ABSTRAKTSyftet med den här studien var att utforma förslag till hur delar, broderiparterren och labyrinten, av Drottningholms Slottspark skulle kunna återställas till ursprungsskicket med smärre förändringar med tanke på skötsel. Detta för att i sin tur skapa ett större historiskt värde i parken.Arbetet utgår ifrån ritningar och litteratur som skrivits om parken och parkens utseende samt litteratur som nämner de som ritat parkens olika delar. För att göra den här studien och skapa nya ritningar till Drottningholms Slottsparks utvalda delar behövde jag först ta reda på hur de olika platserna sett ut genom tiderna och jämföra detta med hur de ser ut idag.Efter den här processen har fyra slutprodukter framställts, tre ritningar över broderiparterren och en över labyrinten. Dessa är förslag till mönster för de utvalda platserna samt växtförslag till dessa.Jag hoppas att mina idéritningar ska kunna vara till hjälp om dessa delar skulle återskapas på DrottningholmsSlottspark.  Även om mina ritningar inte skulle användas om broderiparterren och labyrinten skulle återskapas så skulle det här arbetet kunna vara till hjälp genom information om vilka kartor som skulle vara lämpliga att använda sig av.Men jag hoppas att Drottningholmsslottsförvaltning kommer välja att anlägga broderimönstret och labyrinten i sinom tid, för jag tror att broderiparterrmönstret och labyrinten skulle tillföra mycket till parken om de återskapades..

Målet med detta arbete är att ge en bild av hur Hovdala Slottspark har utvecklats genom åren och hur det ser ut idag. Syftet är att det ska kunna fungera som ett underlag till en vårdplan eller som en del i ett framtida utvecklingsförslag för parken. För att nå detta mål har jag använt mig av litteraturstudier och studier av gamla kartor och målningar. Hovdala slott ligger i nordöstra Skåne vid Finjasjön. Slottet har anor från medeltiden och består av ett flertal byggnader.

Målet med detta arbete är att ge en bild av hur Hovdala Slottspark har utvecklats genom åren och hur det ser ut idag. Syftet är att det ska kunna fungera som ett underlag till en vårdplan eller som en del i ett framtida utvecklingsförslag för parken. För att nå detta mål har jag använt mig av litteraturstudier och studier av gamla kartor och målningar. Hovdala slott ligger i nordöstra Skåne vid Finjasjön. Slottet har anor från medeltiden och består av ett flertal byggnader.

Det här kandidatarbetet handlar om Barsebäcks gods och dess parks historia. Godset har en historia som sträcker sig ända tillbaka på 1400-talet och kom i familjen Hamiltons ägor år 1743, köparen var Gustaf David Hamilton. Parken har haft en hel del skepnader under århundradena som speglar dess historiska storhet. Fram till år 1889 hade parken lindalléer, vallgravar och bestod av parterrer. Men år 1889 gjordes parken om till den stil som kallas ?Engelsk lustpark ? och det var även under denna tid som slottet byggdes om. Jag har sammanställt de ritningar och texter av bland annat Burman- Fischer, Barfod, Carl Hårleman, Adolf Fredrik Barnekow och Carl von Linne, för att få ett historiskt perspektiv över godset. Man ser tydligt att alla har haft sin egen syn på godset samt egna förslag på hur man skulle ha kunnat förbättra det. Den Engelska lustparken tog sin form i England i början på 1700-talet och spred sig över Europa och nådde Sverige på 1800-talet.

The park at Svaneholm is a place, the history of which is very little known today and the needfor better knowledge has been the cause of this investigation. The essay is primarily limited tothe time from late 17th century up to the end of the 18th century and takes stand on profoundinvestigations in accessible map-and archive material. The results presented show a manorhill, which during the course of a hundred years was subject to several changes and in bigparts consisted in other than park/garden.Burman related to the manor hill containing a cowshed, a large dam and a parterre garden isix quarters and it is plausible to think, that this establishment generally was built as producedon the plate.In the 18th century the construction is being changed, they go on building at the cowshed andin 1707 there are totally 268 livestock on the farm. In 1723 the garden is represented in amuch bigger scale than on the plate from the 1680:s, but it is not possible to tell, whether it isnew or not.Parts of the parterre garden is remaining during the whole of the 18th century, for the leastuntil it is being squared, but on two of the squares there was built a riding-groundMoreover the cowshed burnt down and was only partially reconstructed.The image given by the archive material is at the same time variegated. The inventory list ongarden tools from 1726 gives an image of gardening more directed to growing and pathshuffling, while the possibilities of keeping the parterres were fewer (e.g.

Då jag under min utbildning stött på buxbom som art och har trädgårdsdesign som inriktning så kändes det helt rätt att ta upp dessa häckar som ett strålande exempel på hållbar trädgårdsdesign. Inte bara jag och ca 10 000 besökare blir imponerade av dessa utan redan 1749 då Linné genomförde sin berömda Skånska resa blev han så överväldigad att han skrev:Buxbomshäcken sågs här i trädgården så präktig, att jag aldrig sett den härligare, så vida jag någonsin rest, och kan han väl räknas för ett av Sveriges sällsamma ting, som giver det tydeligaste prov av Skånes härliga klimat. Han var klippt av Buxus arborescens, 3 alnar hög och 3 alnar bred, alltså i fyrkant, men mycket lång och var dessutan så tät, att icke den minsta öppning fanns därpå. Buxbomen kom troligtvis i början på 1500-talet till Norden och 100 år senare tros de första häckarna blivit planterade på godset i samband med att det nuvarande slottet byggdes. De renässansvindar som då blåste knöt samman växtmaterialet med den plats och det utryck som häckarna fick.Alla anläggningar av denna kaliber har på ett eller annat sätt stött på problemet med kostsam skötsel.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva ett tillvägagångssätt för att hantera den alltmer utbredda sjukdomen kastanjeblödarsjuka. Kastanjeblödarsjuka är en relativt ny sjukdom som drabbar hästkastanjer, Aesculus hippocastanum. Den upptäcktes i Holland så sent som år 2002 och nyligen har även Sverige drabbats. Sjukdomen orsakas av bakterien Pseudomonas syringae pv. aesculi. I många europeiska parker och alléer har blödande hästkastanjer blivit ett stort problem men även platser i vårt närområde har drabbats, som t.ex.