Luftvägssjukdomar är ett av de största hälsoproblemen bland dagens Slaktgrisar. Problemet har ökat i takt med att besättningsstorlekarna och därmed smittrycket har ökat. Spolmask i närvaro av en ett annat smittämne som till exempel Mycoplasma hypneumoniae kan orsaka luftvägssjukdomar. Spolmask är en av de vanligast förekommande parasiterna hos gris och orsakar bland annat skador på grisens lungor. Det är ett problem bland såväl konventionella som ekologiska Slaktgrisar.

The aims with the project were to investigate how forage consumption affect production and pigs behaviour around the feeding. This degree project was designed to follow 48 growing/finishing Hampshire*Yorkshire pigs, from 30-110 kg live weight, fed diets with or without 20 % forage inclusion. The pigs were divided in three groups due to dietary treatment. In the first group the pigs were fed 20 % of the energy in the feed ration by long grass/clover silage (LE) and the remaining 80 % by a cereal concentrate. Group two was fed chopped grass/clover silage mixed with cereal concentrate (HE) in the same amounts as LE.

This literature study deals with the pig industry and how group size and available floor area affects the animal welfare and the production results. It shows that both the pigs? welfare and production result can be affected negatively if the environment seems stressful for the pigs, and if they are housed in a narrow area. If the pigs are being exposed to either physiological or psychological stress factors their immune system can be decreased and the growth can be impaired. Influence by the social status of the pigs is also reviewed.

At present, the Swedish pig industry is in transition. Prices have been low, but feed prices have increased. Therefore, many pig producers have stopped their production. Producers that lack an integrated production may contract piglet?s producers, or may use the mediation services that slaughterhouses provide.

Svensk lagstiftning förutsätter att livsmedelsproducenterna är tillräckligt kunniga för att se till att miljön främjar djurens hälsa och att möjlighet att bete sig naturligt ges. Samtidigt så finns det inget som reglerar vilken bakgrund eller utbildning producenterna ska ha för att säkerställa nödvändig kunskap. Det finns nationella förslag på att införa krav på utbildning inom det aktuella djurslaget för producenter som håller djur för livsmedelsproduktion. Internationellt så arbetar även EU-kommissionen med att öka kunskaperna generellt hos alla producenter inom EU. Vilken kunskap behövs och vilken kunskap finns idag hos livsmedelsproducenterna i Sverige? Då lagstiftningen reglerar att alla djur, som hålls i fångenskap, ska ges möjlighet till naturligt beteende så borde det vara nödvändigt att ha kunskap om naturligt beteende.

För att möta efterfrågan och konkurrensen måste det svenska jordbruket utvecklas som industri, mot större och mer rationellt organiserade enheter med inriktningen på hur man kan effektivisera för att gå med ekonomisk vinning. Konsekvenserna av detta är att djuren drabbas då deras miljö blir mer industriell. Grisarna blir understimulerade av den begränsade omgivningen eftersom deras naturliga beteenden inte alltid kan tillgodoses, vilket i sin tur kan leda till stereotypa och framförallt avvikande beteenden. Svenska grisar har det i många avseenden bättre än andra grisar inom och utanför EU och detta avspeglar sig bl.a. i 30-50 % större utrymme och mer fast golv, tillgång till strömaterial och därmed också större möjlighet att uttrycka sina naturliga beteenden. Men innebär ?bättre? att det är ?bra nog? eller finns det mer vi kan göra för att öka välfärden och även välmåendet för våra grisar? Berikning minskar oftast djurens sysselsättningsbrist och minskar i de flesta fall oönskade beteenden.

SAMMANFATTNING Uppskattningsvis transporteras 171 miljoner grisar inom EU varje år, varav ca 3,5 miljoner i Sverige. Grisarna kommer, under hela förloppet från förflyttningen från box i stallet till bedövningen i slakteriet, att utsättas för stressande moment. Orsakerna är bland annat omgrupperingar, nya miljöer, vibrationer i bilen samt, speciellt under sommaren, värmestress. Temperaturen i djurtransportbilen är en nyckelfaktor som dessutom kan förstärka effekten av andra stressorer. Lastning i höga temperaturer ökar risken för värmestress. Värmestress innebär att djuren får allt svårare att avge sin värme. Även den relativa luftfuktigheten har betydelse, framförallt vid temperaturer över 30°C. Det är ventilationen i transportbilen som ska transportera bort värme och fukt från bilen.