Huvudsyftet med studien var att se i vilken grad det går att finna samarbeten genom material- och/eller energiutbyten mellan närliggande anläggningar inom Skogsindustrin i Sverige. Genom att göra en inventering av vilka anläggningar som finns inom Skogsindustrin och sedan kontakta dessa, sammanställdes en lista över de olika anläggningarna och deras olika samarbeten. Inventeringen gjordes med hjälp av olika branschorganisationer samt sökmotorer på Internet. Utöver detta besöktes också fyra intressanta fall för att ge en inblick i hur dessa samarbeten kan se ut.Studien visar på att den här typen av samarbeten existerar inom Skogsindustrin och att drygt en tredjedel av de studerade anläggningarna har någon form av samarbeten rörande dessa frågor. Detta pekar på att man inom Skogsindustrin är långt framme när det gäller resursutnyttjande och att möjligheten att minimera sin energi- och materialanvändning hela tiden är en relevant fråga.Det finns med stor sannolikhet ännu fler sådana samarbeten som inte framkommit vid undersökningen och en intressant aspekt är att vid de besök som gjordes upptäcktes samarbeten som inte uppmärksammats vid tidigare kontakter.

Avdelningen Forestry på Consultants to Government and Industry (CGI) i Gävle utvecklar många olika programvaror som används i Skogsindustrin. Med tiden har det uppstått ett behov av ett förenklat program som kan användas i mobiltelefoner. CGI ville att en prototyp tas fram för utvärdering, samt att en förenklad undersökning görs med avseende på vad som är lämpligast emellan en mobil applikation (s.k. ?app?) eller en mobilanpassad webbapplikation (webbapp).

Såväl Skogsindustrin som samhället i stort står inför stora utmaningar och omställningar. Samhället utmanas av hotet om ett förändrat klimat och de följder detta kan få, industrin står inför utmaningar sammankopplade med föränderliga marknader och nya teknologier. Det finns dock en möjlighet att lösningen på den enes problem också kan bidra till lösningen på den andres. Om Skogsindustrin kan producera produkter som kan ersätta fossila produkter så är det till nytta för såväl klimatet som industrin. Den här omställningen, mot vad som brukar kallas bioekonomi, är arbetets fokus. De nya produkterna finns redan, och utvecklingen av fler går fort, frågan som det här arbetet ställer sig är vilka attityder till dessa som finns från politikens sida.

Den internationella marknaden skapar behov av enhetliga redovisningssystem och införandet av standarden IAS/IFRS är ett svar på detta behov. De svenska skogsbolagen påverkas av denna harmonisering eftersom de ska redovisa företagets skogstillgångar till marknadsvärde enligt redovisningsstandarden IAS 41 istället för den tidigare värderingen. Denna värdering skapar en del problem och ger effekter både för företagen och dess intressenter. Vi valde att göra en fallstudie i fem skogsbolag för att se hur dessa påverkats av införandet av den nya redovisningsstandarden samt vilka problem detta skapade. Syftet var också att på ett teoretiskt plan belysa hur IAS/IFRS står i relation till nuvarande redovisningsteori.

Bakgrund: Investeringsbeslut är ett av de viktigaste besluten som tas av chefer i företag. Besluten grundar sig på investeringskalkyler, som ryms inom begreppet kapitalbudgetering. I företagsekonomisk litteratur beskrivs sällan samband mellan kapitalbudgetering och annan ekonomisk styrning, vilket innebär att det finns ett tomrum inom forskningsområdet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur företag inom den svenska Skogsindustrin utformar och använder kapitalbudgetar som beslutsunderlag samt utreda och förklara sambandet mellan kapitalbudgetering och annan ekonomisk styrning. Metod: I studien har kvalitativ metod och fallstudier använts.

Mänskligheten står inför många utmaningar. Påtaglig är den förändring av klimatet som sker till följd av mänsklig aktivitet. En förändring av den globala energiförsörjningen är ett måste för att undvika ytterligare klimatförändringar. Fortsatta åtgärder bör vidtas för att minska användandet av fossila bränslen som kol, olja, och naturgas och istället öka användningen av långsiktigt uthålliga och miljövänliga energikällor.Skogsindustrin har alltid varit en stor användare av elkraft. Till följd av 1990-talets reformer, skärpta miljökrav och införandet av elcertifikatsystemet tillsammans med stigande elpriser har möjligheter skapats för Skogsindustrin att genomföra investeringar i kraftvärmeproduktion.Denna studie syftar till att kartlägga den framtida utvecklingen av kraftvärme i Skogsindustrin (massa- och pappersindustrin), där elcertifikatsystemets påverkan är i fokus.

