Studiens övergripande syfte är att undersöka hur Skolproblem och elevens aktörsroll gestaltas med hjälp av olika språkliga mönster i rapporter från skolinspektionen i en kommun. Undersökningen är upplagd som en fallstudiedesign, där den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism. Empirin består av 33 skolrapporter från utbildningsinspektionen genomförda under 2005 i en kommun. Varje rapport omfattar ca 10 sidor, en sammanfattande beskrivning och en mer ingående redogörelse av den enskilda skolan. I studien genomfördes två kvalitativa textanalyser: en tematisk innehållsanalys av rapporternas sammanfattning och en narrativ analys av den mer ingående beskrivningen av skolan. Innehållsanalysen visade att Skolproblemet gestaltades implicit eller explicit inom ramen för följande teman: måluppfyllelse, undervisning, samverkan, organisation och skolmiljö.

Abstrakt Jakobsson, Johan (2014). ?Du och jag, Alfred? ? Elevassistenten som specialpedagogisk insats och fenomen (Student Assistant ? as a Pedagogical Action and Educational Idea). Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Bakgrund Elevassistenten som insats för elever i behov av särskilt stöd inom gymnasieskolan har ökat drastiskt. Det är ett komplext pedagogiskt fenomen som förväntas svara mot mångfacetterade problembeskrivningar. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra elevassistenten som specialpedagogisk insats och lyfta fram de pedagogiska idéer som ligger bakom fenomenet.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. På individuella program (IV) är siffran 85 procent. För att kartlägga skolsituationen för en elevgrupp på IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en självskattning av upplevd psykisk hälsa. Huvuddelen av eleverna presterade på en ojämn kognitiv nivå, inom normalvariationen.

Denna uppsats syftar till att belysa hur elever som går första året på gymnasiet ser tillbaka på sin grundskoletid. Jag vill veta hur de tänker med avseende på de stödinsatser som varit aktuella för dem, samt deras egen medverkan när man arrangerat dessa stödinsatser. Jag har tagit del av och presenterar en översikt över forskning och litteratur angående åtgärdsprogram samt hur man skiljer elever som är i behov av särskilt stöd från dem som inte är det. Jag har genomfört intervjuer för att få reda på hur ungdomar på gymnasiet tänker kring sina skolsvårigheter och hur man arbetat med att ta fram lämpliga åtgärder samt hur de tycker att stödinsatserna påverkat deras skolresultat. Undersökningen pekar på att eleverna inte har en stor egen drivkraft att vara aktiv när man skall arbeta fram åtgärder. Om man bjuds in är det ändå inte säkert att man deltar. Studien visar även att eleverna i stor utsträckning är väldigt tacksamma för att de fått stödundervisning.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. På individuella program (IV) är siffran 85 procent. För att kartlägga skolsituationen för en elevgrupp på IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en självskattning av upplevd psykisk hälsa. Huvuddelen av eleverna presterade på en ojämn kognitiv nivå, inom normalvariationen.

The individual educational plan (IEP) is a document used in Swedish schools. The purpose of the document is to help and support students who have difficulties in their schoolwork in various ways. In my experience, the student does not always understand the importance of establishing an IEP as a support and help at school. In this study I try to understand the students? experience of its relevance and purpose and the impact which can be achieved by an IEP.

Konventioner, lagtexter och inte minst läroplaner uttalar den rätt varje elev har för att känna sig trygg i skolan. Ändå är mobbning ett vanligt förekommande Skolproblem. En av sju elever är inblandade i mobbning antingen som offer eller som mobbare. Vårt syfte med studien är att få ökad kunskap om handlingsplaner och även se vad de belyser då det gäller arbetet mot kränkande behandling, med fokus på mobbning. Vi vill få vetskap om hur skolors handlingsplaner tar form och vilka som involveras.

?De glömda barnen? är ett begrepp som kommer från Margret Cork (1994) som gjorde en studie av barn till alkoholmissbrukare som publicerades på 1970-talet. Hon menade att barnen var glömda av föräldrarna, omgivningen, missbrukarvården och forskningen. Föräldrarna hade fullt upp med alkoholen. Omgivningen visste inte mycket om situationen, då alkoholmissbruk hör samman med skam och att hela familjen försöker dölja och förneka alkoholberoendet.

