Begreppet Skam är ett mångdimensionellt subjektivt begrepp. Vid sjukdom kan kroppen upplevas som annorlunda och patienten är ibland i behov av hjälp som tidigare inte behövdes vilket kan väcka känslor av Skam. Vid känslan av Skam upplever individen en blottning av jaget där aspekter som känslighet, intimitet och sårbarhet visas. Syftet med studien var att belysa vad Skam är och kan vara inom omvårdnad och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar användes till studiens resultat och tre teman kunde identifieras; "Mänsklig Skam i vårdandet och miljön: det förminskade jaget", "mänsklig Skam i vårdandet och miljön: det förlorade jaget" och "mänsklig Skam i vårdandet och miljön: det försvarande jaget". Sjuksköterskans bemötande är en viktig aspekt i patientens känsla av Skam då ett respektfullt, tryggt och förstående bemötande som främjar patientens autonomi kan minska känslan av Skam. Relativt lite forskning har genomförts kring begreppet Skam inom vårdvetenskapen, genom att öka sjuksköterskan medvetenhet samt kunskap om Skammens olika uttryck kan känslan av Skam identifieras hos patienten och lindras genom god omvårdnad..

Affekten Skam är en viktig aspekt som tidigare inte uppmärksammats i tillräckligt hög grad vid behandling av Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Studien undersökte hur kliniskt verksamma terapeuter berättade: att Skam vid PTSD till följd av interpersonellt trauma tog sig uttryck, hur de arbetat med affekten Skam i behandling, samt hur de påverkats av klienters Skam i terapin. Sex terapeuter intervjuades och en abduktiv tematisk analys av intervjuerna genomfördes. Viktiga aspekter gällande Skam i behandling lyftes fram, där klientens frivillighet och kontroll i behandlingen, samt ett aktivt utmanande av klientens perspektiv betonades. Resultatet skildrade även hur Skam kan utgöra både ett hinder och ett verktyg i terapin.

Skuld och Skam är två begrepp där det inte råder konsensus om definitionerna. Begreppen är centrala i bland annat depressionsproblematik och utveckling av posttraumatiskt stressyndrom. Syftet med undersökningen var att undersöka hur människor upplever skuld och Skam för att kunna belysa skillnader och likheter mellan skuld- och Skamupplevelser. Deltagarna rekryterades till största del av snöbollsurval och bestod av 36 individer i åldrarna 20-85 år. De mest förekommande temana i både skuld och Skam var att personen (1) tycker sig ha gjort en olycklig handling, (2) förklarar sig och (3) mår dåligt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om anorektiker upplever känslor av Skam under sin sjukdomstid och hur Skammen i så fall uttrycks och hanteras. För att besvara syftet har jag använt mig av fallmaterial i form av självbiografiska böcker som skrivits av unga flickor med anorexia. Ur dessa böcker har jag lyft fram citat som indikerar på olika former av Skam. Forskning om anorexia i relation till emotioner är relativt begränsad. Skam beskrivs som en negativ affekt som uppkommer när individen ser sig själv genom andras ögon och värderar sig själv negativt.

Denna studie syftar till att granska forskning och litteratur kring skuld och Skam med utgångspunkt i skuld- och Skamkänslor och dess effekter. Problem som har uppkommit undervägs kommer att belysas, både hur studiens resultat formades och hur hela processen med studien påverkade mig rent personligen. Teorierna i studien är kopplade till skuld och Skam med syfte att undersöka vad som påverkar och händer inom oss när vi känner och upplever skuld- och Skamkänslor, samt vilka följder det kan medföra. Studien kommer att presentera metoder som skulle kunna bidra till skolans-, individens personliga- och samhällets utveckling, och avslutas med ett resonemang kring hur dessa metoder tillsammans med empati kan lösa upp känslor av skuld och Skam..

Uppsatsens syfte var att få en bild av föreställningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet Skam. Studien är uppbyggd kring en fokusgrupp bestående av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer än i en individuell intervju då beskrivningarna av begreppet växer fram genom en mellanmänsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för Skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan Skam och skuld har använts.

Denna undersökning hade för avsikt att granska relationen mellan Skam och vuxenanknytning. Både Skam och anknytning har genom tidigare forskning visat sig vara arbetsmodeller som grundläggs tidigt i människors liv och som påverkar vår självuppfattning, självkänsla och hur vi relaterar och fungerar med andra människor. Dessa inre modeller förblir relativt stabila under vår livstid. Med hjälp av självskattningsformulär mättes deltagarnas anknytningstyp och deras upplevelse och hantering av Skam. Resultaten visar på en signifikant skillnad mellan anknytningskategori och självrapporterad nivå av Skamuppleverser.

Skambegreppet har kommit att bli allt mer betydelsefullt i mellanmänsklig interaktion. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur Skam identifieras i terapirummet och vilka vägar som kan tänkas finnas till Skamlindring/Skambefrielse. Fem intervjuer med fem terapeuter har genomförts. Tre av dessa arbetar i kyrklig kontext och två i sekulär. Två av frågorna i intervjuguiden har berört Skam och skuld.

