Umea? kommun har sedan 1995, med varierande intensitet, planerat fo?r en ny Simhall som ska ersa?tta den gamla fra?n 1970. Det nu liggande fo?rslaget har mo?tts med skiftande a?sikter och de ma?nga kritiska handlar om ba?de fo?rslagets placering (mitt i centrala staden pa? en all- deles fo?r tra?ng tomt) och programmets omfattning (fo?r lite). Eftersom jag delar dessa kritiska a?sikter sa? har detta gett mig ett ypperligt tillfa?lle att som mitt examensarbete titta pa? hur jag anser att placeringen, omfattningen och gestaltningen av ett nytt badhus i Umea? ska se ut.Mina huvudsakliga fra?gesta?llningar har varit just placeringen, programmets omfattning samt naturligtvis a?ven gestaltningen av ett badhus fo?r Umea? kommun med sina 110 000 inva?nare.

Den genomsnittliga energianvändningen för badhus på 403 kWh/m2 vilket gör denna lokaltyp till den mest energikrävande i Sverige. Detta examensarbete visar att användning av värmeväxlare generar stora energibesparingar vilket minskar den totala kostnaden för vattenuppvärmning i badanläggningar. Genom att samutnyttja olika anläggningars resurser (t.ex kylanläggningar för ishallar) kan värmetillförseln för vattenuppvärmning nästintill vara gratis..

Syfte och frågeställning:Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjälp av följande frågeställningar:Hur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet simkunnighet?Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att uppnå simkunnighet hos eleverna?Vilka faktorer anser lärare i idrott och hälsa påverkar simundervisningen?Metod:För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län. Urvalet baserades på två parametrar, avstånd till Simhall och ekonomi.Resultat:Resultatet visar att lärarna bedömer elevernas simkunnighet utifrån definitionen i Lgr11, men att de använder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lärare arbetar för att eleverna ska nå simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simträning.

Västertorp, ännu en ansiktslös Stockholmsförort, i stort behov av nya sim- och idrottshallar, samt i kanske ännu större behov av lite WOW-faktor. Hur åstadkommer man detta utan att frångå ett tämligen strikt program? Min utgångspunkt var att först fokusera på funktionalitet och därefter, när jag ritat ett fungerande bad, i detta hitta arkitektoniska kvalitéer jag kunde utveckla. Erkännas måste dock att detta var något slags nödlösning efter att jag under projektets första hälft gått vilse i medeltiden och ritat på något så absurt som en badborg. Förutom funktioner så präglade symmetri och i viss grad realism projektet och slutresultatet påminner om något Santiago Calatrava och Albert Speer skulle kunnat samarbeta fram tillsammans med en funktionalist.

I det här arbetet har vi undersökt hur lärare inom idrott och hälsa upplever simundervisning och vilka upplevelser de har av hinder och möjligheter för att bedriva simundervisning utifrån styrdokumenten. Studien har genomförts med en kvalitativ insamlingsmetod. Empirin bestod av intervjuer med sex lärare i ämnet idrott och hälsa som är verksamma på sex olika högstadieskolor i södra Sverige. I resultatet fick vi reda på hur lärare ser på simundervisning och att den ser väldigt annorlunda ut och att den på vissa skolor till och med har avskrivits, trots att ämnet tydligt står med i kunskapskraven. Resultaten visade även att respondenterna upplever faktorer som tid, ekonomi och avstånd till Simhall begränsar möjligheterna för simundervisningen. Det resultat vi fick fram har behandlats med utgångspunkt i Dahllöfs (1967) ramfaktorteori samt Bernsteins (2000) begrepp framing och classification. Analysen visade att ämnet idrott och hälsa är starkt avgränsat från andra ämnen på grund av bristande stöd från kollegor samt att ämnet är svagt inramat i och med att det inte fanns någon tydlig pedagogisk praktik..

Today, the catering personnel are an essential part of the safety organization on board Swedish passenger vessels in ferry services. Their responsibilities for the safety on board have increased in connection with the changes in regulations made on the shipping industry. These changes have been mostly related to human factors and structural leadership in the last 25 years.A well-functioning safety organization requires competence and commitment from every individual. Previous researches on Swedish passenger ferries concerning the safety organization have raised issues regarding the catering personnel?s perception of the safety on board.

