Akuta Situationer kan förekomma i det dagliga arbetet för vårdpersonal, oavsett avdelning och yrkesroll. Hur situationen hanteras beror på förberedelser och planering. Som nyutexaminerad sjuksköterska utan tidigare erfarenhet saknas ofta kännedom om hur akuta Situationer bör hanteras på bästa sätt för att uppnå en säker vård. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar som gör att vårdpersonal känner sig förberedda på att kunna hantera akuta Situationer. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes.

I de flesta arbeten uppkommer Situationer som kan te sig svåra och som på ett eller annat sätt måste hanteras. Den allmänna föreställningen är att svåra Situationer betraktas som problem och uppfattas oftast ha en negativ innebörd. I denna uppsats har vi valt att se svåra Situationer i en positiv bemärkning. Vi har för avsikt att undersöka hur svåra Situationer i arbetet bidrar till lärande och utveckling för individen, i detta fall yrkesgruppen coacher. De frågeställningar vi utgår ifrån i studien är vilka svåra Situationer coacherna upplever i sitt arbete, hur de hanterar svåra Situationer samt vilka möjligheter till lärande och utveckling svåra Situationer ger upphov till.

Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av etiska Situationer i den dagliga omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. Studien är empirisk och bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor. Genom att analysera materialet med hjälp av innehållsanalys framkom fyra huvudkategorier: Patientens autonomi gentemot att göra gott, etik i mötet med patienten, patientens självbestämmande och sjuksköterskans känsloupplevelser av etiska Situationer. Sjuksköterskorna upplever att etiska Situationer är något som förekommer dagligen i omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. En ständig källa till att etiska Situationer uppkommer är konflikten mellan att göra gott och skydda patienternas autonomi..

Inom akutsjukvården där vård av patienter bedrivs i en teknisk avancerad miljö kan sjuksköterskan ställas inför etiskt svåra Situationer. Operationssjuksköterskan är legitimerad sjuksköterska och har en skyddad yrkestitel som erhållits efter genomgången specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot operationssjuksköterska. Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra Situationer. Tio operationssjuksköterskor intervjuades. Deltagarna fick delge berättelser om etiskt svåra Situationer upplevda på en operationsavdelning.

Inom akutsjukvården där vård av patienter bedrivs i en teknisk avancerad miljö kan sjuksköterskan ställas inför etiskt svåra Situationer. Operationssjuksköterskan är legitimerad sjuksköterska och har en skyddad yrkestitel som erhållits efter genomgången specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot operationssjuksköterska. Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra Situationer. Tio operationssjuksköterskor intervjuades. Deltagarna fick delge berättelser om etiskt svåra Situationer upplevda på en operationsavdelning.

Bakgrund: Sjuksköterskor verksamma på akutmottagningen konfronteras dagligen med svåra Situationer och möten med chockade anhöriga. Samtidigt som sjuksköterskans fokus ligger på patienten ska sjuksköterskan värna om anhörigas psykiska välbefinnande. Detta ställer stora krav på sjuksköterskans yrkeskompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskan upplever mötet och bemötandet av anhöriga i akuta Situationer, och hur dessa möten påverkar sjuksköterskan. Metod: En empirisk intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide, där insamlad data analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra Situationer i omvårdnad. Tjugosju vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studien resulterade i tre kategorier: att möta sin egen oförmåga och svårighe-ter att påverka, att inte kunna möta patienters behov leder till stress och rädsla att göra fel, att medicinsk behandling ibland går för långt och upplevs omänsklig. Kvalitativ och kvantitativ beslutsmodell är två exempel på hur man kan analysera och lösa etiskt svåra Situationer. Den fördjupade kunskapen om vilka Situationer, sjuksköterskor upplever etiskt svåra tydliggör de-ras behov av stöd och förståelse.

Abstract Jeppsson, Malin & Widesson, Karolina (2008). Barns samspel. En studie av barns samspel i olika Situationer i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur barns samspel tar sig uttryck i förskolan verksamhet. Syftet med examensarbetet är att få förståelse för hur barns samspel ser ut i olika Situationer och hur lärande kan vara synligt i barns samspel.

