Denna rapport syftar till att undersöka i vilken utsträckning stridsvagnskompanichefer skiljer och/eller liknar ?commanders? (i spelet ?Battlefield 2?) i sitt sätt att skapa och upprätthålla Situationsmedvetenhet med avseende på riskbedömning kopplat till fiendens position i slagfältet. Studien grundar sig på en tanke om att utnyttja positiva effekter från datorspelande, i morgondagens ledningssystem genom att bygga ledningssystem grundade på en kommersiell spelplattform. Resultaten pekar bland annat på skillnader mellan de båda aktörernas metoder för att uppnå full Situationsmedvetenhet, men även på vissa likheter som till exempel att se på en situation med fiendens ögon för att bedöma hur denna kommer att agera..

Att uppnå Situationsmedvetenhet kan helt avgöra ifall en person klarar av att lösa en specifik uppgift eller inte. Dagens ledningssystem har ofta som uppgift att stödja användaren att upp nå Situationsmedvetenhet och därmed klara av att lösa sina uppgifter. Detta examensarbete syftar till att undersöka vilka potentiella brister det kan tänkas finnas inom de militära och civila ledningssystemen. Att lista dessa problem är av intresse då det är av stor vikt att kunna se hur dessa system skulle kunna tänkas förbättras. Både utvecklare och användare har intervjuats i syfte att samla in viktiga åsikter.

Detta experiment hade två syften, dels att undersöka skillnader i Situationsmedvetenhet och prestation mellan officerare och studenter i en simulerad värld, dels undersöka hur två olika sätt att mäta Situationsmedvetenheten samvarierar. Simulatorn som användes var det kommersiella spele t"Delta Force 2" där ett eget scenario byggdes. För att mäta Situationsmedvetenheten användes två metoder, SAGAT-metoden och Cooper-Harper- metoden. SAGAT-metoden innebär att man bryter simuleringen och försökspersonen får svara på frågor som rör var de är, vad som händer och vad som kommer att hända. Denna metod mäter Situationsmedvetenheten objektivt till skillnad från Cooper-Harper som mäter Situationsmedvetenheten subjektivt, försökspersonen får efter experimentets slut skatta sin egen uppfattade Situationsmedvetenhet.

Tillgång till relevant information är av stor vikt för SOS Alarm, polis, ambulans, räddningstjänst och förstainsatspersoner. Likaså kan brist på information försvåra en räddningsinsats då det kan orsaka en försämrad Situationsmedvetenhet hos aktörerna som kan göra det svårare för dem att fatta goda beslut. En utforskande studie utfördes för att ge en första inblick i vilken information som är viktig för dessa aktörer, vilken information de använder sig av, vilken information de saknar och hur tillgången till information kan påverka Situationsmedvetenheten hos aktörerna. Semistrukturerade intervjuer med Critical decision method som utgångspunkt utfördes med nio deltagare där fokus låg på informationsbehov. Två huvudsakliga informationsområden visade sig vara en beskrivning av olyckan och dess geografiskt läge.

Detta är en kvalitativ intervjustudie som undersöker maskinpersonalens upplevelser av att använda headsetkommunikation i arbetet ombord. Totalt sex stycken maskinbesättningsmedlemmar intervjuades om deras upplevelser av hur headsetkommunikation har påverkat utförandet av arbetet, personlig säkerhet och tidseffektivitet. Resultaten som framkom av intervjuerna visar på att kommunikationen förbättrats med headsetkommunikation genom att talkommunikationen inte begränsas av höga bullernivåer vilket leder till minskad röstbelastning. De intervjuade vittnade om att den förbättrade kommunikationen underlättade i arbetet och ökade den personliga säkerheten genom att risken för missförstånd minskade samt att maskinbesättningens Situationsmedvetenhet ökade. Förbättrad ergonomi vid svåra arbetsställningar i trånga utrymmen jämfört med handburna radioapparater upplevdes även det som en fördel med headsetkommunikation.

Hela samhället tjänar på en säker och lättframkomlig trafik både ur ett samhällsekonomisk och individuellt perspektiv. Trafikverkets trafikledningscentraler arbetar aktivt för att se till att alla som vistas på vägarna gör så på ett så säkert sätt som möjligt. Studien har konstaterat att det finns ett växande behov av att kunna utvärdera trafikledningens funktionalitet därav har ett utvärderingsverktyg utvecklats. Empiriskt material har införskaffats genom observationsintervjuer på Trafikverkets trafikledningscentraler för vägtrafik, totalt införskaffades 42 timmar observationsintervjuer över 6 dagar. Genom en kvalitativ tematisk analys har framgångsfaktorer eller teman identifierats för effektiv och funktionell trafikledning.

Arbetet gick ut på att skapa designförslag på informationsstöd för infanterisoldater. För att åstadkomma detta samlades data in genom observation och intervjuer på militärövningsområdet Kvarn i Östergötland. Utifrån det insamlade materialet framställdes en kravlista som i sin tur låg till grund till designprocessen.Tre designförslag framställdes varav ett var på en handleds- eller vapenmonterad display, till största del riktad åt gruppchefer, och de övriga två förslagen huvudmonterade, dessa tänkta att kunna användas av alla soldater i fält. Fokus låg på att på ett så enkelt sätt som möjligt ge tillräcklig information om omgivningen och övriga gruppmedlemmars position för att öka soldatens Situationsmedvetenhet och minska belastningen på arbetsminnet..

Det finns många Människa ? Maskin system där utvecklare gör avkall på en del funktionalitet för att inte riskera att systemets användare överbelamras med information. En användare kan till exempel få så mycket information presenterad via synsinnet att synsinnet inte hinner med, eller information som presenteras via flera sinnen och är motsägelsefull och därför medför att hjärnan gör felaktiga tolkningar av systemets tillstånd. Sinnesöverbelastning och kognitiv överbelastning medför att användaren riskerar att inte längre kunna utföra sina uppgifter tillräckligt snabbt, tillräkligt säkert eller överhuvudtaget.Taktil presentation är presentation som använder känselsinnet. Genom att använda taktil presentation kan man avlasta övriga informationskanaler såsom synsinnet och hörselsinnet.

Nästan var tionde patient i den svenska somatiska sjukhusvården drabbas av en vårdskada och som följd har patientsäkerhetsfrågor aktualiserats. Orsaker till brister i patientsäkerheten kan ofta hittas i organisationen eller arbetsplatsens rutiner där bl.a. bristfälliga rutiner för samverkan och kommunikation är vanliga orsaker. Teamarbete är en vanligt förekommande samarbetsform inom vården och byggstenarna i dessa team utgörs av de teammedlemmar som ingår och som för tillfället arbetar tillsammans. Individernas prestationsförmåga styrs av mänskliga psykologiska och fysiologiska begränsningar vilket leder till att misstag och fel är oundvikliga.