den här uppsatsen synliggör Snabbmatsbranschen och grundar sig på intervjuer med individer som arbetar på en snabbmatsrestaurang. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur de anställda upplever sin arbetsmiljö. Faktorer som beaktas är att de anställda individerna är i 20 års åldern. Studiens tillvägagångssätt har till stor del varit genom kvalitativ metod. Bakgrunden till studien beskriver Snabbmatsbranschen, teorierna handlar om hur anställda agerar i en organisation.

Denna uppsats undersöker konsumentgrupp Generation Y:s attityd till Corporate SocialResponsibility (CSR) samt marknadsföring av CSR. Vidare undersöks i uppsatsen Generation Y:sattityder till CSR samt marknadsföring av CSR gällande detaljister inom Snabbmatsbranschen iSverige. Uppsatsens teoribildning baseras på teorier om attityder från framförallt Fishbein ochAjzen (1975), samt teorier om CSR och marknadsföring av CSR. Teorin knyts samman i enanalysmodell baserad på Wang och Andersons (2011) CSR-modell. Resultatet baseras på dels enkvantitativ studie i form av en enkätundersökning, dels en kvalitativ studie i form avsemistrukturerade intervjuer.

Syfte: Syfte med arbetet är att undersöka vilken attityd studenterna har till snabbmat och att därutöver klarlägga om det råder någon varumärkeslojalitet hos de svenska studenterna inom Snabbmatsbranschen. Uppsatsen ska ge en ökad förståelse för vilken roll ett varumärke spelar hos de svenska studenterna och se om det kan generera kundlojalitet. Den ska också medföra ökad förståelse för vilken attityd studenter har mot den i dagsläget mycket omdebatterade snabbmaten. Förutom det nyss nämnda syftar arbetet även till att förklara vilka faktorer som verkar vara viktiga för lojalitetsskapandet bland gruppen som studeras. Resultatet av undersökningen kan ge intressant och relevant information till företag och alla andra intressenter inom Snabbmatsbranschen som kan ha nytta av uppsatsen för att lättare förstå studenter som en kundgrupp men även i skapandet av olika lojalitetsprogram som kan attrahera studenter.

Syfte: Syfte med arbetet är att undersöka vilken attityd studenterna har till snabbmat och att därutöver klarlägga om det råder någon varumärkeslojalitet hos de svenska studenterna inom Snabbmatsbranschen. Uppsatsen ska ge en ökad förståelse för vilken roll ett varumärke spelar hos de svenska studenterna och se om det kan generera kundlojalitet. Den ska också medföra ökad förståelse för vilken attityd studenter har mot den i dagsläget mycket omdebatterade snabbmaten. Förutom det nyss nämnda syftar arbetet även till att förklara vilka faktorer som verkar vara viktiga för lojalitetsskapandet bland gruppen som studeras. Resultatet av undersökningen kan ge intressant och relevant information till företag och alla andra intressenter inom Snabbmatsbranschen som kan ha nytta av uppsatsen för att lättare förstå studenter som en kundgrupp men även i skapandet av olika lojalitetsprogram som kan attrahera studenter.

Vår allt mer globaliserade värld har medfört att alltfler svenska företag internationaliserar sin verksamhet till mer avlägsna områden. Ett av dessa svenska företag som nu står inför sin första utlandsexpansion är den svenska snabbmatskedjan Max AB. Max har valt att börja sin expansion i Saudiarabien, ett land långt ifrån Sverige, inte bara i termer av geografiskt avstånd utan även kulturellt avstånd. De kulturella skillnaderna som Max möter kan komma att påverka verksamheten och leda till att vissa anpassningar måste genomföras för en framgångsrik etablering. Uppsatsen undersöker det rådande förhållandet för Snabbmatsbranschen i Saudiarabien och visar vilka anpassningar internationella snabbmatskedjor bör eller måste göra på grund av de kulturella skillnaderna de möter.

Denna uppsats handlar om hur dagens klimatsituation har blivit enmarknadsföringsfråga. Företag kan positionera sig som det gröna och medvetnaalternativet och på så sätt attrahera nya kunder. Det denna uppsats vill undersöka är omdenna trend även har nått en bransch som inte är lika förknippad med miljöproblem. Idetta fall valdes hamburgerrestaurangen Max för att undersöka detta. Företaget har enomfattande miljösatsning och frågan var om denna satsning var ämnad för att attraheranya kunder och om miljövänlighet var något som prioriteras vid val av restaurang.

I den här uppsatsen kommer fenomenet god service att studeras utifrån snabbmatsrestauranger. Frågeställningen som uppsatsen behandlar är: hur får företag servicemotvillig personal att leverera god service? Uppsatsens syfte är att beskriva hur företag inom Snabbmatsbranschen arbetar för att motivera och utbilda oerfaren personal för att kunna leverera god service. Då uppsatsen skapat ett nytt empirisk begrepp började studierna ute på fältet. Fältarbetet bestod av observationer samt intervjuer med både restaurangchefer och frontlinepersonal på snabbmatsrestauranger.

