IT-investeringar har under senare år blivit allt viktigare, och idag berör de i stort samtliga organisationer. För att bedöma mer traditionella investeringar finns det många olika metoder, och organisationer har betydande erfarenhet inom området. Vad det gäller IT-investeringar tillkommer dock flera problem, vilket försvårar möjligheten att genomföra en ekonomisk värdering. Framförallt är det mycket svårt att identifiera vilka effekter, positiva eller negativa, som investeringen för med sig. Vidare kan det vara ett problem att värdera dessa då många av dem kan vara av mjuk, och kvalitativ art.Trots att IT-investeringar har blivit allt viktigare för SMHI saknar organisationen, precis som många andra organisationer, en konsekvent metodik för att bedöma dessa investeringar.

IT spelar en allt större roll bland företag idag och stora pengar spenderas varje år på olika typer av IT-lösningar. I uppsatsen har vi undersökt och analyserat IT-investeringar och beslutsprocessen som ligger bakom dessa. Vi har sökt svar på hur företag ser på investeringar av IT och vilka svårigheter de upplever i sammanhanget. Den teori vi utgår från grundar sig både i traditionella beslutsteorier och IT-relaterade beslutsmodeller. I studien har vi intervjuat personer med ledande ställning i tre olika företag och försökt ta reda på hur de ser på investeringar av denna typ..

Jag har med hjälp av King-Fullerton modellen jämfört den effektiva marginalskatten på sparande och investeringar i realkapital. Jag har jämfört sparande i företagssektorn, där jag tittat på investeringar i aktiebolag, och bostadssektorn, där jag tittat på investeringar i egen villa, bostadsrättsfastighet och hyresfastighet från år 1985 till 2008. Resultaten visar att det nya och mer balanserade skattesystemet som infördes år 1991 innebar en sänkning av den effektiva marginalskatten för nästan samtliga sektorer i studien. Efter fastighetsskattens avskaffande år 2008 kommer incitamenten att spara i bostadssektorn öka kraftigt jämfört med investeringar i företagssektorn och det kommer att bli en tydlig snedvridning i skattesystemet..

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling kräver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i anspråk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstå. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar är det inte motiverat att utvärdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en färskvara. Miljön företagen verkar i och själva syftet med kompetensutvecklingen påverkar också om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte..

En börsnotering ger företag möjligheten att på ett effektivt sätt anskaffa kapital tillinvesteringar. I fastighetsbranschen har ofta investeringar en lång payback tid vilket innebäratt kapital är bundet under en längre period. För att rättfärdiga denna typ av investeringarkrävs det att företag är långsiktiga i sin planering och prioriterar långsiktig tillväxt. Dennalångsiktiga planering riskerar att åsidosättas på grund av olika omständigheter som kanuppkomma i ett börsnoterat fastighetsbolag. Kvartalsrapportering, rörlig ersättning ochutdelningar är faktorer som kan bidra till mer kortsiktiga investeringsbeslut och hämmadtillväxt..

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling kräver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i anspråk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstå. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar är det inte motiverat att utvärdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en färskvara. Miljön företagen verkar i och själva syftet med kompetensutvecklingen påverkar också om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte.

Med de traditionella metoderna har företagen haft problem med att värdera, bedöma och uppfölja sina IT-investeringar. I första hand på grund av att det har varit svårt att beräkna investeringars lönsamhet och produktivitet. Under de senaste åren har nya metoder utvecklats. De skall hjälpa företagen att lösa sina IT-investeringsproblem. I litteraturen står att offentliga sektorn har samma problem som företagen när det gäller värdering av IT-investeringar.

Titel: En studie om skillnader och likheter i beslutsprocessen mellan IT-investeringar och traditionella investeringar. Författare: Per Karlsson och Fredrik Peterson Handledare: Emil Numminen Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 poäng Syfte: Uppsatsen skall försöka ge en bild av hur företag resonerar när de gör en IT-investering för att på så vis ta reda på varför beslutsprocessen ser ut som den gör. Metod: Studien är gjord med en kvalitativ ansats, studie har genomförts på Tarkett Sverige AB i Ronneby. Vi har genomfört intervjuer med ekonomichef på Tarkett Sverige AB i Ronneby. Teori: De vanligaste metoderna för investeringsbedömning är nuvärdesmetoden, internräntemetoden och paybackmetoden.

Ett problem i många organisationer idag är att IT inte ses som en naturlig del av affären utanmer som en kostnad. IT-avdelningarna får själva ta på sig en del av skulden för detta då de har drivit misslyckade eller tom havererade projekt som har medfört kostnader som inte har lett till någon affärsnytta. Många projekt har kostat långt mycket mer än förväntat och den förväntade nyttan har blivit mindre än vad som räknats med från början. I vissa fall talar IT-ledningeninte heller ett språk som affärsledningen förstår. Affärsledningen i sin tur har ofta inte sett IT-investeringar som en del i en större förändring med organisationsjusteringar och investeringar i kompetens och processer utan lämnatinvesteringen utan att anpassa organisationen efter de tekniska förutsättningarna.

