The occurrence and degree of osteochondrosis was studied in 64 pigs raised in conventional systems (45) or organically according to KRAVs principles (19). In this blind study the growth plates of distal radius and ulna were examined macroscopically and radiologically searching for pathological lesions. One significant difference was shown in this study. Conventionally raised pigs diagnosed with osteochondrosis had more severe lesions in the distal growth plate of radius and ulna than the corresponding group of pigs raised organically. No significant difference was shown between the groups when all pigs were included. .

The study concerns the unloading of pigs at the slaughter house, both from the pigs view and from the transporters view. The study has been carried out at the slaughter house (SLP) in Helsingborg, Sweden. It includes a questionnaire to all transporters (65 % response) and a direct observation of the unloading. The transporters handling of the pigs, their use of different equipment and the response of the pigs has been studied. The pigs behaviour at unloading and their reactions to environmental factors has also been studied.

Hos grisar finner man flera stereotypiska beteenden, som rörbitning och svansbitning. Dessa beteenden är relativt vanliga hos grisar. En miljöberikning definieras som förbättring av ett djurs välfärd, både psykologisk och fysiologiskt, genom förändringar hos djurets omgivning.Denna studie har undersökt om miljöberikningar kan minska stereotypiska beteenden hos grisar. De två olika miljöberikningar som har använts är en jutesäck fylld med halm och en Jolly Ball?.

Soybean meal from South America is the most common protein feed used for animal production in Sweden. Production of soybean has negative effects on the environment and the transports from South America to Sweden causes considerable CO2 emissions. Therefore it is a growing interest in locally produced protein feed in Sweden. Protein feeds that are possible to grow in Sweden are rapeseed, peas, faba beans and lupins. Those are adapted to the Nordic climate and are perfect to grow in cereal rotations.

Svansbitning är ett stort problem i Slaktsvinsproduktionen ur såväl djurvälfärdsmässig som ekonomisk synvinkel. Etiologin bakom problemet anses vara multifaktoriell och är ej helt utredd. Man kan dela in faktorerna i interna riskfaktorer och externa riskfaktorer. De interna riskfaktorerna avser genetiska egenskaper med avseende på ras och härstamning, beteende, rangordning, kön, exteriör, vikt, ålder och allmän hälsostatus. De externa riskfaktorerna avser faktorer i miljön, som beläggningsgrad, möjlighet att böka, berikning i miljön, strömaterial, temperatur, ventilation, ljus, säsong på året, boxens utformning, utfodringssystem och fodrets sammansättning. Detta är en retrospektiv studie där prevalensen svansbitningar i en Slaktsvinsbesättning har jämförts före och efter en ändring i utfodringsrutiner.

Sedan tidigare har det inte funnits någon jämförelse mellan tillverkarna och vad det är som ingår i en blötutfodring. Tillverkarna har egna idéer om hur blötutfodringen skall vara uppbyggd och fungera. Det leder till skillnader mellan tillverkarna, vilka är intressanta att känna till vid investering av en blötutfodringsanläggning. I denna studie jämförs Big Dutchman, Datamix, ACO Funki A/S och Weda med varandra, dels genom intervjuer med återförsäljare från varje tillverkare, dels genom en enkätstudie bland grisproducenter som har blötutfodringar från ovanstående tillverkare. Cirka åtta grisproducenter från varje tillverkare har svarat på intervjun.

Sveriges grisproduktion står idag inför en omstrukturering inom slakteribranschen. En försämrad lönsamhet och svårigheter att få avsättning för det kött som slaktas har lett till att ett av de större slakterierna inom grissektorn har valt att stänga. Detta har i sin tur medfört att de slakterier som finns i Sverige idag inte har kapacitet att ta emot alla grisar som produceras, så dessa djur får istället transporteras vidare till Tyskland för att slaktas till ett lägre avräkningspris. På grund av den hårdnande situationen för dagens grisproducenter är denna studies syfte att jämföra och belysa hur skillnaderna i produktionssystem påverkar den ekonomiskt optimala slaktvikten. Genom att upprätta två optimeringsmodeller baserade på dagens förutsättningar, samt data från försök vid Sveriges Lantbruksuniversitets försöksgård Lövsta, har det varit möjligt at få fram ett resultat för både ett integrerat produktionssystem och ett specialiserat produktionssystem. Med specialiserad produktion menas i detta fall producenter som köper smågrisar på förmedling.

The purpose of this examination work was to make a general description about drying and storage of grain, and a case study with a comparison between brought and home-made feed. The case study was made on the farm Solhem in Hörby, a farm that produces 3870 pigs for slaughter a year. In this project three alternatives have been compared, 1st alternative: own produced grain approx. 400 ton + wet grain 415 ton purchased during fall, 2nd alternative: own produced grain approx. 400 ton + dry grain 415 ton purchased during winter, 3rd alternative: bought feed 815 ton purchased continuously during the year. Considering the price information provided to me the 1st alternative gave the cheapest feed..

Certifiering av den Svenska grisproduktionen har sedan 2010 varit ett krav från slakterinäringen i Sverige. Certifieringen ska säkerställa en god djurvälfärd ute på grisgårdarna. Sigill Kvalitetssystem AB är idag ägare till bland annat standarden IP SIGILL GRIS samt grundcertifiering gris. Standarderna revideras med jämna mellanrum för att bland annat inkludera nya forskningsrön. År 2011 infördes djur-baserade mått inom standarderna för gris, dvs.

Gården som jag har genomfört det här projektet på är Klevs Gård i Bohuslän. Gården har idag en djurproduktion med Slaktsvin och värphöns samt en växtodling. Från djuren produceras knappt 2000 m3 gödsel om året och växtodlingen omfattar 250 hektar. Man har på senare år funderat på att bygga en biogasanläggning som skall köras på djurens gödsel och på vallensilage. Den stora mängd rötrest som då blir måste ju transporteras och spridas på något sätt.

ABSTRACTChlamydia and Chlamydophila are species of a family of bacteria (Chlamydiaceae) that cause a range of diseases, including conjunctivitis, in a variety of animals including pigs and humans. Some species cause zoonotic disease. This study examined the occurrence of Chlamydiaceae in samples taken from the lower eyelid conjunctiva in pigs with and without conjunctivitis. The study was initiated based on a herd investigation aimed to examine the experienced increase of conjunctivitis in some finisher herds. This study was conducted as a case-control study, by collecting samples from 62 case pigs (16-26 weeks old) and an equal number of controls, from three herds in Uppland, Sweden.

Pigs are often mentioned as relatively intelligent animals when compared to other nonhuman species. Despite this knowledge, the vast majority of pigs are kept under conditions that lack opportunities to satisfy their cognitive needs. Therefore, a need to evaluate the present scientific studies about pig cognition was acknowledged, in order to evaluate to what extent the knowledge is applied in the husbandry of finishing pigs. If a considerable lack of application was determined, suggestions about how to use the obtained information to improve pig welfare were also to be made. A synthesis of the present literature was made, and it could be concluded that a considerable amount of studies had been carried out in the present area. The pigs of today appear to have the same behavioural and cognitive needs as their ancestor, the wild boar.

Fotröta hos får orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av världen. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en känd sjukdom i hundratals år men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. När klövspaltens hud blir skadad eller utsätts för långvarig fukt kan den invaderas av jord- och träck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör även för andra bakterier, inklusive D.