I denna uppsats undersöks huruvida förändrade huspriser påverkar hushållens konsumtionsnivå. Speciellt fokus ligger på de transmissionsmekanismer som finns mellan tillgångspriser på bostadsmarknaden och konsumtionsnivån. En rad studier presenteras och sammanfattas för att ge en överblick av det aktuella forskningsläget. Slutsatser är att sambandet mellan konsumtion och stigande huspriser påverkas av en mängd bestämningsfaktorer och att empirisk forskning har visat att det finns ett signifikant positivt samband mellan stigande huspriser och konsumtionsnivån..

I USA har ett flertal studier gjorts för att se hur skolkvalité kan påverka huspriser. Många av dessa studier pekar på att det finns ett relativt starkt, positivt samband mellan dessa variabler i USA. I denna uppsats har jag studerat hur olika egenskaper påverkar huspriserna i Uppsala kommun. Jag har fokuserat på att studera om, och i så fall hur, olika skolkvaliteter på högstadieskolor kan påverka huspriserna i det tillhörande skoldistriktet. Detta har jag gjort med hjälp av den hedoniska prismodellen och ett antal multipla regressioner.

Uppsatsens titel: Penningmängd och huspriser - Finns det något samband?Ämne: Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 hpInlämningsdatum: 2009 ? 05 ? 29Författare: Gunnar Levin, Viktor SundlingHandledare: Sven-Ola CarlssonNyckelord: Penningmängd, Huspriser, Kointegration, M3, Fastigheter, FASTPI, KvantitetsteorinSyfte: Syftet med uppsatsen är att genom statistiska tester beskriva sambandet mellan penningmängdens utveckling och småhusfastigheters prisutveckling. Vi vill även försöka förklara ett eventuellt samband med kvantitetsteorin.Tillvägagångssätt: I denna uppsats har vi genom att fastställa ett kointegrationssamband mellan tidsserievariabler kunnat genomföra en regressionsanalys mellan penningmängdsutvecklingen och prisutvecklingen för småhus avsedda för permanent boende.Slutsatser: Vi har funnit ett långsiktigt samband mellan utvecklingen i penningmängden uttryckt som M3 och prisutvecklingen för småhus avsedda för permanent boende. Sambandet mellan M3 och fastighetsprisindex för småhus kan förklaras med kvantitetsteorin..

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS 133VT 2012 Handledare: Håkan Jansson.

I denna uppsats tillämpas multipel regressionsanalys med syfte attpredikera huspriser i Falun. Data som består av dels priset vid ett antalhusförsäljningar och dels ett antal eventuellt samvarierande förklarandevariabler analyseras. Två lämpliga, modeller som på ett så precist ochenkelt sätt som möjligt förutsäger en kommande försäljning av ett hus tasfram. I den första finns en mäklarfirmas utropspris med som förklarandevariabel i den andra inte. Prediktionsförmågan för de båda modellernablir inte användbar i praktiken men bättre då utropspris finns med.

Uppsatsens titel: Penningmängd och huspriser - Finns det något samband?Ämne: Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 hpInlämningsdatum: 2009 ? 05 ? 29Författare: Gunnar Levin, Viktor SundlingHandledare: Sven-Ola CarlssonNyckelord: Penningmängd, Huspriser, Kointegration, M3, Fastigheter, FASTPI, KvantitetsteorinSyfte: Syftet med uppsatsen är att genom statistiska tester beskriva sambandet mellan penningmängdens utveckling och småhusfastigheters prisutveckling. Vi vill även försöka förklara ett eventuellt samband med kvantitetsteorin.Tillvägagångssätt: I denna uppsats har vi genom att fastställa ett kointegrationssamband mellan tidsserievariabler kunnat genomföra en regressionsanalys mellan penningmängdsutvecklingen och prisutvecklingen för småhus avsedda för permanent boende.Slutsatser: Vi har funnit ett långsiktigt samband mellan utvecklingen i penningmängden uttryckt som M3 och prisutvecklingen för småhus avsedda för permanent boende. Sambandet mellan M3 och fastighetsprisindex för småhus kan förklaras med kvantitetsteorin..

Spekulationsbubblor kännetecknas av kraftigt stigande tillgångspriser som är övervärderade. En bubbla byggs upp av en kombination av mer lättillgängligt finansieringskapital samt ett irrationellt och mer riskbenäget beteende hos aktörer på marknaden. Prisstegringen mattas av med tiden och resulterar slutligen i ett drastiskt prisfall, en kraftig minskning av tillgångarnas värde och en finansiell kris uppstår.Uppsatsen syftar till att med hjälp av ett teoretiskt ramverk som tagits fram analysera hur uppbyggnadsfasen i den senaste i raden av spekulationsbubblor, bolånebubblan, har sett ut. Fokus har lagts på utveckling i utlåning och huspriser under perioden 2002-2008 i USA och i Sverige samt faktorer som kan ha orsakat eller påverkat denna utveckling. Vidare har de båda ländernas centralbankers räntepolitik och motiveringar till denna analyserats.Resultaten visar på att en kraftig ökning, en boom, i både utlåning och huspriser skedde under uppbyggnadsfasen av bubblan.