Sjuksköterskor ställs ibland inför etiskt problematiska Situationer. En etiskt problematisk situation uppkommer då sjuksköterskor värderingar inte stämmer överens med patientens, närståendes eller kollegors värderingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sitt ställningstagande vid etiskt problematiska Situationer. Nitton vetenskapliga artiklar analyserade med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: att tvingas agera mot egna principer och bli frustrerad när patienter far illa, att avsaknad av professionellt stöd leder till rädsla vid etiska ställningstaganden samt att vara säker i sin yrkesroll och kunna se till patientens bästa.

Syftet med uppsatsen är att klarlägga försäkringsförmedlarens ansvar samt att belysa de Situationer där förmedlarens ansvar är otydligt. Jag ska även bedöma om dessa Situationer leder till en rimlig/orimlig riskfördelning mellan berörda parter. Jag ska utreda hur dessa Situationer bör lösas och vad som bör göras för att tydliggöra försäkringsförmedlarens ansvar, samt ansvarsfördelningen mellan försäkringsförmedlaren och försäkringsgivaren. Denna uppsats är ämnad att läsas av personer som kommer i kontakt med dessa frågeställningar,såväl personer som arbetar inom försäkringsbranschen som försäkringstagare. Läsaren bör inneha grundläggande juridiska kunskaper..

Hur personer tänker, tolkar och förstår Situationer påverkar hur lyckliga de är. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöka hur individer konstruerar lycka. Detta har gjorts genom att undersöka hur individer konstruerar  positiva definitioner av Situationer och hur negativa definitioner kan göras om till mer positiva. Uppsatsens empiri utgörs av filmen Love actually, som det har utförts en kvalitativ analys av. Social interaktion visade sig genomgående vara centralt för hur individer konstruerade sina definitioner av Situationer ? positiva så väl som negativa.

I föreliggande uppsats observeras två SFI-studerande på sina respektive praktikplatser, en skola och en förskola. Ambitionen med undersökningen är att beskriva och analysera några kommunikativa Situationer som SFI-praktikanter kan ställas inför och bör behärska på sina praktikplatser. Jag frågar mig om deltagarna besitter de kompetenser som behövs på praktikplatsen och vilka Situationer som bereder dem mest svårigheter. Slutligen undrar jag om de praktikplatser deltagarna placerats på är bra praktikplatser ur språkutvecklingssynpunkt och försöker se vilka faktorer som påverkar detta. Jag kommer fram till att deltagaren som praktiserade på en grundskola ställdes inför många skiftande kommunikativa Situationer och också ofta besatt de kommunikativa kompetenser som krävdes.

Syftet med denna studie är att undersöka vårdpersonals upplevelser av våldsamma patienter och Situationer samt att se ifall omvårdnadssituationen påverkas för en våldsam patient. Även att se vilka stödjande åtgärder arbetsplatsen kan erbjuda personal som upplevt en våldsam situation och ifall Antonovskys begrepp, känsla av sammanhang, är närvarande bland vårdpersonalen på den slumpmässigt utvalda vårdcentralen. Metoden som ligger till grund för denna studie är utav en kvalitativ inriktning med ett fenomenologiskt synsätt i bakgrunden. Data insamlades genom intervjuer med en läkare, tre sjuksköterskor och en undersköterska. Resultatet visar att vårdpersonal sällan upplevde våldsamma Situationer även om det förekommer.

 Bakgrund: Ett ökat fokus på evidensbaserad omvårdnad har lett till ökade krav på att beslutsunderlag för vårdinsatser ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. En vårdinsats som utförs av sjuksköterskan dagligen är handhavandet av perifer venkater, PVK. För att ge stöd för handhavandet av PVK har riktlinjer utarbetats. Tidigare studier visar dock att sjuksköterskor har svårt att följa riktlinjerna i vissa Situationer.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid PVK insättnings Situationer.Metod: En kvalitativ forskningsansats användes. Fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en vårdavdelning i Mellansverige genomfördes.

Bakgrund: Att möta patienter som befinner sig i en svår situation och vars sjukdomstillstånd påtvingar dem ett lidande kan vara komplicerat och smärtsamt. I denna litteraturstudie definieras svåra Situationer med patienter som nyligen delgivits svåra besked eller patienter som har långt framskriden cancer eller KOL. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans roll i mötet med patienter i svåra Situationer. Metod: Tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar låg till grund för denna litteraturstudie. Sökningarna för att finna dessa artiklar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: Två tydliga kategorier, tröst och stöd, identifierades. Som exempel på de sätt att ge tröst som nämns återfinns bl.a.