Syfte och frågeställningar: Att undersöka vilka budskap om CSR som företag i en kritiserad bransch förmedlar i marknadskommunikation. Dessutom att få indikationer på hur denna kommunikation uppfattas av studenter som ingår en generation som är kritisk till marknadskommunikation och reklam. Metod och material: En textanalytisk del av ett antal reklamfilmer och annonser från McDonald?s, Max och Burger King, detta utifrån retoriken. Fokusgruppsdiskussioner med ett antal studenter för att få en bild av deras uppfattning av dessa reklamfilmer och annonser.

The purpose of this study is to examine the changes in law and other types of politicialregulation regarding unauthorized absence during the reformation of the Swedish schoolsystem in 2010. How was this ?new? approach on unauthorized absence established; whatmade it possible and which view on ?unauthorized absence? does it implicate? The study hasa discourse analytic approach in which it examines central policy documents regarding thetopic of inquiry. The study has found that the alliance-government?s education policy onunauthorized absence is pervaded by one hegemonic discourse termed the mono-culturaldisciplinary discourse.

Our increasingly globalized world has contributed to that more Swedish companies has expanded their business to more distant areas. One of these Swedish companies that now stands before their first international expansion is the Swedish fast-food chain Max AB. Max has chosen to start their expansion in Saudi Arabia, a country far away from Sweden, not only in terms of geographical distance but also in cultural. The cultural differences that Max will encounter may affect the business and result in to various adaptations that must be done in order to establish successfully. The thesis investigates the existing circumstances for the fastfood business in Saudi Arabia and shows which adaptations international fast-food chains should or must do as a result of the cultural distances they encounter.

Sustainability issues have become increasingly high-profile and important in recent decades. In addition, quality issues have come to play a central role in corporate marketing, strategy and management. The word quality can be defined differently in different contexts. This paper focuses on the concept of quality, based on the Total Quality Management perspective, which in Swedish has come to be known as Offensiv kvalitetsutveckling. Offensiv kvalitetsutveckling has been described as a theoretical framework in which an organization continually strives to meet and preferably exceed customer needs and expectations at the lowest cost through continuous improvement, and in which all members of the organization are committed and focused on the organisation's processes. The purpose of this study was twofold. First, to clarify the applicability of the theoretical model Offensiv kvalitetsutveckling as a theoretical explanatory model. Second, to explore how Max Hamburgerrestauranger AB performs according to the values in Offensiv kvalitetsutveckling. A multiple case study was conducted in order to explore these topics. The results showed that Max Hamburgerrestauranger AB is working in a dedicated and value-driven manner, aligned with the values ??that form the basis for Offensiv kvalitetsutveckling. The results also showed that the model for Offensiv kvalitetsutveckling could serve well as a theoretical explanatory model, but that the model would benefit from being developed, enriched or integrated with other models.

Under de senaste åren har det blivit allt mer populärt att investera pengar i så kallade etiska fonder. Det är fonder som inte investerar i vissa branscher inom exempelvis tobak, alkohol och vapen. Begreppet etik är dock svårdefinierat och har olika betydelser för olika personer. Det är därför upp till varje enskilt fondbolag att utifrån sitt eget perspektiv investera i de företag som inte anses vara oetiska av just dem.Studien ämnar analysera de etiska fonderna på den svenska marknaden och deras placeringsriktningar, för att sedan diskutera om det är möjligt att standardisera begreppet etik inom fondmarknaden. Syftet är också att diskutera huruvida det är möjligt investera i en etisk fond med gott samvete.Undersökningarna som gjorts är av det kvalitativa slaget, och insamlandet av data har skett via litteratur, Internet, intervjuer samt tidningsartiklar.

Det finns plats på marknaden i Malmö för en restaurang med hälsa som tema utifrån resultaten i vår konkurrentanalys, då ingen annan fullt ut har satsat på att marknadsföra sig inom den nischen. Förutsättningarna för en restaurangetablering är goda i Malmö Centrum, ur ett segmenteringsperspektiv, som har en bra demografisk och socioekonomisk bild, vid en jämförelse med nationell statistik. Med hjälp av en efterfrågeanalys har vi kommit fram till att det finns en stor efterfrågan på utemåltider i vårt tilltänkta lokaliseringsområde. Våra empiriska studier har gett information att våra tilltänkta lokaliseringsområden har högt trafikflöde. Detta är positivt med tanke på att trafikflöde är en av de viktigaste variablerna vid lokaliseringar enligt våra intervjuer.