I dagsläget finns en problematik i att verksamhetenssyn på Skolhusens utformning och deras inredning inte alltid når fram till arkitekten som har till uppgift att utforma ett Skolhus. Därav undersöker detta examensarbete pedagogernas syn på Skolhusens utformning och inredning, med avsikt att föra dessa två parter samman i ett gemensamt underlag om hur Skolhus kan utformas på bästa sätt. Ur resultatet går att utläsa att pedagogerna är entydiga i många frågor som rör utformningen av Skolhus. Trots detta visar den utförda fältstudien i undersökningen på att Skolhusen inte ser ut så idag..

Ett förslag på ny skola i Annedalsparken i Mariehäll, Stockholm.Parkskolan består av en låg byggnadskomposition med tre skilda byggnader i en gemensam form, men med egna anspråk på den inre gård var och en av byggnaderna omfamnar. Skolan är belägen i Mariehäll i kanten av Annedalsparken. Byggnaderna är uppförda i trä och relaterar med sina fasader och sin form till kullen, träden och parken. Den sluter in och öppnar upp på samma gång och ger en trygg, men stimulerande miljö för unga Mariehällsbor att utforska. Med sina kulturcentrumlokaler erbjuder även skolan aktiviteter för alla åldrar över stora delar av dygnet alla dagar veckan.

Detta examensarbete undersöker elevers och lärares syn på skolans fysiska miljö och dess betydelse för lärande. Undersökningen sker på två gymnasieskolor i en och samma stad i Skåne, den ena skolan är en kommunal skola och den andra skolan är en friskola. Syftet med studien är dels att studera hur elever och lärare på gymnasiet förhåller sig till skolans fysiska miljö och vad de har för tankar om hur denna miljö påverkar lärandet, dels att försöka se om det finns några skillnader eller likheter i resonemanget på de två skolorna. Frågeställningar angående upplevelse av fysisk skolmiljö, påverkansmöjligheter samt medel för att ändra den fysiska miljön formuleras. Till detta kopplas en teori angående möjligheter till aktivitet och kreativitet i klassrummet. Resultatet av undersökningen visar att friskolans elever och lärare trivs bättre med skolans fysiska miljö, upplever att de kan påverka miljön mer samt är mer nöjda med utrymmena på skolan än vad den kommunala skolans elever och lärare är.