This paper investigates the automatic stabilizer and the underlying factors behind its function. The paper includes both a literature review and an empirical analysis. The literature review discusses the IS-LM and Mundell-Fleming models and different ways to quantify the automatic stabilizer. Based on the theory, the relationship between volatility in GDP and the size of the automatic stabilizers is then analyzed with the help of regressions. Our main result shows a negative relation between these two variables.

Syftet med denna uppsats är att undersöka makroekonomiska variablers inverkan på regeringens opinionsstöd i Sverige 1973-2003. Med en ekonometrisk modell förklaras förändringar i den sittande regeringens väljarstöd mätt i riksdagsval och årliga partisympatiundersökningar. Som förklarande variabler används arbetslöshet, BNP-tillväxt, inflation, Skattekvot och transfereringar till hushållen. Resultaten visar att en ökning av arbetslösheten och nivån på Skattekvoten samt en ökning av kvoten transfereringar till hushåll genom BNP har haft en signifikant negativ effekt på den sittande regeringens opinionsstöd. Användandet av partisympatiundersökningar ger upphov till en felkälla i modellen, detta då undersökningarna mäter åsikter och attityder och inte faktiskt väljarbeteende..

Den här uppsatsen studerar sambanden mellan de tre variablerna demokrati, inkomstfördelning och skatter. Utifrån olika tidigare teorier och forskning skapas två hypoteser vars motsättning ligger i det kausala sambandet mellan demokrati och skatter. Eftersom båda hypoteserna utgår från ett samband mellan demokratigrad och Skattekvot å ena sida och inkomstfördelning å andra sidan undersöks detta först. Sedan testas det kausala sambandet mellan demokrati och skatter genom ett test inspirerat av Grangers kausalitetstest. Hypoteserna testas genom statistiska undersökningar på paneldata ifrån 52 olika länder.