I Sverige idag är normen att man ska äta kött. Om man blir bortbjuden och är vegetarian, vegan eller något annat som innebär att man inte äter alla sorters djur, förutsätts det vanligen att man som gäst meddelar denna specialkost i förväg på samma sätt som man förväntas informera om eventuella allergier. Många vet inte hur den mat som vi äter blir till, trots att det enligt skolans läroplan ingår vissa grundläggande kunskaper om kost. Man ska veta hur bröd bakas, principen för hur växter planteras och skördas och hur en fläskkotlett ska stekas. Men inte någonstans i grundskolans undervisning, varken på hemkunskapen, naturkunskapen eller i något annat ämne får man veta hur kött blir till.

Denna uppsats handlar om religiös slakt och hur etiskt försvarbara den judiska kosherslakten och den muslimska halalslakten är, detta utifrån ett människorättsperspektiv i jämförelse med ett djurrättsperspektiv. Uppsatsen utgår till stor del utifrån författaren Martha C Nussbaums teorier kring människors rättigheter och djurs rättigheter, där hon i båda ämnena tar upp ?the capability approach?, som handlar om vad varje människa och djur som ett minimum, för vad ett värdigt liv kräver, har rätt till. I uppsatsen finns även avsnitt om kosher- respektive halalslakt samt ett kapitel om jordbruksverkets syn på konventionell slakt och dess innebörd men också deras syn på kosher- och halalslaktI analysen, analyseras de olika delarna för att försöka hitta svar på min frågeställning. Analysen inleds med ett människoperspektiv utifrån, ?the capabilities approach?, där jag analyserar konsekvensen av ett förbud mot kosher- och halalslakt.

Det finns ett ökat intresse för djurvälfärdsfrågor i samhället, vilket ställer krav på beslutsfattare att ta hänsyn till detta i sina beslut. Riskbedömning är ett verktyg som kan användas för att hjälpa beslutsfattare att sätta upp riktlinjer baserade på vetenskap. Samtidigt med det ökade intresset för djurvälfärd har småskaliga slakterier blivit alltmer populärt och de senaste åren har flera nya slakterier startats. Trots det stora intresset för både småskalig slakt och djurvälfärd är forskning utförd inom dessa båda områden mycket begränsad.Syftet med detta projekt var att göra en riskbedömning av djurvälfärd inom småskalig slakt. Projektet skulle beskriva vilka riskfaktorer som djur, vilka slaktas på småskaliga gårdsslakterier, exponeras för och i vilken utsträckning exponeringen sker.