InternationellaSjöfartsorganisationens(IMO)beslutomattsänkatillåtenmängdsvavelinnehållidetmarinabränslettill0,1%,isåkalladeECA-­?områdenfrånochmedår2015harupprörtsvenskaSkogsindustrin.HavenruntSverigeingåriECAochförattuppnådetnyasvaveldirektivetmåsterederiernagöravissaåtgärder,vilketkommerökatransportkostnadernaföratttransporteragodsmedfartygfrånSverige.SvenskaSkogsindustrinsexportgårmestadelsmedfartygochdetfinnsenmöjlighetattSkogsindustrinkommerflyttaövergodsfrånsjöfarttilllandtransporterpågrundavsvaveldirektivet.Hurstoratransportkostnadsskillnadernaärmellanolikatransportalternativpåverkasavfleraosäkerhetsfaktorersåsomprisutvecklingförbränsle.Andrarestriktionerförsjöfarten,såsomutsläppavkväveochhanteringavballastvatten,förväntasocksåblirstriktareiframtiden.SyftetmeddennauppsatsärattundersökavilkenpåverkansvaveldirektivetochosäkerhetsfaktorerharpåSvenskaSkogsindustrinstransportstrukturochlogistikstrategier.ViharvaltattgörafemintervjuermedrepresentanterfråndefyrastörstaföretagenisvenskaSkogsindustrin,settiomsättning,sommetodförattgöradetta.DefyraföretagenärSCA,StoraEnso,BillerudKorsnäsochHolmen.Tidigarestudiergjordainomområdetharprognostiseratattgodskommeröverflyttastilllandtransporterpågrundavsvaveldirektivet.Våraresultatvisarocksåattföretagenkommerattöverflyttagodstilllandtransporter.Överföringenkommervarastörrejulängresöderutilandetproduktionsanläggningarnaligger.Massa-­?ochpappersprodukterkommerfrämstöverförastilltågtransporterochsågadeträvarortilllastbilstransporter.GodssomtidigareskeppadesutfrånhamnarpåöstkustenkommeriställetskeppasutfrånhamnarpåvästkustenistörreutsträckningförattminskatransporttideninomECA-­?området.Vidarevisarresultatetattföretagenejskriveravtalmedrederierlängreänår2015utaniställetskriverlångaflexiblaavtalmedjärnvägsoperatörersommöjliggörenökningavgodssomstrategiföratthanterasvaveldirektivet.Påsåvishardeskapatkapacitetattförändratransportstukturennärkostnadsbildenförolikaalternativblirkändaår2015.Hårdarerestriktioneravandrautsläppellerhanteringavballastvattenförsjöfartenäringetsominulägetpåverkarlogistikstrategierna..

Light Detection And Ranging (LiDAR) har under det senaste decenniet utvecklats mycket och används som datainsamlingsmetod vid inventering av skog. Lantmäteriet genomför mellan åren 2009 och 2015 en riksomfattande flygburen laserskanning över hela Sverige och den laserskanningen ska leda till en ny nationell höjdmodell (NNH). Data som genereras från denna höjdmodell kan nyttjas av Skogsindustrin för att göra skogliga inventeringar. Programvaruutvecklaren Esri Inc. har utvecklat ett stöd för hantering av denna typ av data i deras nya version av ArcGIS, ArcGIS 10.1.

Hållbar utveckling och frågor rörande samhällsansvar har blivit en del av de vardagliga affärerna och det finns i dag en stor förväntan från kunder och andra intressenter att företag ska redovisa hur de aktivt arbetar med hållbar utveckling. Det övergripande syftet med denna rapport är att öka förståelsen för hållbarhetsredovisning inom Skogsindustrin genom att identifiera centrala faktorer och utveckla en analysmodell. I rapporten jämförs och analyseras hållbarhetsredovisningarna som de tre största skogsbolagen i Norrbotten avgett; Billerud, Sveaskog och SCA. Datainsamlingen har skett genom intervjuer eftersom det ger en mer djupgående information från respondenterna, vilket passar studiens syfte. I sina hållbarhetsredovisningar rapporterar företagen om miljö, sociala samt ekonomiska faktorer.