Kombinerad sim- och sporthall belägen i sydligaste delen av Mellanbergsparken på gränsen mellan Hägerstensåsen och Västertorp i sydvästra Stockholm. Projektet handlar dels om anläggningens placering och roll i sin kontext - i förhållande till den befintliga centrumbildningen kring Hägerstensåsen med dess tidstypiska form och struktur. I förhållande till parkmiljön i Mellanbergsparken och dess funktioner samt parkmiljön i ett större sammanhang. Samt i förhållande till stråken på och i närheten av platsen, däribland inte minst den hårt trafikerade Södertäljevägen och de problem och möjligheter som detta medför. Dels om anläggningens egna inre logik, de krav som ställs  på en modern, tillgänglig anläggning av detta slag och sambandet mellan de olika aktivitetsslagen inom byggnaden och de eventuella synergier som kan uppstå som resultat av detta. Samt hur verksamheterna inne i anläggningen samverkar med platsen och dess förutsättningar för att generera lokalisering, tematiska samband mellan inne och ute och utformning av allt från bärande system till detaljer. .

Vi har valt att genomföra en undersökning om elevernas och lärarnas uppfattningar om simundervisning. Under vår idrottsutbildning idrott och hälsa på Lärarhögskolan i Stockholm växte intresset inom simundervisning. Vi insåg hur viktigt det var med simning i skolan och vad konsekvenserna av att inte kunna simma kan bli. En nationell utvärdering visar på att 0,5 % av alla deltagande elever i År 9 som har fått MVG i ämnet idrott och hälsa inte är simkunniga och med detta ville vi se vilka förutsättningar skolor har för att kunna bedriva simundervisning. Studien som vi har genomfört syftar till att se hur idrottslärarna uppfattar deras resurser i form av tillgång till Simhall och tider för att bedriva simundervisning i År 9 samt att se hur skolorna får stöd av kommunen och de olika styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa.

Syftet med vår studie var att se om simundervisningen i skolan ser olika ut beroende på hur långt skolan har till Simhallen samt vad som görs för att eleverna skall nå de uppsatta målen i de nationella styrdokumenten. Vi har genomfört vår studie i årskurs fem och nio med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa kompletterande intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av 162 elever. Utav dessa går 85 elever i årskurs fem och 77 elever i årskurs nio. Antalet femteklassare med närhet till Simhall var 54 stycken och antalet femteklassare med långt till Simhallen var 31 stycken.

Bakgrund: I samband med den nya läroplanen Lgr 11 ingår kursmålet simning under rörelsei det centrala innehållet. Simningen har där fått en ännu mer framskjutande roll då elever redani årskurs 1-3 skall få undervisning i lekar och rörelse i vatten och få träning i att balansera,flyta och simma i mag- och ryggläge. Elever i årskurs 6 ska kunna simma 200m varav50m i ryggläge för att nå det lägsta kunskapsmålet E i ämnet Idrott och Hälsa.Syfte: Syftet med studien var att undersöka idrottslärares upplevelser av simundervisning iårskurs 4-6 och vad idrottslärare upplever som viktiga faktorer för att kunna genomföraundervisningen.Metod: Fyra stycken intervjuer med lärare som har behörighet i Idrott och Hälsa har genomförts.Resultat: Samtliga informanter tyckte att kunna simma var en livsviktig kunskap och att allaelever ska få möjlighet att lära sig att simma i skolan. Eftersom simningen är ett kunskapsmålsom måste tränas på annan plats än på skolan upplevde samtliga informanter att det varje läsårfinns en viss oro hur själva simundervisningen skall kunna genomföras för årskurs 1-6 medtanke på tid, ekonomi, tillgång till Simhall och personal.Slutsats: Faktorer som ligger utanför själva simundervisningen och idrottslärarens möjlighetatt påverka kan till stor del vara avgörande för hur simundervisningen genomförs på respektiveskola..

