Kunskapen kring svensk torvmarksbeskogning är undermålig. En kunskapslucka som till stor del beror på att torvmark tidigare bedömts som ointressant mark i samband med Skogsproduktion. Detta beror mycket på det svenska regelverkets restriktioner mot markavvattning och gödsling samt miljöaspekterna som berörs och den aktivare skötsel som krävs. Det ökade behovet av skogsråvara gör att skogsbruket söker nya marker där torvmarken har potential att etableras för Skogsproduktion.Studien är en kunskapssammanställning som lyfter fram kunskap kring skogsbruk på svensk torvmark med fokus på föryngringsprocessen. Finland använder torvmarker i skogsbruket på ett sofistikerat sätt.

The purpose of this work, has been to examine how different actors in the Swedish eco movement and the Swedish forest industry looks at Sweden?s forest policy statement, which claims that environmental goals and production goals should be equal in Swedish forestry. By assembling focusgroups with participants from the Swedish eco movement and the Swedish forest industry, we look at if these participants consider the Swedish forest policy goals equal or not. Conflicts do occur between the two forest policy goals, but also between those and others of Sweden?s environmental goals.

?Development of methods for the planning and implementation of ditch clearing with modern methods?, is a long title for an exam work but that is what this report describes. In Sweden, we have a limited area available, and with the present development with increasing market oil prices, and enormous forces on the renewable energy sources, we need every hectare possible to protect the output of the forests. So with this in mind, many people are now considering how to increase the production of the forests that are already available. A part of production increases is to manage the existing forests, and not to allow this area to go to cultivation or become marshland. We manage our forests in a way that benefits the environment, and we consider that our working practice over the years has shown us to be correct and well functioning. A part of our way of producing forests is to ensure that we have functioning drainage systems in the forest holdings which we administer. The responsible at Holmen Skog requested a good method to make inventories of the drainage systems of Holmen forests. This Degree Project is about ways to identify and implement drainage systems with modern methods. It deals with authorities regulations, and how they operate in different counties.

Since the 19th century the concentration of CO2 in the atmosphere hasincreased by 40 percent as an effect of the use of fossil energy sources.Increased concentration of CO2 will likely lead to increased temperature,changes in precipitation, rising sea level and increased frequency of extremeweather like storm events. A step to reduce emissions of CO2 and mitigateclimate change, for the property of Tagel, can be to adopt new silviculturalstrategies and analyse which is the most effective. As a result of that, threescenarios was produced, business-as-usual (BAU), increased set aside landand energy. An introduction of windpower at Tagels estate (property) andeffects on carbon balance was also examined. By using the Heureka systemand LCA-analysis in this study, it showed that the scenario of increased setaside land was the most efficient way to reduce carbon dioxide (CO2)emissions for the analysed period of 100 years.

Det finns ett stort behov av att skydda artrikedomen i de svenska skogarna. Skydd av värdefulla skogsområden innebär att betydande arealer måste undantas från Skogsproduktion. Förutom formellt skydd har Sveriges riksdag genom miljökvalitetsmålet ?Levande skogar? beslutat att skogsbolag och enskilda markägare frivilligt ska avsätta 500 000 hektar produktiv skogsmark. Varaktigheten hos de frivilliga avsättningarna bedöms vara långsiktig men omprioriteringar kan påverka tidshorisonten och frågan är förhållandevis outredd.

Drygt hälften av den svenska landarealen täcks av skog. Av denna areal ägs hälften av privata skogsägare och övrig areal av skogsbolag och det allmänna. Alla som brukar skogen har ett ansvar att värna om den på ett hållbart och uthålligt sätt, detta för att kommande generationer ska kunna ha fortsatt glädje av skogen. Ett viktigt begrepp gällande hållbar utveckling är CR (Corporate Responsibility). Med detta menas att det är viktigt att intressenter tar mer ansvar inom aspekterna: miljö, socialt och ekonomi än den miniminivå som lager kräver.

I det här arbetet har jag undersökt vilken betydelse stadsnära skogar har för allmänheten, hur man kan gynna de sociala värdena och om man kan göra annorlunda föryngringsytor nära städer. Utifrån litteraturen har jag hittat olika teman som Stadsnära skogar genom historien, Stadsnära skogar idag, Naturens betydelse för människor, Skogsproduktion och skogsbruk, Information och konflikter samt Annorlunda föryngringsytor nära städer. Då numera väldigt många människor i Sverige bor i städer blir tillgången till natur både i och nära städerna väldigt viktig. Då vi blir fler människor och fler flyttar till städer måste städerna växa och exploateringen sker ofta på bekostnad av grönområden och tätortsnära natur. Att naturen påverkar oss människor positivt påvisas via forskning inom ämnet.

Snytbagge (Hylobius abietis L.) och svart granbastborre (Hylastes cunicularius L.) är två allvarliga skadegörare i skogsplanteringar. Det har beräknats att om inte nysatta plantor kan skyddas mot snytbagge skulle angreppen årligen kosta skogsbruket i Sverige mellan 0,5 och 1 miljard kronor som en följd av dyrare föryngringar och minskad Skogsproduktion. Tills nyligen visar den praktiska erfarenheten att skadetrycket från snytbagge i Norrland avtar norröver och med ökande avstånd till kusten. Under de senaste åren har dock SCA?s skogspersonal tyckt sig se allvarligare angrepp i Norrlands inland av snytbaggen.

De skogliga våtmarkerna kring mellersta och nedre delen av Piteälven är starkt påverkade av markavvattning i form av skogsdikning. I skogliga våtmarker anrikas ämnen som kol, kväve och olika metaller. Våtmarker är även rika på organiska syror och vätejoner. Om våtmarken dikas kan urlakning av anrikade ämnen ske, detta kan leda till negativa effekter på intilliggan-de mark och vattendrag. WWF och Sveaskog i södra Norrbotten arbetar med en idé om att lägga igen gamla skogsdiken för att gynna våtmarksföredragande flora och fauna samt för-bättra vattenmiljön kring Piteälven.

During whole-tree harvesting, there is a risk that the soil will become impoverished of nutrients. To prevent this, nutrients are returned to the harvested site as wood ash. This action also reduces the risk of soil acidification. Nevertheless, the ash does not result in any increase of tree growth if it is added on mineral soils, which is where the measure is most commonly used in Sweden. Due to the lack of growth response, the interest from landowners is small, which is why ash amendment today is not done enough to compensate for the need.

Föreliggande rapport utgör underlag för Länsstyrelsen i Gotlands läns skogsvårdsfunktions skogliga länsprogram för perioden 2000-2010. Det skogliga länsprogrammet avser att belysa frågor som rör skogen och skogsnäringen i länet. En betydande del skall ägnas åt att beskriva skogsbrukets förutsättningar som sedan kommer att ligga till grund för formulering av ett antal målsättningar för den skogliga verksamheten. Gotland skiljer sig från övriga Sverige i många avseenden. Ur skoglig synvinkel är det främst det extremt maritima klimatet, den kalkrika berggnmden, det tunna jordtäcket och den låga mängden nederbörd under vegetationsperioden som drar till sig uppmärksamheten.