Interdisciplinärt arbete, SIS133 15 hpSvenska som andraspråkVT 2015Handledare: Julia Prentice.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad sfi-lärare identifierar som specialpedagogiska behov och resurser i sin verksamhet. Studien grundar sig på intervjuer med sex sfi-lärare i tre kommuner. Informanterna, som alla arbetar med kursdeltagare med kort eller ingen Skolbakgrund blev tillfrågade att identifiera specialpedagogiska behov och resurser i sin verksamhet. Resultatet visar, att även om det finns en specialpedagog som i någon bemärkelse är knuten till utbildningen, måste sfi-läraren i mångt och mycket använda sin egen erfarenhet och fantasi i den dagliga verksamheten..

Det här är en uppsats i pedagogik om förberedelseklassen, vars syfte är att undersöka om det är positivt eller negativt för invandrar- och flyktingbarn att gå i en förberedelseklass, och även modersmålets påverkan på förberedelseklassen. För att få en inblick i vad en förberedelseklass är börjar uppsatsen med en bakgrundshistoria och fortsätter sedan den med att gå in lite närmare på några områden. Dessa områden är trauma ? krigsupplevelser, den första tiden, överslussningen, modersmålet, samarbete med föräldrarna och lärarrollen. Metoden består av två undersökningar, den första handlar om modersmålsundervisning där fem elever intervjuas i förberedelseklassen och en diskussion med två modersmålslärare.

Det här är en uppsats i pedagogik om förberedelseklassen, vars syfte är att undersöka om det är positivt eller negativt för invandrar- och flyktingbarn att gå i en förberedelseklass, och även modersmålets påverkan på förberedelseklassen. För att få en inblick i vad en förberedelseklass är börjar uppsatsen med en bakgrundshistoria och fortsätter sedan den med att gå in lite närmare på några områden. Dessa områden är trauma ? krigsupplevelser, den första tiden, överslussningen, modersmålet, samarbete med föräldrarna och lärarrollen. Metoden består av två undersökningar, den första handlar om modersmålsundervisning där fem elever intervjuas i förberedelseklassen och en diskussion med två modersmålslärare.

Föreliggande studie undersöker i vad mån elever på sfi:ns nivå d kan identifiera vilket syfte ett par texter har. Dessa texter är exempel på fem vanliga texttyper i svensk offentlighet (horoskop, tidningsnotis, information från myndighet, lagtext och insändare). Undersökningen har fyra olika teoretiska perspektiv som teoretisk ram: forskning om ordförråd; läsförståelse och literacy; stil och genre samt sfi-praktiken som en normerande institution i svenskt samhälle. De tre senare av dessa perspektiv knyts samman av synen på genrer som att de riktar sig till en diskursgemenskap som förstår dem.Resultatet av min undersökning är att deltagare som har ett modersmål som talas i Europa har en kraftig fördel framför utomeuropeiska deltagare, som har svårt att identifiera texterna, oavsett Skolbakgrund. Den främsta svårighet deltagarna anger är ordförråd, men resultatet antyder att graden av genresocialisation också är en viktig förklaring..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare i moderna språk ser på L2-elevers möjligheter att lära sig ett modernt språk på grundskolan. Utifrån en kvalitativ metod samlades materialet genom intervjuer med sex lärare i moderna språk på grundskolan. Resultatet visar att lärarna betonar flera olika förkunskaper och förutsättningar för att L2-elever ska få börja läsa och kunna lära sig moderna språk. Dessa är kunskaper i svenska och engelska, bra Skolbakgrund och klara skolans andra ämnen i första hand. Lärarnas syn på språkinlärning och vem ämnet moderna språk är till för är ledande för hur de kommer att rekommendera eleverna att välja, hur undervisningen ska se ut och vilket stöd eleverna får möjlighet till.

Syftet med följande arbete är att är att kartlägga och granska hur ungdomar på individuella programmet upplever sin studiesituation en och en halv termin efter antagning, men även att ta reda på vilken Skolbakgrund eleverna har samt hur de ser på sin egen framtid. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning med fokus på gymnasieskolan, specialpedagogik, styrdokument och övergripande teorier som vi har inspirerats av. Med hjälp av intervjuer ville vi ta reda på hur några elever på IV-programmet hade upplevt resan från grundskolan till gymnasieskolan. Vår intention var att få höra elevernas egna berättelser samt att ta reda på de tankar och känslor som de förknippade med att inte vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Resultaten av vår undersökning visar på att eleverna, trots att de lämnat högstadiet utan att vara behöriga, har en positiv syn på framtiden.