Mobbning är ett ökat problem bland barn och ungdomar. Under år 2010 ökade anmälningarna till skolinspektionen med 47 % från föregående år. Enligt Barnombudsmannen är det viktigt att inte bara se det som ett Skolproblem utan också som ett samhällsproblem. I ett tidigare arbete om mobbning på Sveriges ridskolor visar resultatet att mobbning förekommer på mer än hälften av ridskolorna.Syftet med vår studie var att ta reda på hur sex verksamhetsansvariga ridskolechefer med ridlärarutbildning, ser på fenomenet mobbning. Studien hade tre frågeställningar, Vad har ridlärare för erfarenheter kring mobbning på ridskola? Vad är mobbning enligt ridlärarna? Finns det någon plan för åtgärder eller förebyggande arbete mot mobbning?Studien var av kvalitativ karaktär.

Sammanfattning Fridvall, Maria (2010) ADHD i grundskolan Fem klienters berättelser om sin skoltid Denna studier handlar om fem klienters upplevelser av sin egen tid i grundskolan. Gemensamt för intervjupersonerna är att de har fått diagnosen ADHD och att de, under intervjutillfället, befanns sig inom Kriminalvårdens regi, de var placerade på en anstalt. Studient undersök hur skolgången har upplevts av några unga män med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar som de har upplevt som positiva respektive negativa. Syftet med denna undersökning är, att utifrån några klienters egna berättelser om sin skolgång, försöka finna gemensamma drag, gemensamma mönster som vi pedagoger kan lära oss av och utveckla i vår egen undervisning och vårt eget bemötande av våra elever med diagnosen ADHD. Den första delen av uppsatsen består av en kunskapsgenomgång om diagnosen ADHD samt en metoddel. I den andra delen av uppsatsen redovisas resultat/analysen samt sammanfattning/diskussion. Metoden jag valt att arbeta efter är en delad förståelse-modell, med inriktning mot den narrativa intervjumetoden. Jag har valt att undersöka hur skolgången har upplevts av unga män med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar inom skolan som upplevts som positivt/negativt.

Detta uppsatsarbete har syftat till att undersöka hur familjers möten med skolan sett ut och familjernas upplevelser av dessa möten. Mötena har utspelat sig under barnens grundskoleperiod år 1-9. De har delgivit sina minnesbilder av inte bara ett möte, utan av långa serier möten, som sträcker sig över tid och som tillsammans bildar en process. För att få en uppfattning om detta skeende har jag följt följande teman och frågeställningar under arbetets gång:? Vem tar initiativet till mötet skola ? familj?? Vad avhandlas på dessa möten ? innehållsmässigt?? Hur uppfattar familjen skolans agerande och sitt eget deltagande?? Vad i resulterar mötena?? Hur sker problemlösningen och hur ser åtgärderna ut?? Vilka konsekvenser får problemlösningarna för elevens skolgång?Familjerna som ingår i studien har eller har haft sina barn placerade på en resursenhet, en extern enhet utanför den ordinarie grundskolan.

ABSTRAKT Persson, Emely & Trägårdh, Cecilia (2014). Språktest ? ett nödvändigt ont eller ett värdefullt lärverktyg? (Language test ? a necessary evil or a valuable teaching tool?). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syfte och frågeställningar Vårt övergripande syfte är att undersöka lärares syn på att testa elever i behov av stöd, elevernas upplevelse av att bli testade samt hur testanvändning kvalificerar sig i ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv. Våra frågeställningar är: Finns det något samband mellan förekomsten av professionellt lärande mellan lärare och sättet på vilket lärare väljer att kartlägga elever i behov av stöd? Ger testresultat den information man behöver för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd? Hur väljs tester ut? Hur används resultatet i det fortsatta lärandet? Kan det uppstå några etiska problem i samband med testning och i så fall vilka? Teoretisk förankring Vi kommer att utgå från ett sociokulturellt perspektiv, i vilket språkets roll är av stor vikt vid lärande och utveckling.