Under de senaste årtiondena har värdering och redovisning av immateriella tillgångar blivit omdebatterade av redovisningspraktiker, standardsättare och akademiker. En av de debatterade immateriella tillgångarna är forskning och utveckling och den internationella standarden IAS 38 redogör för hur en sådan tillgång ska redovisas. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida redovisningsinformationens värderelevans påverkas av en balansföring av samtliga investeringar i forskning och utveckling. Studien utgår från en kvantitativ ansats och omfattar de svenska börsnoterade företag som redovisade investeringar i forskning och utveckling under räkenskapsåren 2001 till 2010. För att utreda syftet konstruerades en balansföringsmodell och därefter gjordes multipla regressionsanalyser på resultaten från den modellen.

Titel: En studie om skillnader och likheter i beslutsprocessen mellan IT-investeringar och traditionella investeringar. Författare: Per Karlsson och Fredrik Peterson Handledare: Emil Numminen Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 poäng Syfte: Uppsatsen skall försöka ge en bild av hur företag resonerar när de gör en IT-investering för att på så vis ta reda på varför beslutsprocessen ser ut som den gör. Metod: Studien är gjord med en kvalitativ ansats, studie har genomförts på Tarkett Sverige AB i Ronneby. Vi har genomfört intervjuer med ekonomichef på Tarkett Sverige AB i Ronneby. Teori: De vanligaste metoderna för investeringsbedömning är nuvärdesmetoden, internräntemetoden och paybackmetoden. Forskare anser dock att dessa metoder inte är lämpliga att använda vid bedömning av IT ? investeringar då de inte är gjorda för IT ? investeringars karaktäristiska egenskaper såsom nyttor som uppstår sent och omfattande indirekta kostnader som kan vara väl dolda. Slutsats: Studien visar att alla investeringar följer samma procedur och bedöms med hjälp av samma modell, men att skillnaden ligger i vilken personal som berörs av de olika investeringarna då det är den personal med mest expertis i området som arbetar med investeringen..

Etik i finansiell ekonomi är ett växande forskningsämne och investerare är mer medvetna om den etiska dimensionen av deras investeringar än tidigare. Här uppstår problem när traditionell förståelse för hur aktier prissätts möter en ny mjuk faktor som man tidigare inte har räknat med. Förståelsen för hur etiska överväganden påverkar kapitalmarknaden är i dagsläget bristande, i synnerhet när det kommer till oetiska aktier. I den här uppsatsen undersöker vi huruvida det lö­nar sig eller inte att investera i oetiska aktier på den nordiska marknaden. Det rör sig om bolag aktiva inom spel, tobak, vapen, alkohol och olja, verksamheter som anses moraliskt tvivelaktiga.

Hållbarhetsarbete har blivit allt viktigare inom den privata sektorn men långt ifrån allaföretag har implementerat detta, även om många menar att hållbarhetsarbete gynnarföretag i ett långsiktigt perspektiv. Samtidigt som riskkapitalister menar att CSRfrågorblir allt viktigare för företag visar studier att små privata företag inte tror att dekan bidra till hållbar utveckling på grund av deras mindre storlek. Affärsänglar ärprivatpersoner som kan hjälpa nystartade företag genom att investera eget kapital ochkunskap. Förutom att hjälpa nystartade företag är affärsänglars främsta mål att få högavkastning på sina investeringar. Affärsänglars krav på bland annat avkastning skaparen problematik för dem att genomföra hållbara investeringar.

Att lyckas med att skapa nytta av sina IT-investeringar är något som många företag har problem med. Många företag anser att de investeringar inom IT som genomförts är misslyckade och har enbart genererat i en ökad kostnad. Forskare anser att en anledning till att de inte lyckas med att generera nytta av IT-investeringar är att deras IT-strategi och affärsstrategi inte stämmer överens med varandra. Strategic alignment handlar om hur strategier är i nivå med varandra och arbetar för att nå samma mål. Det krävs enligt forskarna att företaget arbetar för att få en god strategic alignment, eller strategisk samstämmighet, mellan IT- och affärsstrategier för att de IT-investeringar som görs genererar i nytta för företaget.

Företag inom teknologisk industri konkurrerar om ständiga innovationer och patent. Det är endast det första företaget som uppnår patent för en innovation. Det uppstår därför patentkapplöpningar. Dessa kan analyseras utifrån olika modeller. I denna uppsats behandlas enkel modell och learningmodell.