AbstractSyfteSyftet med denna studie var att studera fyra lärares uppfattningar om andraspråksbedömning inom ämnet svenska som andraspråk. Bakgrunden till undersökningen är svårigheterna med att bedöma språkkunskaper och språkutveckling. Ett specifikt problemområde är bedömningen av språknivåer vid inplacering och gruppering av elever som börjar studera svenska som andraspråk på individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK), men även bedömningen i den löpande undervisningen. Fokus riktades på det arbetssätt eller de underlag som tillämpades vid bedömning och möjliga sätt att utveckla bedömningsprocessen.MetodDen metod som tillämpades var halvstrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra lärare som arbetade med att undervisa i svenska som andraspråk på ett IVIK-program. Intervjuerna föregicks av en provintervju och merparten av frågorna hämtades från en samtalsguide utgiven av Myndigheten för skolutveckling.ResultatResultaten visade att de underlag för bedömningar som användes var främst elevernas prestationer i det dagliga arbetet.

Den svenska skolan innefattar i dagens globaliserade samha?lle elever fra?n alla va?rldens ho?rn och i den svenska grundskolan talas det idag cirka 200 olika spra?k. Mitt intresse fo?r skolan ligger framfo?rallt i hur skolan ska kunna anpassa sig efter en alltmer globaliserad va?rld da?r olika spra?k, kulturer och kunskaper ma?ste samsas och hitta en gemensam grund att sta? pa?. Men fra?gan a?r om synen pa? spra?k och kunskap ha?nger med i globaliseringstanken eller om kunskapen fortfarande i stor utstra?ckning a?r kopplat till vad vi i Sverige anser vara den ?ra?tta? kunskapen.

Studien bygger på en enkätundersökning riktad till elever som mellan 2007 och 2011 av olika skäl flyttat till Sverige från andra länder och som var tolv år eller äldre då de kom hit. Den är genomförd i en medelstor svensk stad där relativt få invånare är födda i ett annat land. Avsikten är att beskriva hur vägen genom skolsystemet kan se ut för den aktuella elevgruppen. Resultatet ger bilden av en strategi för sent anlända elever som går ut på att först bygga en bas av kunskaper motsvarande den som alla elever i svensk grundskola måste ha för att kunna söka in på ett nationellt gymnasieprogram. De bärande delarna är förberedelseverksamheten, som alla nyanlända barn och ungdomar först kommer till, och språkintroduktionsprogrammet ? även det särskilt utformat för andraspråkselever ? samt övriga introduktionsprogram på gymnasiet.

Denna uppsats har till syfte att beskriva hur enskilda andraspråksinlärare utan tidigare Skolbakgrund från hemlandet upplever sin studiesituation och vad som motiverar dem till fortsatta studier. Mina frågor handlar om hur de ser på behovet av litteracitet, vilka mål de har med sina studier och hur de ser på förutsättningarna att lyckas. För att få svar på min frågeställning har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med fem inlärare av svenska som andraspråk som befinner sig på olika nivåer i det svenska utbildningssystemet. Jag har även tagit del av tidigare forskning och rapporter på området samt gällande kursplan. Resultatet visar att det är många faktorer som påverkar den enskilde individens motivation och förutsättningar att bli funktionellt litterat.

Dagens samhälle har blivit alltmer mångkulturellt. På grund av olika orsaker flyttar människor till Sverige. Några vill ha ett bättre liv, några vill börja något nytt, några är tvungna att fly från sitt hemland, men det är en ny fas för dem som har kommit hit. Nya möjligheter, nya planer, nytt hopp blandar sig med en stor oro: Hur kommer jag att klara mig i detta helt nya och främmande land? En resa mot att lyckas börjar ofta med svenskaspråksinlärning.

Huvudsyftet med denna uppsats är att beskriva mottagandet för nyanlända elever, i år 6-9, vad gäller utbildning i en kommun i Sverige. Studiens avsikt har därmed varit att belysa, med utgångspunkt i tidigare forskning, vilka förutsättningar för en positiv skolutveckling som den nuvarande organisationen erbjuder. För att uppnå detta syfte har jag genomfört en kvalitativ studie som baserats på intervjuer med fem informanter från skolans kontext, en rektor, en modersmålslärare, en lärare i förberedelseklass samt två kärnämneslärare. Resultaten från de genomförda intervjuerna har tolkats och analyserats och visar att förutsättningar för positiv skolutveckling finns i form av medvetenhet bland undervisande lärare samt rektor om vad som behövs för detta. Det finns behöriga lärare i svenska som andraspråk som försöker se till de nyanlända elevernas utbildningsbehov samtidigt som det finns andra lärare som har svårt att anpassa undervisningen för dessa elever.

Idag finns det ca 20 miljoner människor på flykt i världen enligt FN:s beräkningar. Anledningen till att de flyr är att de söker en trygg tillvaro samt för att undkomma krig, fattigdom och förtyck. Sverige är ett av de länder som erbjuder sig att ta emot flyktingar. Flyktingarna erbjuds nya levnadsvillkor bl.a. utbildning och annan delaktighet i samhället.