Simkunnighet är ett kursmål i ämnet Idrott och hälsa som alla elever förväntas uppnå i grundskolan. I gymnasieskolans kursplaner för idrottsämnet har kravet om Simkunnighet dock plockats bort. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning idrottslärare på gymnasiet använder sig av simundervisning, även om Simkunnighet inte är ett kursmål. Studien innefattar en undersökning av de icke simkunniga elevernas möjligheter att lära sig simma på gymnasiet samt en undersökning om lärare anser att Simkunnighet bör vara ett kursmål även på gymnasienivå.Metoden som användes för att besvara undersökningens syfte var kvalitativa intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av fem aktiva gymnasielärare i Idrott och hälsa i en kommun i norra Sverige.Resultatet av undersökningen visar att idrottslärarna använder sig av simundervisning på gymnasiet trots att det inte är ett explicit kursmål.

Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie undersöka några idrottslärares uppfattning om de nationella målen i simundervisning samt deras uppfattning om betydelsen av elevers Simkunnighet vid betygsättningen i år 9. Vi har intervjuat sex idrottslärare som jobbar på olika skolor runt om i Stockholm och Södermanland under olika förutsättningar. Tyngden på frågorna har vi lagt på simning. Resultat visar att synen på momentet simning bland lärarna är lika viktig men att betygsättningen skiljer sig drastiskt. Alla informanter säger att de bedriver utbildningen utifrån skolverkets kriterier och mål.

Vi har valt att genomföra en undersökning om elevernas och lärarnas uppfattningar om simundervisning. Under vår idrottsutbildning idrott och hälsa på Lärarhögskolan i Stockholm växte intresset inom simundervisning. Vi insåg hur viktigt det var med simning i skolan och vad konsekvenserna av att inte kunna simma kan bli. En nationell utvärdering visar på att 0,5 % av alla deltagande elever i År 9 som har fått MVG i ämnet idrott och hälsa inte är simkunniga och med detta ville vi se vilka förutsättningar skolor har för att kunna bedriva simundervisning. Studien som vi har genomfört syftar till att se hur idrottslärarna uppfattar deras resurser i form av tillgång till simhall och tider för att bedriva simundervisning i År 9 samt att se hur skolorna får stöd av kommunen och de olika styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka och jämföra Simkunnighet i skolår fem på en landsortsskola och en förortsskola med stor andel elever med utländsk bakgrund. Samt att undersöka hur idrottslärare arbetar för att eleverna ska nå målet i simning.Min huvudfrågeställning till studien är:Hur är arbetet upplagt för att eleverna ska nå målet i momentet simning i årskurs fem?Finns det skillnader i Simkunnighet mellan en skola från landsorten med hög andel elever med svensk härkomst och en skola med hög andel invandrarbarn?Vilka problem finns och vad beror dessa problem på?MetodJag har använt mig av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Jag intervjuade fyra idrottslärare på två olika skolor i Sverige om Simkunnighet i årskurs fem. En skola på landsbygden och en förortsskola i Stockholmsområdet.

Syfte och frågeställning. Syftet med denna studie har varit att kartlägga hur kommunala grundskolor arbetar för att nå upp till målen i kursplanen för momentet simning. Vi har även undersökt Simkunnigheten hos barn i grundskolans tidigare år. De frågor som vi har fördjupat oss i är följande: ? Hur definierar läraren innebörden av att vara simkunnig i grundskolans tidigare år? ? Hur mycket tid lägger skolan ned på simundervisningen i skolans tidigare år? ? Hur bedrivs simundervisningen i skolan? ? Hur kan simundervisningen öka säkerheten vid och i vatten? Metod Vi har använt oss av adekvat litteratur samt kvalitativa intervjuer i undersökningen.

Syfte och frågeställning:Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län, bedriver sin undervisning mot Simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjälp av följande frågeställningar:Hur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet Simkunnighet?Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att uppnå Simkunnighet hos eleverna?Vilka faktorer anser lärare i idrott och hälsa påverkar simundervisningen?Metod:För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län. Urvalet baserades på två parametrar, avstånd till simhall och ekonomi.Resultat:Resultatet visar att lärarna bedömer elevernas Simkunnighet utifrån definitionen i Lgr11, men att de använder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lärare arbetar för att eleverna ska nå Simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simträning.

Syfte och frågeställning. Syftet med denna studie har varit att kartlägga hur kommunala grundskolor arbetar för att nå upp till målen i kursplanen för momentet simning. Vi har även undersökt Simkunnigheten hos barn i grundskolans tidigare år. De frågor som vi har fördjupat oss i är följande: ? Hur definierar läraren innebörden av att vara simkunnig i grundskolans tidigare år? ? Hur mycket tid lägger skolan ned på simundervisningen i skolans tidigare år? ? Hur bedrivs simundervisningen i skolan? ? Hur kan simundervisningen öka säkerheten vid och i vatten? Metod Vi har använt oss av adekvat litteratur samt kvalitativa intervjuer i undersökningen.

Syfte: Att undersöka hur simundervisningen bedrivs i olika kommuner, vem som håller i undervisningen samt om det finns stödundervisning för icke-simkunniga elever. Jag ville också ta reda på vilken definition av Simkunnighet som lärarna i Idrott och Hälsa använder sig av.Teori: RamfaktorteorinMetod: Kvalitativa intervjuerResultat: Min undersökning visar att undervisningen i simning genomförs på olika sätt i de undersökta skolorna. Det finns skillnader framförallt i vilka årskurser simundervisningen äger rum. Likheter finns också med simlärare som undervisar i simhallen och att organiserad stödundervisning finns. De intervjuade lärarna ansåg att ramfaktorer som antal besök i simhallen var ett hinder för att nå kunskapskraven i simning.