I denna uppsats undersöks hur olika egenskaper påverkar marknadsvärdet på hus i Uppsala Län med en tyngdpunkt på tillgänglighetsspecifika egenskaper. Variationer i pris skattas utifrån en hedonisk modell, som därigenom används för att härleda hushållens betalningsvilja för de studerade egenskaperna. Syftet är att utreda om tillgängligheten till externa handelscentrum har någon signifikant inverkan på hushållens betalningsvilja vid husköp. Resultaten visar att en sådan inverkan finns, och att för avstånd från och med två kilometer så har större avstånd en negativ effekt. För avstånd närmare än två kilometer övergår effekterna till att vara negativa för husets marknadsvärde, något som antas vara kopplad med de negativa externaliteter som externa handelscentrum medför..

Det enskilt största köpet en privatperson gör i sitt liv är husköp brukar det heta och det är svårt att argumentera för något annat. Under det första kvartalet utav 1998 låg medelpriserna för ett småhus i Göteborg på 780 000 kronor. Om vi vrider fram tiden tio år och ser till medelpriserna för ett småhus i Göteborg under det andra kvartalet utav 2008 finner vi att huspriserna har stigit till 1 883 000 kronor. Bakom prisutvecklingen ligger det ett stort antal påverkande faktorer. Då vi har haft begränsat med tid och resurser har vi valt att lyfta fram de variabler som vi i tidigare forskning sett har haft mest inverkan och applicera de på Göteborgsmarknaden.Avsikten med den här undersökningen har varit att identifiera och undersöka de faktorer som vi sett haft störst inverkan i tidigare forskning. Vi har identifierat och undersökt hur bankränta, befolkningsutveckling samt löneutveckling har påverkat småhuspriserna i Göteborg. Undersökningen har utförts i statistikprogrammet SPSS och det undersökningen kommit fram till är att bankränta och befolkningsutveckling har haft påverkande effekt på småhuspriserna i Göteborg under den undersökt tidperioden.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilka faktorer som påverkar de svenska småhuspriserna, och i så fall hur och i vilken utsträckning. Med stöd av tidigare studier som enhetlig pekar ut bolåneräntan och disponibel inkomst som de faktorer vilka har tydligast inverkan på fastighetspriserna i Sverige, utökas de förklarande variablerna i denna studie med hjälp av en stock-flow modell. Tidsseriedata från 1993-2013 behandlas för enhetsrötter och kointegration för att skattas i en regressionsanalys i form en "Error Correction Model", med avsikten att utreda både ett kort- och långsiktigt samband. Resultatet bekräftar reporäntan och disponibel inkomst som två viktiga faktorer för att förklara det långsiktiga sambandet med priserna på småhus i Sverige, tillsammans med ytterligare faktorer såsom BNP, hushållens skuldsättning och arbetslösheten. På kort sikt är dels den historiska utvecklingen av huspriserna en nyckelfaktor, men faktorer som disponibel inkomst, ränta, BNP och hushållens skuldsättning är också viktiga krafter för att förklara småhuspriserna.

Husprisutvecklingen Sverige har under de senaste decennierna ökat kraftigt vilket är oroande ur den synvinkeln att det kan leda till en bostadsbubbla. För att motverka detta finns möjligheten att Riksbanken väljer att höja styrräntan, det vill säga reporäntan, vilket torde minska efterfrågan och därmed dämpa prisökningen. Husprisutvecklingen har emellertid kraftigt skiljt sig åt regionalt då enbart sex av 21 län i Sverige ligger över riksgenomsnittet för prisökningen mellan 1998 till 2007. Sålunda kan det vara problematiskt att använda sig av en generell räntepolitik baserat på landet i sin helhet då olika regioners behov skiljer sig åt. Därtill är det inte heller klarlagt vare sig med vilken fördröjning räntan verkar med eller dess effekter på bostadsmarknaden.

Syfte:Syftet med denna uppsats är att analysera vilka faktorer som påverkar en konsuments betalningsvilja vid köp av en fastighet. Detta ska vi ta reda på genom att se det ur ett perspektiv utifrån köpare av småhus. Metod:Metoden som används är en kvantitativ metod, denna metod ligger sedan som underlag till analysen. Analysunderlaget består av primärdata från fallstudien som grundas på enkäter som blivit utskickade till nyblivna husägare. Själva essensen i undersökningen består av att undersöka vilka faktorer som påverkar huspriserna mest, men undersökningen syftar även till att försöka svara på frågor som; Vad påverkar huspriser? Hur påverkar det? Vilka relationer finns mellan de olika faktorerna? Och slutligen, Vad påverkar husköparnas betalningsvilja? Resultat & slutsats: Resultatet från enkätundersökningen visar att husköpare i första hand tar hänsyn till läget på fastigheten, därefter följer pris, storlek och ränta.