Bakgrund: Arbetet med hållbar utveckling har ökat väsentligt under det senaste decenniet och många begrepp har tagits fram för att beskriva detta arbete, exempelvis CSR och Triple Bottom Line. Begreppen syftar till att ta hänsyn till de tre delarna ekonomi, miljö och sociala frågor i ett företags verksamhet. Även riktlinjer har skapats för att kunna mäta detta arbete. Global Reporting Initiative, som bildades 1997, är en av de främsta och har under det senaste årtiondet blivit väl etablerat och ett internationellt erkänt ramverk. Även i Sverige redovisar många företag enligt riktlinjerna och år 2007 tog näringsdepartementet ett beslut som innebar att alla statliga bolag nu ska redovisa en hållbarhetsredovisning enligt GRI.Syfte: Syftet med vår uppsats är att jämföra statliga bolag med privata för att se skillnaden i hur de arbetar med hållbar utveckling.

En analys av vilka makrovariabler som har störst påverkan på den svenska Skogsindustrins lönsamhet. Fem företag och ett antal makroprisvariabler mätna under en tio-års period. Teoretiskt ramverk är MUST-analysen, multipel regression har använts för att gradera variablers relevans..

Den svenska Skogsindustrin står inför en rad utmaningar inom den närmaste framtiden. Bioteknik anses kunna skapa en rad konkurrensfördelar åt svenska skogsindustriföretag för att möta dessa utmaningar. I denna kandidatuppsats jämförs de två företagsformerna start-up företag och storföretag för att undersöka i vilken organisationsform som bioteknik har störst sannolikhet att lyckas kommersialiseras inom. Företagsformerna jämförs genom att studera tre dimensioner, vilka uppfattats som särskilt viktiga i det teoretiska ramverk som sammanställts i uppsatsen: betydelsen av entreprenören, kunskapen och teknologin. Resultatet visar att den viktigaste förutsättningen för en lyckad innovationsprocess är en entreprenör som har en stor drivkraft och vision, samt en stor villighet att ta risker.

Det är svårt att nå framgång med innovationer och nya produkter och skogssektorn som traditionellt är svag när det gäller produktutveckling är inget undantag. Syftet med detta arbete är att ta reda på vad som krävs för att ta ett nytt skogsbaserat material från laboratorium till att bli en framgångsrik produkt på marknaden. För att besvara den frågan har intervjuer genomförts med experter inom aktuella branscher (förpackning, inredning, fordon) samt med experter på material och materialintroduktion. Studien visar att Skogsindustrin behöver tillföra ytterligare kompetenser och/eller samarbetspartners för att lyckas med nya material. Viktigast är att marknadskompetensen utökas med personer eller företag som kan den typ av affär som de nya materialen ger upphov till. Detta eftersom kommersialisering av dessa material kommer att innebära något annat än att sälja de volymsprodukter man är duktig på inom Skogsindustrin. För att nya material ska vara konkurrenskraftiga måste de med stor säkerhet vara billigare än alternativen, eller möjligtvis skapa en större nytta. Ingen i studien var intresserad att betala mer för materialet bara för att det hade skogursprung.

De senaste två decennierna har uppvisat ett kraftigt ökat intresse för skogsråvaran som energikälla i Sverige. En fortsatt stark tillväxt av skogsbränslen anses även utgöra en förutsättning för att uppnå existerande miljöpolitiska mål. Denna uppsats undersöker det ekonomiska utbudet av skogsbränslen från den svenska Skogsindustrin på medellång sikt. Detta utförs genom en modell som estimerar marginalkostnadskurvor för ett antal olika skogsbränslen. Vidare analyseras modellen i syfte att utröna eventuella möjligheter till förbättring av densamma..

Bakgrund:Skogsindustrin utgör en stor del av Sveriges ekonomi. En betydande del av Sveriges skogar ägs av publika aktiebolag och den svenska staten. År 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att de svenska skogsföretagen skulle redovisa skogstillgångar till verkligt värde istället för till historiskt anskaffningsvärde.Syfte:Syftet med den här uppsatsen är att ge en ökad förståelse av hur företag inom den svenska Skogsindustrin värderar sina skogstillgångar till verkligt värde i enlighet med IAS 41. Dessutom kommer uppsatsen att undersöka hur utförliga upplysningar företagen lämnar i sina årsredovisningar om vär- dering till verkligt värde av sina skogstillgångar.Metod:Uppsatsen följer ett deduktivt tillvägagångsätt, vidare genomförs uppsatsen utifrån en kvalitativ ansats. För att samla in primärdata används öppna in- tervjuer med representanter från fyra svenska skogsbolag, samt en doku- mentundersökning av de fyra svenska skogsföretagens årsredovisningar.Slutsats:Samtliga av de intervjuade företagen tillämpar en nuvärdesberäkning för att beräkna det verkliga värdet på den växande skogen.