Today the ability to swim is taken for granted by most people. Most of Sweden?s adult population can swim which is reflected in the reduced number of accidental drownings. About 1900 AD when Sweden?s population was about five million the average drownings per year was 1100.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är undersöka Simkunnigheten för elever i årskurs 6 samt att jämföra elevers skattade och faktiska simförmåga utifrån kunskapskravet för simning i Lgr11.1. Hur stor andel elever skattar sig som simkunniga?2. Hur stor andel elever är simkunniga enligt observation?3.

Syfte och frågeställningMitt syfte med denna undersökning har varit att jämföra och se om det finns några skillnader i de nordiska ländernas kursplaner för grundskolan gällande simning. Jag har också genom en pilotstudie velat undersöka hur Simkunnigheten ser ut för barn i skolår 1-5 i Upplands Väsby (UV), Sverige. Ytterligare ett syfte har varit att utvärdera projektarbetet som legat till grund för pilotstudiens genomförande. De frågeställningar som jag har fördjupat mig i är följande:? Finns det någon dokumentation om Simkunnigheten i våra grannländer Norge, Finland och Danmark gällande skolår 1-5?? Vad står det i den svenska, norska, finska och danska läroplanen för ämnet Idrott och hälsa angående simning?? Hur ser Simkunnigheten ut för barn i skolår 1-5 i UV, Sverige idag?? Vilka förberedelser har genomförts inför pilotstudien och hur väl stämde genomförandet mot planen?? Hur upplevde klasslärarna genomförandet av pilotstudien?? Kan läroplanen för ämnet Idrott och hälsa angående simning förändras eller få ett förtydligande?MetodArbetet har bestått av tre delstudier.

SyfteMitt övergripande syfte med uppsatsen är att jämföra hur Simkunnigheten ser ut i årskurs 6 utifrån hur lärarna arbetar med simundervisning i två olika skolor.Frågeställningar? Hur organiserar och arbetar idrottslärarna med simning i skolan?? Hur ser Simkunnigheten ut bland elever i årskurs 6?MetodEn kvalitativ och en kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer har använts för att få frågeställningarna besvarade. De som deltog i enkätundersökningen var elever i årskurs 6 från en skola i Stockholmsstad och en annan skola på Lidingöstad. Eleverna fick besvara frågor om hur deras Simkunnighet ser ut idag och vart de lärt sig simma. De som intervjuades var tre lärare i idrott och hälsa, en från skolan på Lidingö stad och två från skolan i Stockholms stad.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka vilka olika faktorer som påverkar idrottslärarnas arbetssätt för att eleverna ska uppnå kunskapskravet i momentet simning. Frågeställningarna som har legat till grund för mitt arbete har varit: Vilka hinder och möjligheter finns det enligt idrottslärarna för att eleverna ska kunna uppnå kunskapskravet i moment simning? Vilket stöd får idrottslärarna ifrån skolledningen? Hur definierar idrottslärarna Simkunnighet? och Hur planerar idrottslärarna sin simundervisning?MetodMed hjälp av sju stycken kvalitativa intervjuer och en relevant forskningsöversikt för mitt arbete har jag kommit fram till ett trovärdigt resultat. Jag har sedan analyserat resultatet ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och ur ett didaktiskt perspektiv.ResultatDet som jag har sett i min studie är att idrottslärarna saknar stöd från skolledningen vilket gör att det är svårt för dem att övervinna de hinder som finns för att bedriva en god simundervisning. Den vanligaste orsaken till att idrottslärarna ansåg att det var svårt att bedriva en god simundervisning var bland annat ekonomi, tid, tider i simhallen och resurser.

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur ett antal idrottslärare arbetar vid simundervisning med muslimska flickor och detta för att på så sätt hjälpa mina eventuella framtida muslimska elever att bli simkunniga. Detta eftersom forskning visar att en stor del av eleverna i skolan som inte kan simma är elever med föräldrar från ett annat land eller elever som själva har invandrat. Intervjuerna har genomförts med fem lärare där alla undervisar i idrott och hälsa på mångkulturella skolor i en mellansvensk stad. Samtliga lärare anser att simundervisningen är ett mycket viktigt moment att arbeta med, men ingen av dessa lärare ägnar någon större tid åt att undervisa i simning. Undersökningen visade att simundervisning går bra att utföra även om eleverna är muslimska flickor.

Denna studie handlar om hur undervisande lärare i åk 9 i ämnet idrott och hälsa arbetar med kunskapskravet i simning, vilka krav de ställer på sina elever samt hur de löser problem som uppstår i samband med undervisningen. Vi får även reda på hur lärare planerar olika moment i simningen och vilket innehåll som är mest förekommande i simundervisningen. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Empirin består av intervjuer med tio lärare från tio olika skolor i södra Sverige. Resultatet från intervjuerna visade att samtliga intervjupersoner tolkade kunskapskravet i simning på ett liknande sätt, men att det skiljer sig när det kommer till bedömning och betygsättning. Det framkom även att alla lärare använde sig av det som kallas för extra simtillfällen i de fall då elever hade svårt att uppnå kunskapskraven.