Sök:

Sökresultat:

10 Uppsatser om Signaleringsteorin - Sida 1 av 1

Utdelningsmönster i en internationell kontext : - En jämförelse av tre EU länder

Syftet med uppsatsen är att studera sambandet mellan länders utdelningsmönster och corporate governance system samt förklara varför denna koppling ser ut som den gör med hjälp av den teoribildning som finns på området.Till undersökningen har tre EU länder valts. För att kartlägga ländernas utdelningsmönster har finansiell data insamlats för respektive lands samtliga noterade företag. Dessa data har sammanställts till tre nyckeltal gällande utdelningsnivå för varje land och år mellan år 1989 till år 2007.Det finns skillnader mellan länderna både beträffande corporate governance system och beträffande utdelningsmönster. De viktigaste faktorerna inom corporate governance som i uppsatsen visat sig haft störst betydelse för utdelningsmönstrets utseende är ägarstrukturen samt kapitalmarknadens struktur. Störst andel spritt ägande och starkast inflytande från aktiemarknaden återfinns i Storbritannien, följt av Sverige och sist Tyskland som tvärtom kännetecknas av ett mycket koncentrerat ägande och lägre påverkan från aktiemarknaden.

Hållbarhetsredovisning och dess användbarhet : En studie ur svenska kreditgivares perspektiv

Bakgrund: Hållbarhetsredovisningar har blivit allt mer populära på senare tid. Genom dessa kommunicerar företaget ut till sina intressenter om verksamhetens påverkan på samhället ur ett hållbarhetsperspektiv. Tidigare forskning har till stor del koncentrerat sig på företagens perspektiv och vilken nytta de har av hållbarhetsredovisningar, men det finns även en mottagande sida av kommunikationen som utgörs av företagens intressenter. Bland intressenterna finns det ett forskningsgap om hur kreditgivarna uppfattar hållbarhetsredovisningarna, trots att de är en av de viktigaste intressentgrupperna. Forskning med utgångspunkt i legitimitetsteorin och Signaleringsteorin, har även visat att den nytta företagen har av hållbarhetsredovisningarna kan ske på bekostnad av hållbarhetsredovisningarnas användbarhet ur kreditgivarnas perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är för svenska kreditgivare, samt att bidra till diskussionen i forskningen kring hållbarhetsredovisningens användbarhet utifrån hur den ser ut idag.

Utdelningspolitik : En studie om utmärkande faktorer hos svenska börsnoterade företag

Investerare har olika preferenser gällande utdelningspolitik. För att de ska kunna förutspå vilka företag som bäst överensstämmer med deras preferenser är det intressant att undersöka om det finns några utmärkande faktorer hos företag som använder sig av utdelningar jämfört med de företag som inte använder sig av utdelningar. För denna undersökning har svenska börsnoterade företag från Small-, Mid- och Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm undersökts för faktorerna; ålder, storlek, soliditet, Return on Assets samt bransch. Resultatet visade att äldre, större och mer lönsamma företag med hög ROA med större sannolikhet betalar utdelningar. Soliditeten visade sig vara lägre för företag som använder sig av utdelningar, dock kunde ingen signifikant skillnad urskiljas för denna variabel.

Påverkas lönen av ett fjärde akademiskt utbildningsår? : En kvantitativ studie av examinerade studenter 1993/94

Det utbildas människor som aldrig förr i Sverige. Studenter investerar både tid och pengar på sin utbildning, många i tron att det ska ge en högre lön i framtiden. Uppsatsen behandlar vilken skillnad det är i lön för dem som tar en akademisk examen efter fyra år jämfört med dem som tar den efter tre år. Undersökningen kommer även att omfatta till vilken grad kön, ålder, bostads- och examensort påverkar den kommande inkomstnivån. Fem utbildningsgrupper kommer att undersökas i fem skilda undersökningsmoment.

Utvecklingen av aktieutdelningar - en studie av den svenska marknaden

A1292Denna uppsats, vilken genomförs med inspiration av Fama & French (2000), undersöker utvecklingen av aktieutdelningar på den svenska marknaden under en tjugoårsperiod (1984-2003). Fem jämförbara år väljs ut som kan anses fånga trenden under hela tidsperioden. För varje år studeras ett urval av företagen noterade på Stockholmsbörsens O-lista. Företagen delas in i kategorier utifrån de uppställda variablerna lönsamhet, storlek och investeringsmöjligheter. Kategoriseringen görs i syfte att följa utvecklingen av utdelningar i respektive kategori och därigenom identifiera eventuella förändringar i utdelningar.