Ett nytt badhus i Västertorp, beläget i den bortglömda, av E4:an dammiga, Mellanbergsparken dit folk kan gå för att bada. Det behövs inga fler Simhallar i Stockholm, men ett nytt sorts badhus dit alla olika människor av alla åldrar kan komma och bada i en starkt arkitektonisk miljö - det fattas idag. Därför har jag fokuserat på att gestalta starka rumsligheter där vattnet får stå i fokus och förstärka upplevelsen av rummet. Genom badhuset finns tre olika steg på skalan i material och badupplevelser som går från asfalt till skog, från slutet till öppet. Längst ut mot skogen finns en badsal på 24 x 84 meter där en pelarskog av tegelpelare möter vattenytan.

Introduktion: En fysiskt aktiv livsstil är förenlig med många positiva hälsoeffekter hos både vuxna och ungdomar. Dessutom är upplevelsen av fysisk aktivitet i ungdomsåren en viktig parameter för en fortsatt fysiskt aktiv livsstil i vuxen ålder. Dock finns en stor grupp ungdomar som inte når rekommendationerna för fysisk aktivitet. Samtidigt anses ökad delaktighet, tillgänglighet och möjligheter till egna val vara viktiga aspekter för att ungdomar ska bli fysiskt aktiva.Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka idrotts- och motionsanläggningar som ungdomar vill att det satsas på.Metod: Studiens design är en tvärsnittsstudie, där underlaget består av en enkätundersökning innehållandes 2,404 skolungdomar. Enkätunderlaget införskaffades inom projektet ?Ung livsstil? i Stockholms stad.

In this essay the aim is to look at difficulties in preservation of buildings in general, andespecially the ones of the modernist era. To navigate in this huge field the study is narroweddown to take place in Finspång, a small Swedish town. In Finspång there was a swimmingpool facility built in 1967. In 2003 the facility was closed down due to its unusable conditionsand then after seven years with discussions of different plans about what to do with thefacility it was demolished in 2010. This case is the base in the essay, and why it was notpreserved.The purpose of this essay is to look at what the people in Finspång think about preservation ofbuildings with the demolished swimming hall facility as base, and what impact materiality hason questions regarding preservation, cultural heritage, memory and history.

Mitt i gränsen mellan stadsdelarna Västertorp och Hägerstensåsen i Stockholm ligger den avlånga Mellanbergsparken. I det norra kortändan hittar man Hägerstensåsens tunnelbanestation och i den söndra går den mycket trafikerade motorleden E4an. Det är en platt park med få träd så den är starkt bullerstörd från E4an. I den söndra ändan finns ett utomhusbad som är välbesökt varma sommardagar, men  motorvägens närvaro går inte att ignorera, så badupplevelsen blir inte fullt så avslappnande som den skulle kunna önskas.Västertorps parkbadhus är tänkt att ligga i det sydvästra hörnet och då fungerar som skydd mot bullret. De högsta delarna i byggnaden hamnar närmast motorvägen för så stor bullerdämpning som möjligt, och för att minimera skuggningen av parken och utomhusbadet.Hela byggnaden är dessutom täckt med ett spaljésystem där klätterväxter kan slingra sig, och de tillsammans med den skog som planteras på markplätten som lämnats mellan byggnaden och motorvägen, bidrar ytterligare till bullerdämpning, samt till luftrening från alla avgaser.Entrén till parkbadhuset och dess tillhörande sporthallar är belägen i en gångtunnel som går genom byggnaden från den nuvarande gångtunneln under Personnevägen.

Många av Sveriges badhus byggda i slutet av 1900-talet börjar idag visa tecken på kraftiga fuktskador på grund av extrema inomhusklimat. Denna rapport förklarar den allmänna problematiken kring högt fuktbelastade byggnader och berör det fuktskadade badhuset Aquarena i Katrineholm.  Extrem noggrannhet krävs vid montering av ångspärr i en konstruktion, speciellt vid högt invändigt fukttillskott. Optimal placering av fuktspärren i konstruktionens varmare del innebär att fukt aldrig tillåts kondensera och därmed minimeras risken för fuktskador och negativa konsekvenser. Verkligheten visar också att om kunskaper om fukt och fuktskador prioriteras redan i ett tidigt stadium under projektering kan många hundratusentals kronor sparas. Beräkningar av fukttransport har gjorts för tidigare ytterväggskonstruktion i Aquarena (den som drabbats av skador) och nybyggd ytterväggskonstruktion (nyframtagen till återuppbyggnaden) i datorprogrammet WUFI Pro 4.2 och analyserats i WUFI Bio 3.0.