Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram både i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgår i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Syftet med den här studien är att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina Skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framträder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgångspunkt vilken studerar individers perspektiv på sin inre värld.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur elever med diagnosen ADHD beskriver lärmiljön, bemötande och åtgärder under sin skoltid. Avsikten är att få en ökad förståelse för dessa elevers Skolerfarenheter. Denna studie bygger på öppna intervjuer med tre elever med diagnosen ADHD, som har genomgått grundskolan.Resultatet visar att respondenterna har en god kunskap om hur de vill ha sin undervisning. De har mött lärare som inte förstått dem och inte heller haft någon kunskap om innebörden av att ha diagnosen ADHD. Respondenterna beskriver även lärare som med sitt bemötande och sina kunskaper underlättat för dem under deras skoltid.

Det övergripande syftet med denna studie är att beskriva och tolka hur elever på ett introdukt-ionsprogram ser på sitt eget lärande och på sig själva som lärande individer relaterat till tidi-gare Skolerfarenheter. Studien är kvalitativ och har en livsvärldsfenomenologisk ansats. Livsvärlden är den värld vi är involverade och lever i. Våra livsvärldar görs synlig genom våra handlingar och berättelser. Livsvärlden uppstår i mötet med omvärlden och detta sker alltid i en bestämd kulturell och social kontext, i vilken människan bär med sig sina tidigare erfarenheter, sina horisonter, vilka ger de ramar och begränsningar för hur vi uppfattar och erfar nya fenomen.

Syfte och frågeställningarDenna studie syftar till att undersöka varför föräldrar väljer Montessoriförskolan åt sina barn. Studiens fokus riktas mot föräldrarnas sociala bakgrund samt deras egna Skolerfarenheter. För att uppnå detta syfte ska författarna besvara följande frågeställningar:Varför väljer föräldrar Montessoriförskolan?Vilka egna Skolerfarenheter har föräldrarna?Metod I denna studie har författarna intervjuat sju föräldrar på tre olika Montessoriförskolor. Respondentgruppen bestod av fem föräldrar från Stockholms innerstad och två föräldrar från en förort norr om Stockholm.Resultat Resultatet från studien visar att många av föräldrarna väljer Montessoriförskolan till sina barn då dessa skolor använder sig utav välutbildade pedagoger, har en hög grad av självständighet och har ett gott rykte. Samtliga föräldrar som deltagit i studien har en akademisk utbildning och majoriteten av föräldrarna anser sig tillhöra medelklassen.SlutsatsFörfattarna har kommit fram till att synen på eleven inom Montessoripedagogiken är det som tilltalar föräldrarna att välja en Montessoriförskola till sina barn.

Syfte: Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för vilka Skolerfarenheter fem ele-ver med dyslexidiagnos i årskurs 6 har, samt vilken betydelse deras läs- och skrivsvårigheter har för elevernas självbild och identitet. Studien belyser också ett framtidsperspektiv. Vilka tankar har eleverna inför den kommande högstadieperioden?De problemfrågor studien försöker besvara är:o Vilka Skolerfarenheter har eleverna?o Hur visar elevernas utsagor att deras självbild och identitet såg ut under låg- och mellanstadiet?o Hur ser sambandet ut mellan elevernas Skolerfarenheter och självbild och identitet ut?o Vad innebär en dyslexi-diagnos för eleverna och vilken betydelse har den för elevernas självbild och identitet?o Hur ser eleverna på sin framtida högstadieperiod?Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är den symboliska interaktionismen, vilken hjälper oss att förstå skeenden i den sociala verkligheten. Att interagera med språk innebär både det verbala som det icke verbala språket.

I arbetet med denna studie har jag genom intervjuer och enkäter undersökt vad utlandsfödda personer som har barn i den svenska skolan, har för erfarenheter och åsikter om utvecklingssamtal, både i hemlandet och härifrån Sverige. Intervjupersonerna har bland annat tillfrågats om huruvida de har varit med om utvecklingssamtal under sin egen studietid i hemlandet. De har också tillfrågats om vad de har för tankar kring de utvecklingssamtal de varit med om under sina barns studietid och vad de har för syn på den svenska skolan. Resultatet blev övervägande positivt, även om vissa hade en del negativa erfarenheter. Intervjupersonerna har vidare tillfrågats om sin syn på den svenska skolan..