Frivillig redovisning - Nytta för svenska börsnoterade bolag?

Bakgrund: Frivillig redovisning har blivit allt mer förekommande de senaste årtiondena. Ett problem för bolag är att veta om nyttan av denna överstiger kostnaden. Den främsta forskningen om frivillig redovisning har dock studerat vilka motiv det finns för bolag att publicera frivillig redovisning snarare än effekterna av denna. Det behövs därför forskning som fyller ut det kunskapsgap som finns. Vår studie börjar bidra med att fylla kunskapsgapet genom att studera vilken nytta bolag kan erhålla av frivillig redovisning.

Skogs- och bankbranschens börsutveckling under finanskrisen : En studie kring hur aktieägarnas avkastningskrav, bolagets aktieutdelningar samt dess ägarstruktur påverkar aktiekursen

Under åren fram till och med 2008?2009 skedde en del incidenter som kom att kulminera i att en global finanskris uppstod. En av de största effekterna av detta var att både den globala och svenska ekonomin kom i gungning. Ett resultat av detta var att många svenska bolag fick likvida problem och det uppstod en mängd kreditförluster. En negativ kursutvecklingen på Stockholmsbörsen under 2008 medförde att börsen slutade på ? 40,92 procent.

Hållbarhetsredovisning inom olje- och gasindustrin : Vilka företagsegenskaper påverkar omfattningen av hållbarhetsredovisning i en miljökänslig industri?

Under de senaste decennierna har CSR uppmärksammats bland företag och samhälle. CSR behandlar aspekter som miljö, samhället och företagsledning. Denna uppståndelse har bidragit till att företag börjat rapportera om dess hållbarhet i årsredovisningar och dessutom i enskilda hållbarhetsredovisningar. Denna rapportering är frivillig i många länder men många företag föredrar att rapportera om detta för att legitimera sig för sina intressenter. Då denna rapportering blivit mycket populär har flera ramverk utvecklats och den mest tillämpade är riktlinjer utfärdade av GRI. Syftet med denna studie är att undersöka vilka företagsekonomiska egenskaper som påverkar omfattning av hållbarhetsredovisning för företag i olje- och gasindustrin.

Ägandebaserad portföljstrategi : En portföljstudie baserad på verkställande direktörers aktieägande i svenska företag

Problembakgrund och problemdiskussion:Vissa personer har tack vare sin position i företagen tillgång till mer information om verksamheten än den vanliga investeraren. Ett exempel på en sådan person är den verkställande direktören. På grund av den informationsasymmetri som uppstår har den verkställande direktören bättre förutsättningar för att bedriva handel med aktier i sitt eget företag. De skulle således kunna generera överavkastningar med hjälp av denna information, vilket ifrågasätter den effektiva marknadshypotesen.Problemformulering:Kan investerare uppnå högre riskjusterad avkastning genom att investera i aktier där den verkställande direktören äger en större andel av företaget?Syfte:Huvudsyftet är att utreda huruvida företag med en verkställande direktör med ett högt aktieägande i det egna företaget även leder till att avkastningen på aktiemarknaden är hög.

Hur påverkar fastighetsportföljen årets resultat? : Sammansättningen av fastighetsportföljen och benägenheten till earnings management för svenska börsnoterade fastighetsföretag

Introduktion/Problembakgrund: Earnings management (EM) är ett problem för både det enskilda företaget och samhället. EM innebär att företagsledningen manipulerar resultatet i syfte att vilseleda externa intressenter. Konsekvenserna av EM är ett minskat förtroende för den finansiella rapporteringen, vilket resulterar i en ineffektiv kapitalallokering. Tidigare studier i Nya Zeeland har konstaterat att sammansättningen av fastighetsportföljen påverkar benägenheten till EM. Däremot går resultatet inte att generalisera i andra länder, eftersom det finns skillnader i lagstiftningen.