Skam och skuld är två emotioner som empiriskt kopplats ihop med en rad olika psykopatologiska tillstånd, såsom depression, ångest, tvångssyndrom och social fobi. För att undersöka Skam- och skuldbenägenhet hos klienter med social fobi samt studera om behandling med KBT påverkar graden av dessa emotioner distribuerades the Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) hos 67 patienter med social fobi samt hos 73 friska studenter i en kontrollgrupp. Resultaten visar ingen skillnad i Skambenägenhet, men för skuldbenägenhet visade kontrollgruppen högre värden än den kliniska gruppen. Skambenägenheten hade minskat signifikant efter behandling med individuell KBT. För skuldbenägenhet visades ingen skillnad efter behandling.

Syftet med föreliggande uppsats var dels att psykometriskt utpröva en svensk översatt självskattningsskala för bland annat Skam, Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) och dels att undersöka i vilken grad patienter, som får korttidsbehandling av social fobi med hjälp av kognitiv beteendeterapi upplevelse av Skam förändras. För den psykometriska utprövningen utgjordes jämförelsegruppen av 72 st psykologstuderande vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Den kliniska gruppen utgjordes av 8 st behandlingsdeltagare. Resultaten visar att TOSCA har en god intern konsistens och en hög test-retest relia¬bilitet. Dock kunde ej testets samtidiga validitet påvisas i denna studie.

I den här uppsatsen har jag försökt att konstruera ett mätinstrument för att mäta Skam utifrån Thomas Scheffs forskning. De 14 påståenden som ingår i mätinstrumentet är baserade på Suzanne Retzingers forskning om kroppsliga markörer för Skam och de resulterande utmanande beteendena. Flera forskare har lyft fram vikten av att någon tar fram ett mätinstrument för att kvantitativt mäta Skam och syftet med min uppsats är att försöka att ta reda på om det är möjligt att göra det eller ej.180 Studenter vid Karlstads universitet fick besvara ett frågeformulär, som totalt besvarades av 176 studenter, 124 kvinnor och 52 män. Data analyserades med den polytoma raschmodellen i datorprogrammet RUMM 2030.Resultatet visar att mätinstrumentet inte enbart mäter Skam (flerdimensionalitet), eller i bästa fall åtminstone flera olika typer av Skam, och att påståenden i mätinstrumentet inte fungerar likadant för alla respondenter (DIF-effekter) samt att mätinstrumentet som helhet hade dålig passform gentemot raschmodellen. Min slutsats är att det är möjligt att konstruera mätinstrument för att mäta Skam utifrån Scheffs teoretiska ramverk men att det kräver mer arbete och fler revideringar än vad som har varit möjligt möjligt att genomföra inom ramen för detta uppsatsarbete..

Alkoholmissbruk påverkar inte bara missbrukaren själv utan även dennes anhöriga.Alkoholmissbruk är därför att betrakta som en familjesjukdom. Syftet med studien var attundersöka om barn till alkoholmissbrukare upplever känslor av Skam och om de uppleverstigmatisering. Vidare ville vi se om barnen, i så fall, gör någonting för att undvika detta. Vårstudie baseras på en kvalitativ metod där vi, utifrån en narrativ analys av sju självbiografier,försökt belysa författarens känslor, tankar och upplevelser under uppväxten. Med hjälp avdessa självbiografier skapas en djup inblick i författarnas uppväxt, upplevelser och känslor.Resultatet av vår studie består av två huvudkategorier; Skam och hemligheter/döljande.Resultatet av vår studie visar att barn till alkoholmissbrukare upplever Skam ochstigmatisering.

Att leva med HIV innebär en känslomässig påfrestning och medför inre upplevelser av Skam och skuld. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka upplevelsen av Skam och skuld hos personer som lever med HIV. 15 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, vilket resulterade i fyra kategorier: Att känna självförebråelse, Att känna sig smittsam och smutsig. Att känna rädsla, Att lära sig hantera sina känslor. Studien visade att personer som lever med HIV anklagade sig själva för sjukdomen eller såg den som ett straff.

Detta examensarbete syftar till att undersöka om funktionsnedsättningen stamning orsakar psykiska problem och om dessa har samband med undvikande beteende, som kan påverka delaktigheten i samhället och därmed individens hela tillvaro. Det finns empiriskt stöd för att stamning orsakar problem av psykologisk karaktär i form av internaliserad Skam, vilket har uppmäts med ISS. Det undvikande beteende som följer av Skam, eller behovet att undvika att stamma, ökar risken för minskad delaktighet, vilket, i sig, kan orsaka ohälsa. Ett ökat talflyt skulle därmed kunna minska Skam och undvikande beteende och på så sätt möjliggöra ökad delaktighet. Därför bör personer med stamning erbjudas både talterapi och tekniska hjälpmedel i syfte att öka tillgängligheten för personer som stammar.

Syftet med studien är att undersöka hur professionella uppfattar begreppet Skam utifrån mötet med patienter och behandlingsprocessen. För att fånga in uppsatsens syfte har vi haft följande två huvudfrågeställningar:- Hur ser professionella på Skambegreppet utifrån sin teoretiska kunskap och praxis?- På vilket sätt närmar sig de professionella patienternas eventuella Skam- och skuldkänslor i behandlingen?Uppsatsen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex professionella med olika yrkesbakgrunder inom det sociala fältet. Samtliga av de intervjuade har lång erfarenhet av samtal med människor. I studien problematiseras skuld- och Skambegreppet, Skammens uppkomst och yttring diskuteras, och fenomenet Skamlöshet blir belyst.