Våra djur utsätts ständigt för olika utmaningar då lantbruket intensifieras samtidigt som flera delar av gårdar styrs och övervakas med elektronik/automatik, så minskar djurens kontakt med människor. Viss skötsel måste utföras av människor och detta skulle kunna resultera i rädslor hos djuren. Rädslor beskrivs som en negativ känsla. Syftet med denna sammanställning var att sammanställa hur rädsla kan påverka djurens hälsa och välfärd, hur rädsla uppstår och om gener är inblandade? Hur kan man bäst kan mäta och förebygga rädsla? Om djur utsätts för en negativ eller oförutsägbar behandling kan det orsaka en långvarig stress.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen i vårt samhälle. Personer med psykisk ohälsa har ökad Sjukdomsfrekvens när det gäller somatiska sjukdomar och sjuksköterskan kommer att möta symtom på psykisk ohälsa i de flesta former av hälso-och sjukvårdsverksamhet och inte bara inom den psykiatriska vården. Sjuksköterskan har i kraft av sin yrkesroll ett ansvar för att se till hela individens hälsotillstånd, både på det fysiska och det psykiska planet. Frågan är om sjuksköterskor som arbetar inom andra specialiseringar än de psykiatriska upplever att de har kompetens och utrymme för att göra detta. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom somatiskt inriktad sjukhusvård upplever att vårda patienter med psykisk ohälsa.

It is a well known fact today that suffering due to skin disorders is one of the most common causes to veterinary calls. For the Doberman breed included in the group of working dogs, the frequency and distribution of the different skinrelated diagnoses that causes visits to the veterinary clinics remains undocumented. The purpose of this study was to evaluate the frequency of skinrelated problems causing veterinary visits of Doberman at four different veterinaryclinics in Sweden retrospectively, and compare these results with dogs in general and three other working dog breeds with the help of information collected from Agria - a Swedish animal insurance company. The total amount of veterinary calls that were registered at the clinics in question during the time of the study was 2460 visits. From these, 658 visits were due to skinrelated disorders, which amount to 27%. The most frequent cause to skinsuffering was injury caused by trauma, 15,7% of the Dobermans that were included in the study were affected, the second most frequent cause was inflammatory and infectious skin problems with 12,3% followed by neoplastic changes in the skin with 7% of the Dobermans affected.

The incidence of many of the most common diseases in dairy cattle has been proven to be highest during the time closest to calving. It is possible that the current breeding strategy with 12 month calving intervals increases the risk for disease in dairy cattle, which is problematic concerning both animal welfare and for economic reasons. The economic incentives behind a calving interval of 12 to 13 months have mainly been based on milk- and feed- costs and no costs due to diseases or fertility disturbances have been included.The aim of this study was to see if a lengthening of the calving interval would result in lower disease frequency. The hypothesis is that cows with a planned calving interval of 15 months have a lower disease incidence than cows with a calving interval of 12 months due to less number of calvings. Therefore the difference in disease frequency should be larger when compared over a long period of time, such as over lifetime, since cows with a longer calving interval experience fewer calvings.The study was performed between August 17th, 1994, and January 24th, 2007.

I denna fältstudie har vi gjort en undersökning av hur foderfraktioner i foderstaten till mjölkkor förhåller sig till sju olika parametrar; mjölkavkastning, fett- och proteinhalt, Sjukdomsfrekvens, hull, gödsel och sortering. I studien har vi besökt 15 gårdar. På dessa gårdar har vi separerat foder i olika fraktioner, hullbedömt kor, bedömt gödselkonsistens och intervjuat bönderna om deras produktion för att bilda oss en uppfattning om hur foderfraktionerna påverkar våra sju hypoteser. Våra sju hypoteser var: 1. Partikelstorlek påverkar gödselkonsistensen. Större andel små partiklar ger lösare gödsel. 2.