SammanfattningStudien syfte är att undersöka hur en elev som har haft stödinsatser från socialtjänsten har upplevt sin skolgång. Utifrån mitt syfte har jag utgått från frågeställningarna: Hur beskriver informanten de omständigheter/faktorer som har påverkat hennes självbild/lärandeidentitet i skolåldern? Vilken bild av skolan som en plats för lärande/social arena träder fram i elevens berättelse och vad blir dess eventuella betydelse för utformningen av en pedagogisk praktik?Studiens teoretiska ansats är socialkonstruktionism och stämplingsteori. Genom den teoretiska ansatsen har jag kunnat undersöka hur en människa formar sin identitet och självbild i förhållande till samhället och i relationer med andra människor.Som metod användes livshistorieintervjun eftersom jag ville ta del av vad en elev har för någon förståelse av sig själv och den sociala värld den lever i. Elevens berättande har varit i fokus, men berättelsen kan också ses som samproducerad eftersom den har växt fram i dialog mellan mig som intervjuare och min informant.Mitt resultat visar att relationer med lärare, andra vuxna i skolan och klasskamrater spelar stor roll för hur en elev i samhällsvård formar sin identitet och sin bild av sig själv både i sociala situationer och i den pedagogiska praktiken.

Abstract Syftet med denna studie är att reflektera över en elevs övergång från förberedelseklass till en undervisningsmiljö vars pedagogiska utgångspunkt inte ligger på språkutveckling. Målet med undersökningen är att föra en diskussion om hur elevens förförståelse för ord och begrepp inom det svenska språket påverkar hennes kunskapsinhämtning inom de samhällsorienterade ämnena. Empirin bygger på åtta observationstillfällen samt tre tillfällen där jag fick möjlighet att studera informantens lexikala färdigheter genom samtal på tu man hand. Resultatet av undersökningen visar att informanten saknar stora delar av de ord och begrepp som krävs för att hon ska kunna följa undervisningen. Detta beror bland annat på att hon möts av en bristande insyn i hennes förförståelse för ämnet och hennes tidigare Skolerfarenheter.

Föreliggande studie bygger på ett estetiskt-praktiskt arbete inom en språkteoretisk kontext. Studien utförs på en skola för nyanlända elever i åldrarna 13-18. Syftet är att utforska mötet mellan bild- och dramapedagogik och nyanlända elevers kommunikation och språkutveckling. Inom både bild- och dramapedagogik är språk närvarande utifrån ett vidgat sätt att betrakta språk. För att nå syftet har ett bild- och dramapedagogiskt arbete disponerats över två veckor med en grupp om sju nyanlända elever, vilka samtliga har bristande eller inga Skolerfarenheter med sig.

Det opraktiska är det enda praktiska i längden syftar till att ge en bild av vad och hur lärare tänker kring lärande i allmänhet och sitt eget lärande i synnerhet. Utgångspunkten för undersökningen var en uppdragsutbildning i form av en 10-poängskurs, i vilken 134 lärare deltagit. Med hjälp av en enkät, som besvarades av 123 av dessa och sju samtal i lika många pargrupper, skapades ett material, som här presenteras som en tematisk berättelse. Lärarna utgår från sin vardag och sin undervisning och exemplifierar sina tankar om lärande och sina pedagogiska credon med utförliga exempel eller berättelser. De ser att de finns i en lärande organisation, i vilket arbetslaget utgör både möjligheter och hinder.

Syftet med studien är att analysera hur nyanlända elever integreras i den svenska skolan och att undersöka vilka arbetsformer lärare i förberedelseklass, och lärare som arbetar med svenska som andraspråk använder sig av i utbildningen av nyanlända elever. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem lärare på tre skolor i två olika kommuner i södra Sverige. Under intervjuerna låg fokus på vilka arbetssätt lärare använder sig av, gällande två viktiga komponenter i integrationsarbetet: mottagningen och undervisningen. Eftersom undersökningsgruppen är relativt liten så ger det enbart en insikt i hur arbetet kan se ut, men då likheterna är uppenbara så antyder det att samma arbetssätt förekommer på andra skolor. Resultaten visar att mottagningen sköttes på liknande sätt på alla undersökta skolor, det vill säga, deltagande vid första mötet med eleven var det samma, och kartläggningen påbörjades omgående.

I förberedelseklasser går elever som helt saknar eller har mycket begränsade kunskaper i svenska språket och därför behöver intensiv träning i detta. Dessa elever är oftast nyanlända i Sverige och kan ibland helt sakna tidigare Skolerfarenheter. Syftet med vår studie har varit att undersöka lärares syn på nyanlända elevers behov, samt hur de arbetar för att bemöta dessa. Genom att besöka två olika förberedelseklasser har vi observerat arbetet och intervjuat lärarna om deras verksamhet. Vi beskriver lärarnas tankar om elevernas behov och hur de i den dagliga verksamheten arbetar för att bemöta dessa.

Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram både i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgår i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Syftet med den här studien är att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina Skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framträder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgångspunkt vilken studerar individers perspektiv på sin inre värld.

Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram både i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgår i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Syftet med den här studien är att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina Skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framträder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgångspunkt vilken studerar individers perspektiv på sin inre värld.

Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram både i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgår i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Syftet med den här studien är att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina Skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framträder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgångspunkt vilken studerar individers perspektiv på sin inre värld.