Sök:

Sökresultat:

6 Uppsatser om Skiffer - Sida 1 av 1

Stenmjöl som en jordförbättringsmetod

Stenmjöl i fraktionen 0-2 mm är i de flesta fall en restprodukt vid bergmaterialsframställning. Detta läggs på stora upplag och marknaden för produkten är liten. Syftet med föreliggande arbete är att bedöma om stenmjöl kan användas vid jordförbättring för att på så sätt hitta en ny marknad för produkten. Arbetet jämför även material med olika glimmerhalter för att påvisa de eventuella skillnader som kan finns mellan dem. Materialens fysikaliska och kemiska egenskaper har analyserats med olika analysmetoder som kornstorleksfördelning, petrografisk analys, permeabilitet, kapillaritet och laktest (2-stegs skaktest).

Påverkan av skogsbrand på litiska arkeologiska fynd ? experimentell simulering av brand

This is a paper about the effects from smoldering fire on lithic objects from an archaeological view. The introduction gives the background to this paper, a short orientation to forest wildfires and why the work is limited to: flint, quartz, quartzite and slate. Material and methods describes the stone materials and the setup that was used in the temperature logged tests with three replications for each type of material. The fuel in the burnings was peat on a bottom of sand. Flint showed a more drastic effect from heat compared with the other materials. Slate seems to have greater tendencies to change to darker colour and luster at lower temperatures than the other materials.

Västerbottens färgrika stenskatter : spatiala presentationer och analyser av skifferfynd i Västerbottens län

ästerbottens färgrika stenskatter - Spatiala presentationer och analyser av Skifferfynd i Västerbottens län(The colorful stone treasures of Västerbotten ? Spatial presentations and analysis of slate artefacts in Västerbotten County)This essay pertains to the spatial distributions and analysis of slate artefacts in Västerbotten County, Sweden. The authors aim is to give answers the issues of what the distribution patterns of slate artefacts can tell us about the prehistoric humans in this area. By using GIS software and geospatial analysis the author strengthens the theories about separate interior and coastal economies, as well as the theory that the main share of production of slate artifacts are linked in the interior of the County, the author also refers to earlier research, both domestic and international. The theories of non-pragmatic preferences by the late Mesolithic and Neolithic people for red colored slate are also added to.

Staten och skifferoljan : Om Svenska skifferoljeaktiebolaget 1941 till 1961 - ett beredskapsföretag i fredstid

SammanfattningUppsatsen undersöker historien om Svenska Skifferoljeaktiebolaget (SSAB): de centrala aktörerna och de argument som de framförde för företagets uppstart, fortlevnad och sedermera nedläggning. Svenska Skifferoljeaktiebolaget startades som ett beredskapsföretag under andra världskriget och fick vid krigsslutet status som ett "normalt långtidsföretag". Företaget hade en livslängd på 25 år, från 1941 till 1966. SSABs huvudsakliga ändamål vid starten var att utvinna olja ur alunSkiffer i Kvarntorp, Närke, för att sedan sälja detta till marinen. SSAB var alltid helt ägt av staten och var beroende av stora mängder statligt kapital för att kunna finansiera verksamheten.

Källor på södra Öland : En studie av utbredningsmönster och vattenkvalité

En källa kan definieras som ?ett distinkt utflöde av grundvatten ur jord eller berg samt den vattensamling med tillhörande avrinning som ofta förekommer vid ett sådant utflöde?. Källor har haft en väldigt stor betydelse för människan genom tiderna och speciellt inom vattenförsörjning. På Öland speglas detta genom att många fasta fornlämningar är placerade i anslutning till källor. Då människans behov av tillgång till källornas vatten minskat har följden blivit att många källor fallit i glömska.

Värmeflödet från jordens inre och dess användning som energikälla

Syftet med denna uppsats var att beräkna värmeflödet på Gotland, samt göra en uppskattning av tillgången till jordvärmeenergi i Sverige och möjligheterna till dess användning som del av energiförsörjningen. Uppskattningarna baseras på de värmeflöden och värmeproduktionsvärden samt på de geologiska förutsättningarna i Sverige. Förnyelsebara energikällor blir allt viktigare för den framtida energiförsörjningen. På längre sikt och med förbättrad teknik kan t.ex. jordvärme bli en värdefull energikälla.